Taggarkiv: För barn

  • BUFFF

    För barn och unga med en förälder eller annan familjemedlem i fängelse.

    Hjälp vid brottsutsättning Hjälp vid familjeproblem
  • BUP

    När du mår dåligt kan du hör av dig till barn- och ungdomspsykiatrin.

    018- 611 25 29

    Hjälp vid ätstörning Hjälp vid brottsutsättning Hjälp vid depression/nedstämdhet Hjälp vid drogproblem Hjälp vid familjeproblem Hjälp vid flykt eller om ny i Sverige Hjälp vid funktionsnedsättning Hjälp vid mobbing och kränkning Hjälp vid näthat och kränkningar på nätet Hjälp vid övergrepp Hjälp med sexfrågor Hjälp vid skilsmässa Hjälp med skolfrågor Hjälp vid våldsfrågor
  • Dags att prata om

    En sida med information om separationer, vårdnadstvister och sexuella övergrepp mot barn.

    En del av sidan är särskild för barn och unga, en del är för vuxna och en del är för vuxna som arbetar med barn.

    Hjälp vid brottsutsättning Hjälp vid familjeproblem Hjälp vid övergrepp Hjälp vid skilsmässa Hjälp vid våldsfrågor
  • Drugsmart

    Information om alkohol och andra droger, samt listar var det finns stödgrupper för barn och tonåringar med missbruk i familjen.

    Hjälp vid drogproblem
  • Elevhälsan på er skola

    I skolan kan du prata med din lärare eller någon annan som du litar på. Det kan exempelvis vara skolans kurator, specialpedagog, skolsköterska, fritidspedagog eller rektor.

    Hjälp vid ätstörning Hjälp vid depression/nedstämdhet Hjälp vid drogproblem Hjälp vid familjeproblem Hjälp vid mobbing och kränkning Hjälp vid övergrepp Hjälp med sexfrågor Hjälp med skolfrågor Hjälp vid våldsfrågor Hjälp vid Gaming och skärmtid
  • Fritid för alla

    En katalog med fritidsverksamheter som är tillgängliga för alla. Ännu mer info hos Fyrisgården.

    Hjälp vid funktionsnedsättning
  • Kuling.nu

    En mötesplats på nätet för barn och unga till föräldrar som mår psykiskt dåligt.

    Hjälp vid familjeproblem
  • Lärare eller någon annan som du litar på

    I skolan kan du prata med din lärare eller någon annan som du litar på. Det kan exempelvis vara skolans kurator, specialpedagog, skolsköterska, fritidspedagog eller rektor.

    Hjälp vid ätstörning Hjälp vid brottsutsättning Hjälp vid depression/nedstämdhet Hjälp vid drogproblem Hjälp vid familjeproblem Hjälp vid funktionsnedsättning Hjälp vid mobbing och kränkning Hjälp vid näthat och kränkningar på nätet Hjälp vid övergrepp Hjälp med sexfrågor Hjälp vid skilsmässa Hjälp med skolfrågor Hjälp vid våldsfrågor
  • Självhjälp på vägen

    Information, stöd och hjälp för den som har en funktionsnedsättning.

    Hjälp vid funktionsnedsättning
  • Snorkel

    Tips på vad du kan göra om du mår dåligt, känner dig stressad eller har dåligt självförtroende, dessa tips finns även att ladda ner som appar.

    Hjälp vid depression/nedstämdhet
  • Socialjouren

    Om det är akut eller på en helg eller kvällstid. Måndag – torsdag 16.00 – 01.00, fredag – söndag 14.00 -01.00. Tel 018- 15 00 00

    Hjälp vid brottsutsättning Hjälp vid depression/nedstämdhet Hjälp vid drogproblem Hjälp vid familjeproblem Hjälp vid övergrepp Hjälp vid skilsmässa Hjälp med skolfrågor Hjälp vid våldsfrågor
  • umo.se

    En ungdomsmottagning på nätet.

    Hjälp vid ätstörning Hjälp vid brottsutsättning Hjälp vid depression/nedstämdhet Hjälp vid drogproblem Hjälp vid familjeproblem Hjälp vid funktionsnedsättning Hjälp vid mobbing och kränkning Hjälp vid näthat och kränkningar på nätet Hjälp vid övergrepp Hjälp med sexfrågor Hjälp vid skilsmässa Hjälp med skolfrågor Hjälp vid våldsfrågor Vård och hälsa
  • Din rätt i skolan

    Här kan du läsa om några av dina rättigheter i skolan och vad du kan göra.

    Hjälp vid brottsutsättning Hjälp vid mobbing och kränkning Hjälp vid näthat och kränkningar på nätet Hjälp vid övergrepp Hjälp med skolfrågor Hjälp vid våldsfrågor
  • Koll på soc

    En webbplats där du som är barn och ung kan få svar på frågor om soc, socialtjänsten.

    Hjälp vid brottsutsättning Hjälp vid drogproblem Hjälp vid familjeproblem Hjälp vid flykt eller om ny i Sverige Hjälp vid övergrepp Hjälp vid skilsmässa Hjälp vid våldsfrågor
  • Läs mer om mobbning

    Läs mer om mobbning och kränkningar, och vad du kan göra om du är utsatt.

    Hjälp vid mobbing och kränkning Hjälp vid näthat och kränkningar på nätet Hjälp med skolfrågor
  • Världens viktigaste bok

    En bok om kroppen, känslor och sex. Finns på biblioteket!

    Hjälp med sexfrågor
  • Barnets rättigheter i skola och förskola

    Barnkonventionen gäller varje barn och överallt i hela samhället.

    Innehåll från barnkonventionen finns med i de regler som styr skolan och dessutom i många svenska lagar.

    Tips till de som bestämmer

    Vi har information som du kan tipsa de som bestämmer i skolan om.

    Vi på BOiU kan också ge dem utbildning i hur de ska göra! Se kontaktrutan!

  • Lisa Skiöld

    Barnombud. Ordförande i Barnskyddsrådet.

    Lisa arbetar med samverkan, påverkan och information, samt med stödärenden. Hon är verksamhetschef och personalansvarig.

    018-700 99 31

    lisa.skiold@boiu.se

  • Om Barnkonventionen för barn

    Barnkonventionen är en samling regler om hur barn i världen ska ha det. Här kan du läsa om barnets rättigheter och hur de ska funka.

    Efter andra världskrigets slut 1945 kom länderna i FN överens om att man skulle skapa en samling regler om mänskliga rättigheter.

    1989 bestämde sig FN för att barn och unga skulle få en egen samling, som kallas konvention, om sina rättigheter – FN:s barnkonvention.

    Sverige lovade redan 1990 att följa barnkonventionen.

    Sedan den 1 januari 2020 är hela barnkonventionen svensk lag.

    • Barnkonventionen gäller alla barn och unga under 18 år i hela världen och i den står bland annat det här:

      Alla barn är lika mycket värda. Ingen får behandlas sämre.

      De som bestämmer måste alltid bry sig om vad som är bäst för barn.

      Alla barn har rätt att leva och utvecklas.

      Vuxna måste lyssna på barns åsikter.

      Dessutom står det att varje barn har rätt att leka, gå i skolan och få den hjälp som just det barnet behöver.

      Barnkonventionen gäller överallt och hela tiden. Till exempel:

      • I skolan ska vuxna se till att inga barn blir kränkta. Därför ska det finnas en bra elevvård och en bra likabehandlingsplan.
      • Socialtjänsten ska lyssna till hur barn vill ha det och i idrottsföreningar behöver ledarna känna till barnkonventionen.
      • När politiker, lärare, föräldrar och alla andra vuxna ska bestämma något som påverkar barn ska de ta reda på hur barnen vill ha det, och se till att det blir så bra som möjligt för barnen.

    • FN:s barnkonvention, kort version

      Det här är en förkortad version av Barnkonventionen, publicerad på boiu.se med tillstånd från Rädda Barnen. Du kan läsa samma text på Rädda Barnens hemsida.

      Artikel 1

      Ett barn – det är varje människa under 18 år.
      Artikel 2

      Alla barn har samma rättigheter och lika värde. Ingen får diskrimineras.
      Artikel 3

      Barnets bästa ska alltid komma i första rummet.
      Artikel 4

      Konventionsstaterna ska sträva efter att till det yttersta av sina tillgängliga resurser söka förverkliga barnets sociala, ekonomiska och kulturella rättigheter. När resurserna inte räcker till bör man söka lösningar genom internationellt samarbete.
      Artikel 6

      Varje barn har rätt att överleva och att utvecklas.
      Artikel 7

      Barnet har rätt till ett namn och en nationalitet. Barnet har rätt, så långt det är möjligt, att få veta vilka föräldrarna är.
      Artikel 9

      Barnet ska inte hållas åtskilt från sina föräldrar mot sin vilja, utom när det är för barnets bästa. Barn som inte bor med båda föräldrarna ska ha rätt att träffa båda två regelbundet.
      Artikel 10

      Ansökningar från familjer som vill återförenas över statsgränser ska behandlas på ett positivt, humant och snabbt sätt.
      Artikel 12–15

      Barnet har rätt att uttrycka sin mening i alla frågor som berör det. När domstolar och myndigheter behandlar fall som rör barnet ska barnet höras och barnets intresse komma i första rummet. Barnets rätt till tankefrihet, samvetsfrihet och religionsfrihet ska respekteras.
      Artikel 18

      Båda föräldrarna har gemensamt det primära ansvaret för barnets uppfostran och utveckling. Barnet bästa ska för dem komma i första rummet.
      Artikel 19

      Barnet har rätt att skyddas mot fysiskt eller psykiskt våld och mot vanvård eller utnyttjande av föräldrar eller andra vårdnadshavare.
      Artikel 20–21

      Barnet, som berövats sin familjemiljö, ska ha rätt till alternativ omvårdnad. Vid adoption ska staterna säkerställa barnets bästa i enlighet med gällande lagar.
      Artikel 22

      Flyktingbarnet har rätt till skydd och hjälp om det kommer ensamt eller tillsammans med föräldrar eller annan person.
      Artikel 23

      Varje barn med fysiskt eller psykiskt handikapp har rätt till ett fullvärdigt och anständigt liv som möjliggör dess aktiva deltagande i samhället.
      Artikel 24

      Barnet har rätt till hälso- och sjukvård. Alla länder ska arbeta för att minska spädbarnsdödligheten och bekämpa sjukdomar och undernäring och avskaffa traditionella, hälsofarliga sedvänjor. Gravida och nyblivna mammor har rätt till hälsovård.
      Artikel 28–29

      Barnet har rätt till gratis grundskoleutbildning. Undervisningen bör förbereda barnet för livet, utveckla respekt för mänskliga rättigheter och fostra i en anda av förståelse, fred , tolerans och vänskap mellan folken.
      Artikel 30

      Barnet, som tillhör minoritetsgrupper eller ursprungsbefolkningar, har rätt till sitt språk, sin kultur och religion.
      Artikel 31

      Barnet har rätt till lek, vila och fritid.
      Artikel 32

      Barnet har rätt att skyddas mot ekonomiskt utnyttjande samt mot hårt arbete som skadar eller hindrar barnets skolgång och äventyrar barnets hälsa.
      Artikel 33

      Barnet har rätt att skyddas från olaglig användning av narkotika.
      Artikel 34

      Barnet har rätt att skyddas mot alla former av sexuella övergrepp och mot att utnyttjas i prostitution och pornografi.
      Artikel 35

      Bortförande, försäljning eller handel med barn ska förhindras.
      Artikel 37

      Inget barn får utsättas för tortyr eller annan grym, omänsklig eller förnedrande behandling och bestraffning. Inget barn får olagligt eller godtyckligt berövas sin frihet. Barnet får inte bestraffas med livstids fängelse eller dödsstraff. Varje frihetsberövat barn ska behandlas humant och med respekt. Barnet har rätt att snarast möjligt få juridisk hjälp. Barnet i fängelse har rätt till kontakt med och besök av sin familj.
      Artikel 38

      Konventionsstater skall vidta alla lämpliga åtgärder för att tillförsäkra att barn under 18 år inte deltar i väpnade konflikter. Barn får inte heller användas eller rekryteras av gerillarörelser m fl.
      Artikel 39

      Barnet som blivit offer för vanvård, utnyttjande, försummelse, tortyr, väpnade konflikter eller annan omänsklig behandling har rätt till rehabilitering och social återanpassning.
      Artikel 40

      Barnet, som är anklagat för brott eller blivit dömt för straffbara handlingar, har rätt till en behandling som främjar barnets känsla för värdighet och för andras mänskliga rättigheter och grundläggande friheter.
      Artikel 41

      Rättigheterna i konventionen gäller inte om andra nationella lagar ger barnet större möjligheter att förverkliga rättigheterna.
      Artikel 42

      De stater som anslutit sig till konventionen åtar sig att göra konventionens bestämmelser och principer allmänt kända bland vuxna och barn.

      Artikel 43–45

      Bestämmelser om hur alla länder som anslutit sig till konventionen ska arbeta för att förverkliga den. En övervakningskommitté inom FN granskar konventionsstaternas rapporter. FN-organ och frivilligorganisationer kan också delta med information till FN.
      Artikel 46–54

      Regler om hur stater kan ansluta sig till konventionen och när dessa börjar gälla. En reservation som strider mot denna konventions ändamål och syfte skall inte tillåtas.

    • FN:s barnkonvention, lättläst

      Det här är Utrikesdepartementets skrift Konventionen om barnets rättigheter omskriven till lättläst, publicerad på boiu.se med tillstånd från Utrikesdepartementet.
      Skriften finns också som pdf här.

      Barnets rättigheter

      Idén om barnets rättigheter

      I början av 1900-talet var det ett stort krig i Europa,
      första världskriget.
      Barn hade det mycket svårt under kriget.
      Men regeringarna tyckte inte att de hade något ansvar
      för barnen i de länder de krigade mot.
      De barnen var fiendens barn.

      Några människor tyckte att det här var fel.
      Efter kriget startade de föreningen Rädda barnen
      i Storbritannien och Sverige.
      Rädda barnen sade att vi alla har ansvar för alla barn.
      Rädda barnen ville ha regler som skyddar barnets
      rättigheter.

      Efter första världskriget började länder att samarbeta
      för att det inte skulle bli krig igen.
      Länderna bildade Nationernas förbund.
      Men det blev krig igen.
      Efter andra världskriget bildade länderna
      Förenta nationerna, FN.
      I FN arbetar länderna tillsammans för fred.

      Både Nationernas förbund och FN har skrivit
      deklarationer om barnets rättigheter.
      I deklarationerna sade ledarna i världens länder
      att de tycker att det är viktigt med barnets rättigheter.
      Men regeringarna lovade ingenting.

      Därför arbetade Rädda barnen och andra föreningar
      för att få en konvention om barnets rättigheter.
      I en konvention finns det regler.
      Den regering som skriver på en konvention lovar
      att följa reglerna.

      Nästan alla länder har skrivit på

      Arbetet med konventionen om barnets rättigheter
      började 1979.
      1989 var den nya barnkonventionen klar.
      Nu har nästan alla länder skrivit på konventionen.
      Ländernas regeringar lovar att följa reglerna.

      FN har flera olika konventioner
      om mänskliga rättigheter.
      Men ingen annan konvention har fått så stort stöd
      av världens länder.
      Varför? Det beror på flera olika saker.
      Människor har mer och mer läst och sett i TV
      hur krig, fattigdom och orättvisor drabbar barn.
      Många föreningar har talat om för politiker
      hur barn har det.
      Fler och fler politiker har förstått att det är viktigt
      med barnets rättigheter.
      Alla rättigheter för alla barn

      Konventionens rättigheter ska gälla för alla barn
      i alla länder.
      Konventionen säger att det är regeringen i varje land
      som ska skydda barnet och ta ansvar för
      att barnet får sina rättigheter.

      Många länder är fattiga.
      De har inte pengar till att ge barn olika rättigheter.
      Men det står i reglerna att de ska göra allt vad de kan.
      Regeringar kan också be andra länder om hjälp.
      Det står i reglerna att länder ska samarbeta
      för barnets rättigheter.

      Det finns olika sorters mänskliga rättigheter.
      FN har flera olika konventioner
      om mänskliga rättigheter.
      En form av rättighet är att alla människor
      ska få säga vad de tycker
      och vara med i föreningar.
      En annan form av rättighet är att människor
      ska få äta sig mätta
      och lära sig att läsa och skriva.
      Ledarna i olika länder har inte varit överens om
      vilken sorts rättigheter som är viktigast.

      I konventionen om barnets rättigheter finns
      alla sorters rättigheter med.
      Alla sorters rättigheter är lika viktiga.
      Viktiga regler

      De olika reglerna i konventionen om barnets rättigheter
      kallas för artiklar.
      Det finns 54 olika artiklar.

      Alla regler är lika viktiga.
      Men det är ändå några artiklar som är bra att läsa först
      och att komma ihåg.
      I artiklarna 2, 3, 6 och 12 finns viktiga regler.
      När du läser de andra artiklarna ska du tänka på
      vad som står i de här artiklarna.

      Artikel 2 handlar om att reglerna gäller för alla barn.
      Alla barn är lika mycket värda.
      Inga barn får bli diskriminerade,
      det vill säga bli sämre behandlade.
      Det har ingen betydelse vilken färg barnet
      och barnets föräldrar har på huden,
      om barnet är flicka eller pojke,
      vilket språk barnet talar,
      vilken gud barnet tror på,
      om barnet har ett funktionshinder
      eller om barnet är rikt eller fattigt.
      Mobbning i skolan kan till exempel
      vara diskriminering.

      Artikel 3 handlar om barnets bästa.
      Politiker, myndigheter och domstolar ska alltid tänka på
      vad som är bäst för barn
      när de bestämmer sådant som gäller barn.
      I artikeln står det att barnets bästa ska komma
      i främsta rummet.
      Det betyder att det ibland finns saker som är viktigare
      än barnets bästa.
      Men politikerna måste alltid kunna visa att de också
      har tänkt på barnen.

      Artikel 6 handlar om att barnet har rätt
      till liv och utveckling.
      Rätt till liv betyder att länderna ska se till att barn
      inte blir dödade.
      Det kan vara både att barn inte blir dödade i krig
      och att barn får vård och mediciner när de är sjuka
      så att de inte dör av sjukdomar.
      Rätt till utveckling betyder att länderna ska göra
      vad de kan för att ge barn en bra barndom.
      Barn behöver många saker för att utvecklas bra.
      Det kan vara trygghet, kärlek, mat, sjukvård,
      ett hem, möjlighet att leka och att gå i skolan.

      Artikel 12 handlar om att barnet har rätt att säga
      hur det vill ha det.
      Vuxna ska lyssna på barn.
      Myndigheter och domstolar ska
      fråga barnet vad det tycker och lyssna på barnet
      när de bestämmer saker som gäller barnet.
      Det kan vara om barnets föräldrar ska skiljas
      och de inte är överens om var barnet ska bo.
      Då ska domstolen fråga
      både mamman, pappan och barnet hur de vill ha det.
      Det kan också vara att lärarna i skolan frågar barnen
      vad de tycker innan de bestämmer saker.
      Politiker i en kommun ska fråga barn vad de tycker
      innan politikerna bestämmer hur kommunen
      ska använda sina pengar.
      De andra artiklarna i konventionen
      om barnets rättigheter

      Artikel 1 handlar om vem som är barn.
      Alla människor under 18 år är barn.

      Artikel 4 handlar om hur länderna ska göra
      för att följa reglerna i konventionen.
      Länderna ska ändra sina lagar så att lagarna
      blir bra för barn.
      Länderna ska göra allt de kan för att ge barn rättigheter.
      Rika länder ska hjälpa fattiga länder.

      Artikel 5 handlar om att länderna måste förstå
      att det är föräldrarna som har ansvar för barnet.
      Föräldrarna ska hjälpa barnet så att det får sina
      rättigheter.

      Artikel 7 och 8 handlar om att alla barn har rätt
      att veta vem han eller hon är.
      Barnet har rätt till ett namn
      och till att vara medborgare i ett land.
      Barnet har också rätt att veta
      vilka som är barnets föräldrar.

      Artikel 9 handlar om att barn alltid, när det går,
      ska få vara hos sina föräldrar.
      Om föräldrarna skiljer sig har barnet rätt att träffa
      både mamma och pappa.
      Men ibland är det bäst för barnet
      att inte bo hos föräldrarna.
      Och ibland är det bäst för barnet
      att inte träffa den ena föräldern.
      Det kan vara om föräldrarna slår barnet
      eller inte kan ta hand om sitt barn.

      Artikel 10 och 11 handlar om att barn och föräldrar
      har rätt att träffa varandra även om de bor i olika länder.
      En förälder får inte flytta till ett annat land med barnen
      utan att den andra föräldern vill det.
      Länderna ska komma överens om hur de ska hjälpa
      barn och föräldrar så att de kan träffas.

      Artikel 13, 14 och 15 handlar om att barnet
      har rätt att säga vad det tycker.
      Barnet har rätt att tänka fritt,
      att tro på vilken gud det vill
      och att vara med i olika föreningar.

      Artikel 16 handlar om att barnet har rätt till privatliv.
      Det kan till exempel vara att föräldrar inte ska
      läsa sina barns brev och dagböcker.
      Det kan också vara att barnet ska kunna stänga en dörr
      och få vara i fred när det går på toaletten i skolan.

      Artikel 17 handlar om att barnet har rätt att läsa
      bra tidningar och böcker och få information
      på annat sätt, till exempel radio, TV och Internet.
      Länderna ska ha lagar som skyddar barnet
      mot filmer och texter som kan skada barnet.

      Artikel 18 handlar om att det är föräldrarna
      som tillsammans har ansvaret för barnet.
      Föräldrar ska alltid tänka på vad som är bäst för barnet.
      Länderna ska hjälpa föräldrarna
      så att de kan vara bra föräldrar.
      Ett sätt att hjälpa föräldrarna är att det finns bra förskola
      där barn kan vara när föräldrarna arbetar.

      Artikel 19 handlar om att skydda barn
      mot våld hemma.
      Länderna ska skydda barn
      mot föräldrar och andra vuxna
      som slår barnet, är elaka mot barnet,
      eller tar hand om barnet dåligt på något annat sätt.
      Det kan vara att föräldrarna
      missbrukar alkohol eller narkotika
      eller att föräldrarna utnyttjar barnet sexuellt.

      Artikel 20 och 21 handlar om barn som inte kan bo
      hemma hos sin familj.
      Länderna ska se till att barnet får bo
      i en annan familj.
      Det bästa är om barnet får bo hos släktingar.
      Ibland kan ett barn adopteras av en familj
      i ett annat land.
      Myndigheter och domstolar som bestämmer
      var barn ska bo ska alltid tänka på barnets bästa.

      Artikel 22 handlar om barn som är flyktingar.
      Länderna lovar att ge barn som kommer till landet
      skydd och hjälp.
      Det gäller både barn som kommer ensamma
      och barn som kommer med sina föräldrar.
      Ett ensamt barn ska få hjälp att hitta sina föräldrar.
      Om man inte kan hitta föräldrarna eller andra släktingar
      ska barnet få samma skydd och hjälp som andra barn får
      när de inte kan bo hos sina föräldrar.

      Artikel 23 handlar om barn med funktionshinder.
      Länderna ska se till
      att barn med funktionshinder får bra liv.
      Barn med funktionshinder ska kunna gå i skolan
      och vara med i samhället på andra sätt.
      Barnet och barnets familj ska få den hjälp de behöver.
      Hjälpen ska vara gratis eller så billig
      att människor har råd att ta emot hjälp.
      Länder ska tillsammans lära sig mer om
      hur de kan hjälpa barn med funktionshinder på bra sätt.
      Rika länder ska hjälpa fattiga länder.

      Artikel 24 handlar om barnets rätt till hälsovård
      och sjukvård.
      Länderna lovar att göra allt de kan
      för att barn ska få bra hälsa.
      Alla barn har rätt att få vård när de är sjuka.
      Kvinnor som väntar barn
      och mammor med nyfödda barn
      ska få bra vård.
      Föräldrar ska få lära sig hur de ska mata
      och vårda sitt barn.
      Rika länder ska hjälpa fattiga länder.

      Artikel 25 handlar om barn som inte bor hemma
      hos sina föräldrar.
      Den myndighet som har ansvar för barnet
      ska se till att barnet får bra vård eller behandling.

      Artikel 26 och 27 handlar om barnets rätt till trygghet.
      Familjer ska få hjälp så att barnet har det bra
      även om föräldrarna är fattiga, sjuka eller arbetslösa.
      En förälder som inte bor med barnet ska också ta ansvar
      för sitt barn.
      Det kan vara att betala
      så att barnet får mat, kläder, bostad
      och annat som barnet behöver.

      Artikel 28 handlar om barnets rätt att gå i skolan.
      Alla barn ska gå i grundskolan.
      Det ska vara gratis.
      Länderna ska se till att fler barn får gå i gymnasiet
      och annan högre utbildning.
      Rika länder ska hjälpa fattiga länder.

      Artikel 29 handlar om vad barnet ska lära sig i skolan.
      Varje barn ska få utvecklas så mycket det går.
      Barnet ska vara väl förberett för sitt liv som vuxen.
      Barnet ska lära sig om mänskliga rättigheter
      och att alla människor är lika mycket värda.
      Barnet ska också lära sig att vara rädd om naturen.

      Artikel 30 handlar om barn som tillhör minoriteter
      eller ursprungsfolk.
      I Sverige finns barn som är samer, Sverigefinnar,
      tornedalingar, romer och judar.
      De har rätt till sitt språk, sin kultur och sin religion.
      Artikel 32 handlar om att skydda barnet
      mot farligt arbete.

      Artikel 33 handlar om att skydda barnet
      mot narkotika.

      Artikel 31 handlar om att
      barnet har rätt till lek,
      vila och fritid.

      Artikel 34 handlar om att skydda barnet mot att vuxna
      tvingar dem till sex
      eller att barnet tvingas att sälja sex.

      Artikel 35 och 36 handlar om att skydda barnet
      mot att bli utnyttjat på något annat sätt.
      Det kan vara att någon säljer ett barn
      för att barnet ska arbeta i en fabrik.
      Det kan vara att någon tar ett barn från föräldrarna
      för att sälja barnet till en annan familj.
      Men det är också ett skydd mot alla andra sätt
      att utnyttja barn som någon kan komma på.

      Artikel 37 handlar om att skydda barnet
      mot dödsstraff, livstids fängelse och tortyr.
      Tortyr är när man plågar en person
      för att den ska berätta något.
      När det är en rättegång mot ett barn har barnet rätt
      att få hjälp av en jurist,
      en person som har kunskap om lagar.
      Barn som sitter i fängelse får inte bli dåligt behandlade.
      Barn ska inte vara i samma fängelse som vuxna.
      Barn som sitter i fängelse ska kunna få besök av
      sin familj och brevväxla med sin familj.

      Artikel 38 handlar om att barn inte ska vara soldater.

      Artikel 39 handlar om att länderna ska hjälpa barn
      som har blivit utnyttjade så att barnet kan må bra
      och leva ett vanligt liv.
      Det kan vara barn som har varit soldater i krig.

      Artikel 40 handlar om barn som är misstänkta
      för något brott.
      Länderna lovar att behandla barnet bra
      och att ge barnet en rättvis rättegång.

      Artikel 41 handlar om att länderna gärna får
      göra mer än det som står i konventionen
      för att ge barnet rättigheter.

      Artikel 42 handlar om att länderna lovar att se till
      att både barn och vuxna vet vilka regler
      som finns i barnkonventionen.

      Artiklarna 43-54 är regler för hur länderna ska göra
      för att följa barnkonventionen.
      Kommittén för barnets rättigheter

      I FNs hus i staden Genève i Schweiz
      arbetar en grupp människor som ska se till
      att länderna följer reglerna i barnkonventionen.
      Det är FNs kommitté för barnets rättigheter.
      Länderna ska då och då lämna rapporter
      till FN-kommittén.

      Länderna lovar också att människor i landet
      ska få läsa rapporterna för att kunna diskutera
      vad som är bra och dåligt för barnen i landet.
      Det är Socialdepartementet som gör den svenska
      regeringens rapporter.
      Det går att beställa Sveriges rapporter gratis
      från Socialdepartementet.

      I FN-kommittén arbetar arton personer.
      De kommer från olika länder
      och alla är barnexperter.
      Experterna läser ländernas rapporter.
      Ibland finns det flera rapporter från samma land.
      Föreningar som arbetar för barnets rättigheter
      kan göra egna rapporter om hur barn har det i landet.

      Sedan har FN-kommittén ett möte.
      Några personer som arbetar för landets regering
      kommer dit.
      De får svara på frågor om vad de har gjort för barn
      och vad de tänker göra för att det ska bli bättre.

      FN-kommittén är ingen domstol.
      Den kan inte straffa länder som låter bli
      att följa reglerna i barnkonventionen.
      Men FN-kommittén kan ge förslag på
      vad länderna kan göra för att det ska bli bättre.
      Ibland kan länderna få hjälp av FN
      eller av andra länder.
      Meningen är att barn ska få sina rättigheter.
      FN-kommittén arbetar
      på flera olika sätt

      FN-kommittén kan kalla en regering till ett möte
      när som helst.
      Det kan vara om FN får veta att barn
      blir mycket dåligt behandlade i ett land.
      Kanske har något barn skrivit ett brev
      till FN-kommittén och talat om vad som händer.

      FN-kommittén kan ordna möten för att prata om
      särskilda problem.
      Det har varit möten om barn i krig,
      barn som har farliga arbeten,
      flickors rättigheter och
      barn som sitter i rullstol eller har andra funktionshinder.
      Fler länder har börjat tänka
      på barns rättigheter

      Naturligtvis följer inte alla länder reglerna
      i barnkonventionen.
      En del länder bryter mot många regler.
      I en del fattiga länder har barn farliga arbeten.
      Det är kanske så att flickor
      och barn med funktionshinder inte får gå i skolan.
      De flesta länder har svårt att följa alla regler.
      Också Sverige har fått kritik av FN-kommittén.

      Men politiker i många länder har börjat
      tänka mer på barns rättigheter
      när de bestämmer olika saker.
      Flera länder har fått nya lagar som är bra för barn.
      I flera länder arbetar nu barnombudsmän
      som kontrollerar att landet följer reglerna.
      I Sverige finns Barnombudsmannen sedan år 1993.
      Lärare och andra som arbetar med barn
      får lära sig om barnets rättigheter.

      Nya föreningar har börjat arbeta för barnets rättigheter.
      Biståndsorganisationer tänker mer på
      vad som är bra för barn när de hjälper människor
      i fattiga länder.
      De här sakerna har länder visat
      i sina rapporter till kommittén
      för barnets rättigheter.

      Men nästan inget land har kunnat visa
      att de gör på något nytt sätt
      när det gäller att fråga barn
      vad de tycker.
      I artikel 12 står det att länderna
      ska se till att barn ska få säga
      vad de tycker
      och vara med och påverka.
      FN-kommittén har sagt
      till ländernas regeringar
      att de ska ge barn
      mer att säga till om i skolan.
      Barnets rättigheter i framtiden

      Barnkonventionen har funnits sedan 1989.
      Nästan alla länder har lovat att följa reglerna.
      De flesta länder har lämnat rapporter
      till FN-kommittén.

      Nu är det dags att se till att barnen verkligen
      får de rättigheter som finns i konventionen.
      Därför är det viktigt att människor vet
      vilka regler som finns i konventionen.
      Då kan de börja diskutera hur det kan bli bättre
      för barn i Sverige och i andra länder.

      ——————————————

      Det här är Utrikesdepartementets skrift Konventionen om barnets rättigheter omskriven till lättläst, publicerad på boiu.se med tillstånd från Utrikesdepartementet.
      Skriften finns också som pdf här.

      Thomas Hammarberg har skrivit texten.
      Lena Erika Falk på Centrum för lättläst har skrivit
      den lättlästa texten.

      Den lättlästa texten är skriven med korta meningar
      och utan så många svåra ord.
      Men allt det viktiga finns med.

      Exemplar av skriften kan beställas kostnadsfritt
      från
      Utrikesdepartementet
      Press-, informations- och kommunikationsenheten
      103 39 Stockholm
      Telefon: 08 – 405 10 00
      E-post: information-ud@foreign.ministry.se

      Webb: www.ud.se

  • Material om rättigheter

    Vi har en massa material för dig som vill lära sig mer om barnets rättigheter. Film, målarbok, broschyrer mm.

    Du hittar materialet här.

    Barnkonventionen

    1990 lovade Sverige att följa barnkonventionen, som ett av de första länderna i världen.

    I och med att Sverige har lovat att följa barnkonventionen ska den finnas med i alla våra lagar. Alla barn ska både få lära sig om sina rättigheter och uppleva dem i praktiken.

    Den 1 januari 2020 blev hela barnkonventionen svensk lag.

    Kontakta BOiU

    Barnombudet i Uppsala län är en ideell förening. Vi arbetar i Uppsala län.

    BOiU är helt fristående från kommun, region och stat. Vi har inget myndighetsansvar och inga myndighetsbefogenheter.

    Läs mer om vad vi gör här.

    Vi som jobbar här

    Drottninggatan 8
    753 10 Uppsala

    018-69 44 99

    boiu@boiu.se

  • När det ska tas beslut som rör barn

    Ska det tas ett beslut som rör barn?

    Ett ”beslut” kan vara många olika saker, och ibland kan det vara otydligt om något är ett beslut. Ska någon bestämma om det ska bli en ”förändring” för ett eller flera barn? Då kommer det att tas beslut.

    Några exempel:

    • Ett barn i klassen behöver särskilt stöd
    • Skolbarnens lunchtid ändras
    • Ett nytt bostadsområde ska planeras
    • Fritids får nya öppettider

    När det ska tas beslut om barn måste de som bestämmer se till att det blir så bra det bara går för de barn som det handlar om. Då ska de både ta reda på vad barnen behöver, och vad barnen vill. De måste lyssna på barnen!

    Så här ska de göra

    skylten-m-bg-min

    Tänka på om det som ska bestämmas kommer att påverka barn.

    brglas-u-text-m-bg-min

    Undersöka hur det ska bli så bra som det bara går för barnen eller barnet som berörs. Bland annat ska de fråga barnen!

    plaster-m-bg-min

    Förbättra på något annat sätt, om det inte går att göra det som är allra bäst. Det kan till exempel vara att skolbarnen får en frukt av skolan på förmiddagen om de trots allt måste vänta längre på lunchen.

    Tips till de som bestämmer

    Vi har information som du kan tipsa de som bestämmer om, så att de tar bra beslut.

    Vi på BOiU kan också ge dem utbildning i hur de ska göra!

    Se rutan till höger.

  •  brglas-min

    Mer om barnrättsbeslut

    Läs mer här om hur barns och ungas rättigheter kan tillgodoses när det ska tas beslut. BOiU kan hjälpa till!

  • Du själv

    Under omarbetning

  •  brglas-min

    Mer om barnrättsbeslut

    Läs mer här om hur barns och ungas rättigheter kan tillgodoses när det ska tas beslut. BOiU kan hjälpa till!

    Karin Mellin

    Förstärkare, barns och ungas röster

    Karin arbetar med att stärka barns och ungas röster, samt med stödärenden. Hon har också hand om vår skolverksamhet, Barnrättskalendern, Typ så här och Guldkantsbidraget.

    018-700 99 37

    karin.mellin@boiu.se

  • Grupp

    Under omarbetning

  •  brglas-min

    Mer om barnrättsbeslut

    Läs mer här om hur barns och ungas rättigheter kan tillgodoses när det ska tas beslut. BOiU kan hjälpa till!

    Karin Mellin

    Förstärkare, barns och ungas röster

    Karin arbetar med att stärka barns och ungas röster, samt med stödärenden. Hon har också hand om vår skolverksamhet, Barnrättskalendern, Typ så här och Guldkantsbidraget.

    018-700 99 37

    karin.mellin@boiu.se

  • Samhället

    Under omarbetning

  •  brglas-min

    Mer om barnrättsbeslut

    Läs mer här om hur barns och ungas rättigheter kan tillgodoses när det ska tas beslut. BOiU kan hjälpa till!

    Karin Mellin

    Förstärkare, barns och ungas röster

    Karin arbetar med att stärka barns och ungas röster, samt med stödärenden. Hon har också hand om vår skolverksamhet, Barnrättskalendern, Typ så här och Guldkantsbidraget.

    018-700 99 37

    karin.mellin@boiu.se

  • Skolan

    Under omarbetning

  • Karin Mellin

    Förstärkare, barns och ungas röster

    Karin arbetar med att stärka barns och ungas röster, samt med stödärenden. Hon har också hand om vår skolverksamhet, Barnrättskalendern, Typ så här och Guldkantsbidraget.

    018-700 99 37

    karin.mellin@boiu.se

    De här bestämmer i skolan

    Elever: ska få vara med och påverka i alla frågor som rör dem. Klassråd, elevråd och matråd är olika sätt för elever att säga vad de tycker om skolan.

    Lärare: bestämmer över hur undervisningen läggs upp. Vad undervisningen innehåller bestäms av lagar och regler som läraren inte kan ändra.

    Rektor: bestämmer över hur skolans pengar används. Ansvarar för att eleverna på skolan lär sig det som de ska lära sig och kan därför bestämma över lärarna. Är lärarnas chef.

    Huvudman: den som driver skolan. Kommunala skolor har kommunen som huvudman, friskolor har olika huvudmän. Huvudmannen är ”rektors chef”.

    Föräldraförening: finns på en del skolor men kan inte bestämma något utan kan bara framföra tankar och idéer, oftast till rektor.

    Tips!

    Sveriges Elevråd, för elever i övre grundskolan

    Svea, Sveriges Elevråd

    Arbetsmiljölagen i skolan

  • Kontaktruta – Mobbning för barn och unga

    Vill du prata med någon om mobbning/kränkning, ring:

    • Barnombudet i Uppsala län, 018-694499. Vi kan lyssna och ge tips om vem som kan hjälpa dig.
    • Bris, 116 111.
  • Frisk och fri

    Frisk och fri stödjer dig med ätstörning, familj och vänner.

    Hjälp vid ätstörning
  • bup.se

    Barn- och ungdomspsykiatrin i Stockholm har en bra sida med mycket information.

    Hjälp vid ätstörning Hjälp vid brottsutsättning Hjälp vid depression/nedstämdhet Hjälp vid drogproblem Hjälp vid familjeproblem Hjälp vid flykt eller om ny i Sverige Hjälp vid funktionsnedsättning Hjälp vid mobbing och kränkning Hjälp vid näthat och kränkningar på nätet Hjälp vid övergrepp Hjälp med sexfrågor Hjälp vid skilsmässa Hjälp med skolfrågor Hjälp vid våldsfrågor Hjälp vid Gaming och skärmtid
  • jagvillveta.se

    jagvillveta.se kan du läsa om

    • vad som är brottsligt,
    • hur det kan kännas för någon som varit med om brott,
    • var det går att få hjälp,
    • vad som händer vid polisanmälan och rättegång.
    Hjälp vid brottsutsättning Hjälp vid drogproblem Hjälp vid mobbing och kränkning Hjälp vid näthat och kränkningar på nätet Hjälp vid övergrepp Hjälp vid våldsfrågor
  • Filmer om att någon i familjen mår dåligt

    Tecknade filmer om att någon i familjen mår dåligt

    Hjälp vid depression/nedstämdhet Hjälp vid drogproblem Hjälp vid familjeproblem Hjälp vid funktionsnedsättning Hjälp vid skilsmässa
  • Barnboken Liten

    Barnboken Liten handlar om när det inte känns bra hemma och om att våga berätta.

    Hjälp vid brottsutsättning Hjälp vid familjeproblem
  • Gör en orosanmälan

    Om du är mycket orolig för någon kan du anmäla till socialtjänsten.

    Hjälp vid ätstörning Hjälp vid brottsutsättning Hjälp vid depression/nedstämdhet Hjälp vid drogproblem Hjälp vid familjeproblem Hjälp vid flykt eller om ny i Sverige Hjälp vid funktionsnedsättning Hjälp vid mobbing och kränkning Hjälp vid näthat och kränkningar på nätet Hjälp vid övergrepp Hjälp vid skilsmässa Hjälp med skolfrågor Hjälp vid våldsfrågor
  • Bris

    Bris ger stöd till barn och unga genom telefon, chatt, mejl och forum.

    Telefon: 116 111.

    Vuxentelefonen: 0771-50 50 50

    Hjälp vid ätstörning Hjälp vid brottsutsättning Hjälp vid depression/nedstämdhet Hjälp vid drogproblem Hjälp vid familjeproblem Hjälp vid flykt eller om ny i Sverige Hjälp vid funktionsnedsättning Hjälp vid mobbing och kränkning Hjälp vid näthat och kränkningar på nätet Hjälp vid övergrepp Hjälp med sexfrågor Hjälp vid skilsmässa Hjälp med skolfrågor Hjälp vid våldsfrågor
  • Råd för barn och unga på sjukhuset

    Akademiska barnsjukhuset vill ha mer dialog med patienterna för att kunna bli bättre.

    Unga Experter är en grupp unga som påverkar barnsjukhuset.

    Det här är några av de förändringar som Unga experter har bidragit till:

    • (Lista kommer snart)

    Är du patient så får du gärna vara med i rådet och tycka till om hur det funkar på barnsjukhuset .

    Kontakta Martin eller läs mer på Unga experters egen hemsida eller på Instagram

  • Martin Price

    Barnrättsombud för Region Uppsala

    Martin arbetar med barnets rättigheter i hälso-/sjukvård och i regionens andra verksamheter, samt med stödärenden.

    018-700 99 32

    martin.price@boiu.se

  • Faktaruta De här bestämmer i skolan

    De här bestämmer i skolan

    Elever: ska få vara med och påverka i alla frågor som rör dem. Klassråd, elevråd och matråd är olika sätt för elever att säga vad de tycker om skolan.

    Lärare: bestämmer över hur undervisningen läggs upp. Vad undervisningen innehåller bestäms av lagar och regler som läraren inte kan ändra.

    Rektor: bestämmer över hur skolans pengar används. Ansvarar för att eleverna på skolan lär sig det som de ska lära sig och kan därför bestämma över lärarna. Är lärarnas chef.

    Huvudman: den som driver skolan. Kommunala skolor har kommunen som huvudman, friskolor har olika huvudmän. Huvudmannen är ”rektors chef”.

    Föräldraförening: finns på en del skolor men kan inte bestämma något utan kan bara framföra tankar och idéer, oftast till rektor.

  • Faktaruta Barnkonventionen för barn

    Barnkonventionen

    1990 lovade Sverige att följa barnkonventionen, som ett av de första länderna i världen.

    I och med att Sverige har lovat att följa barnkonventionen ska den finnas med i alla våra lagar. Alla barn ska både få lära sig om sina rättigheter och uppleva dem i praktiken.

    Den 1 januari 2020 blev hela barnkonventionen svensk lag.

  • Länkruta till När det ska tas beslut om barn

     brglas-min

    Mer om barnrättsbeslut

    Läs mer här om hur barns och ungas rättigheter kan tillgodoses när det ska tas beslut. BOiU kan hjälpa till!

  • Youmo

    Youmo.se är en sajt om hälsa och jämställdhet för unga nyanlända.

    Youmo finns på arabiska, dari, somaliska, tigrinja och på lätt svenska.

    Hjälp vid ätstörning Hjälp vid depression/nedstämdhet Hjälp vid drogproblem Hjälp vid familjeproblem Hjälp vid flykt eller om ny i Sverige Hjälp med sexfrågor Hjälp vid våldsfrågor Vård och hälsa
  • opratat

    Opratat

    Opratat.se handlar om tankar och känslor man inte pratar om i familjer med barn med funktionsnedsättning. Här finns filmer och spel om känslor.

    Hjälp vid familjeproblem Hjälp vid funktionsnedsättning
  • Våga berätta

    Om du har det jobbigt ska du inte behöva vara ensam. Våga berätta. Vårdguiden 1177

    Hjälp vid brottsutsättning Hjälp vid depression/nedstämdhet Hjälp vid familjeproblem Hjälp vid funktionsnedsättning Hjälp vid mobbing och kränkning Hjälp vid näthat och kränkningar på nätet Hjälp vid övergrepp Hjälp med skolfrågor Hjälp vid våldsfrågor
  • red cross logo

    Röda korsets rådgivning

    Röda korset har rådgivning migranter och flyktingar. Det går att få hjälp med många olika saker som handlar om flykt eller att vara ny i Sverige.

    Hjälp vid familjeproblem Hjälp vid flykt eller om ny i Sverige
  • Barnens Asylrättscentrum

    Barnens Asylrättscentrum innehåller information till dig som är barn och har sökt asyl i Sverige.

    Hjälp vid flykt eller om ny i Sverige
  • Affisch ”Behöver du hjälp”

      

    Affischen ”Behöver du hjälp” finns i tre varianter. Prata med barnen om deras rättigheter att bland annat vara trygga och fria från våld. Via hjälpaffischen kan de få hjälp att tillämpa sina rättigheter och vara med och påverka. Skriv ut via länkarna nedan, eller beställ kostnadsfritt genom att kontakta oss.

    Affischen gäller i Uppsala.

  • Filmer för dig som arbetar inom Uppsala kommun

    Vår utbildningsfilm för medarbetare och politiker i kommun finns i olika versioner för olika verksamheter.

    stillbild

  • Film för dig som arbetar inom Region Uppsala

    Den här filmen ingår i barnrättsutbildningen för alla som arbetar i eller för Region Uppsala.

  • Bildstöd inför besök i vård och hälsovård

    Inför besök på BVC

    Foldrarna nedan skickas hem till alla barn som ska på besök hos BVC. Framtaget av BOiU i samarbete med barnhälsovården.

    Folder till barnet om 18-månadersbesök på BVCFramsidan till folder inför 3-årskontrollFramsidan till folder inför 4-årskontrollFramsidan till folder inför 5-årskontroll

    Inför besök hos Folktandvården

    Framtaget av Region Uppsala i samarbete med BOiU.

    inför besök på Folktandvården

    Inför provtagning

    Framtaget av Region Uppsala tillsammans med BOiU.

    inför provtagning

     

    Affisch för väntrum i primärvården

    Framtagen av Region Uppsala i samarbete med BOiU.

    Affisch för väntrum i primärvården

     

     

  • Om bra dialoger med barn

    Vi har samlat exempel på bra dialoger med barn och unga.

    Framsidan till häfte om bra dialoger med barn

  • Handlingsplan för barnets rättigheter 2014-2017

    För dig som arbetar i Region Uppsala

    Framsidan till Varje barns rätt - varje dag

  • Lektionsförslag om Barnkonventionens grundprinciper

    Fyra av artiklarna i Barnkonventionen är en sorts sammanfattning av hela barnkonventionen. Dessa artiklar kallas ”grundprinciperna” och har nummer 2, 3, 6 och 12. Resten av Barnkonventionen ska läsas med dessa artiklar i bakhuvudet.

    Detta dokument innehåller förslag på övningar som rör grundprinciperna, samt arbetsblad till eleverna. 6 sidor (3 blad).

    Lektioner fyra grundprinciper

  • De viktigaste rättigheterna, artikelkort för barn

    Barnkonventionens 4 principer - artikelkort bredvid varandra

    Skriv ut dubbelsidigt och klipp/skär 4 st kort med barnkonventionens principer. 2 sidor (1 blad)

    Artikelkort för barn

  • De viktigaste rättigheterna, bilder

    4 st bilder med barnkonventionens principer

  • Memoryt Rättvänt – online

    Rättvänt är ett barnrättsmemory med tio bildpar som går att spela online.

    Handledning med diskussionsfrågor finns här.


    Rättvänt är illustrerat av Rebecca Karlén.

    Memoryt finns också som tryckta kort här och går att ladda ner kostnadsfritt här tillsammans med handledning till rättigheterna i memoryt.

    Rättvänt är framtaget inom projektet Barnrätt för alla, som förklarar barns rättigheter så att alla kan förstå. Läs mer om projektet på barnrättföralla.se

  • Memoryt Rättvänt

    Rättvänt är ett barnrättsmemory med tio bildpar. Tryckt på kraftig kartong ca 7×7 cm.

    Spelregler och handledning till hur ni kan diskutera rättigheterna medföljer.


    Rättvänt är framtaget inom projektet Barnrätt för alla, som förklarar barns rättigheter så att alla kan förstå. Läs mer om projektet på barnrättföralla.se

    Rättvänt är illustrerat av Rebecca Karlén

    Rättvänt finns också med i Barnrätt för alla-lådan.

    Beställ memoryt här. Ladda ner och skriv ut här.

  • Barnrätt för alla-lådan

    Lådan är framtagen inom projektet Barnrätt för alla, som förklarar barns rättigheter så att alla kan förstå. Läs mer om projektet på barnrättföralla.se

    Illustrationer av Rebecca Karlén

    Beställ lådan här.


    Innehåll

    Häfte

    Häfte med handledningar och lektionsidéer som kan ge inspiration till att använda materialet.

    Rättvänt

    Rättvänt är ett memoryspel som syftar till att barn ska lära sig mer om barnkonventionen och sina rättigheter.  Rättvänt finns också att beställa separat här.

    Berättigheter

    Berättigheter är ett diskussionsmaterial bestående av fem enkla berättelser som anknyter till olika rättigheter. I lådan finns berättigheterna illustrerade. På barnrättföralla.se finns alla Berättigheter även med symbolstöd och teckenstöd.

    Samspel

    Barn- och vuxenfigurer i kartong, att använda som samtalsstöd tillsammans med Berättigheter.

  • Barnrätt för alla-materialet

    Bilder som visar materialet i Barnrätt för alla under användning

    Barnrätt för alla-materialet

    Skriv ut materialet kostnadsfritt eller beställ materialet om barns rättigheter, anpassat för barn och unga som har behov av konkret materiel med stöd av bild, symboler och tecken.

    I materialet ingår

    • Rättvänt – ett barnrättsmemory
    • Berättigheter – ett diskussionsunderlag med enkla texter (även symboler och tecken)
    • Samspel – figurer att använda i samtal
    • Filmisar – tre korta filmer om barns rättigheter
    • Fyra lektionsidéer

    Materialet finns kostnadsfritt på barnrättföralla.se och går även att beställa i butiken.

  • Målarbok om barnets rättigheter

    En målarbok. Skriv ut, prata om barns rättigheter och färglägg. 12 sidor (6 blad).

    omslaget till mina rättigheter - en målarbok

  • Dialogkartan

    Bild av BOiU:s dialogkarta. Kontakta oss om du vill veta mer :) boiu@boiu.se

    BOiU:s dialogkarta är en hjälp att navigera när du vill veta vad barn och unga tycker, eller vill låta barn och unga påverka beslut.

    Kartan är tänkt att användas vid planering av dialog med barn och unga, och alltid under handledning av personal från BOiU.

    Kontakta oss om du är intresserad av kartan eller vill att vi bistår dig vid utformning av dialog med barn och unga.

  • Barnrättskalendern

    Barnrättskalendern för aktuellt läsår går att köpa i vår webbutik (så långt lagret räcker). Den innehåller en massa bra-att-veta om barns rättigheter.

    Vi delar i början av varje läsår ut Barnrättskalendern till elever i årskurs 5. Vet du en årskurs 5 som borde få besök av oss? Hör av dig till Karin.

  • Dina rättigheter på LSS-boende

    En broschyr för dig som är barn eller ung, och bor på ett LSS-boende. Här kan du läsa vad du har rätt till.

    Hjälp vid funktionsnedsättning
  • Profilprodukter

    I vår webbutik hittar du prylar som visar att du tycker att barnets rättigheter är viktiga.

    Till butiken.

  • Om porr

    Reality check är ett projekt som upplyser barn, unga, föräldrar och skolpersonal om myter och fakta om porrens konsekvenser.

    Hjälp med sexfrågor
  • Ord

    Ord är ett småsyskon till gymnasietidningen Word och görs av 10-15-åringar som lovläger.

    2020 är framtiden osäker för Ord. Håll utkik efter #tidningenord på Instagram för uppdateringar.

    Alla nummer

    Ord #4

    Ord #4 skapas av 29 stycken 10-15-åringar veckan efter midsommar 2019. Ur innehållet: zombieinvasioner och andra kriser, Daniel Norberg, Thomas Sekelius, Hampus Nessvold, politikerintervju, pyssel, skjutningar i Uppsala, Victoria Rönnefall,…

    Ord #3

    Nummer 3 av Uppsalas yngsta magasin har kommit ut nu. Det finns eller kommer inom kort att finnas på grundskolor och bibliotek med flera platser i Uppsala kommun. Du kan…

    Ord #2

    Sommarens nummer av tidningen Ord finns att läsa nu: digitalt på Ords egen hemsida och på papper på bibliotek och grundskolor i Uppsala kommun. Ur innehållet: reportage hos brandkåren, programmeringspyssel,…

    Första numret av tidningen Ord

    Uppsalas yngsta magasin är nu ute med sitt premiärnummer. Läs nummer 1 av tidningen Ord här! Tidningen producerades under veckan efter midsommar av en redaktion om nästan 30 st 10-15-åringar….
  • Logotyp för Ord - sommarlovstidningen hos Barnombudet i Uppsala län, BOiU

    Ord – Uppsalas yngsta magasin

    Ord är en tidning som görs av barn och ungdomar i åldern 10-15 år.

    Ord görs i ett samarbete mellan Bibliotek Uppsala och BOiU.

    Tidningen är gratis och finns på grundskolor och alla bibliotek i Uppsala kommun.

    Läs alla nummer på Ords egen hemsida: tidningenord.se

    Följ arbetet med Ord på Instagram och Facebook: #tidningenord

    Kontakta BOiU

    Barnombudet i Uppsala län är en ideell förening. Vi arbetar i Uppsala län.

    BOiU är helt fristående från kommun, region och stat. Vi har inget myndighetsansvar och inga myndighetsbefogenheter.

    Läs mer om vad vi gör här.

    Vi som jobbar här

    Drottninggatan 8
    753 10 Uppsala

    018-69 44 99

    boiu@boiu.se

  • Klassbesök

    Vi träffar skolklasser och tar reda på vad eleverna tycker om olika områden – vad de tycker funkar bra och vad de vill ändra på.

    Eleverna får rösta om vad som är viktigast av klassens förbättringsförslag. De förslag som får flest röster för vi vidare till de som bestämmer.

    Framför allt är det årskurs fem och högstadiet som vi träffar.

    Högstadiet

    När vi är på en högstadieskola kombinerar vi klassbesöken med lunchhäng. Då tar vi med oss politiker eller olika verksamheter som vänder sig till unga, och så hänger vi i uppehållsrummet under lunchrasterna några dagar.

    Årskurs fem

    Årskurs fem träffar vi som regel i början på höstterminen. Här kan du se de förslag som klasserna i årskurs fem röstat fram.

    Boka besök

    Läs mer om klassbesök och önska ett besök i din klass här. Eller kontakta Karin direkt.

  • Karin Mellin

    Förstärkare, barns och ungas röster

    Karin arbetar med att stärka barns och ungas röster, samt med stödärenden. Hon har också hand om vår skolverksamhet, Barnrättskalendern, Typ så här och Guldkantsbidraget.

    018-700 99 37

    karin.mellin@boiu.se

  • Barn- och ungdomsdialoger

    Vi hjälper till så att barn och unga kan berätta vad de vill för beslutsfattare, och så att beslutsfattare kan få veta vad barn och unga tycker.

    Det här gör vi dels i samband med klass- och skolbesök, och dels vid speciella tillfällen när barn/unga, vi eller beslutsfattare tycker att det behövs.

    Några exempel på dialogtillfällen från den senaste tiden:

    • Vi har stöttat Uppsala kommun i samband med ett antal dialoger med mellanstadie-, högstadie- och gymnasieelever angående
      • bygge av nya skolor,
      • kommunens program för barn och ungas psykiska hälsa
      • på ett bibliotek inför ombyggnad av barnavdelningen.
    • 2019 genomförde vi dialoger med förskole- och skolbarn för att få veta vad de tycker om utemiljön hemma och på förskolan samt trafiken på vägen till och från förskolan, inför konferensen Uppsala health summit.
    • En serie klassbesök gjordes 2019 med kollektivtrafiken/UL i Enköping inför beslut om ändringar i stadslinjenätet.
  • Dialogkartan

    Bild av BOiU:s dialogkarta. Kontakta oss om du vill veta mer :) boiu@boiu.se

    BOiU:s dialogkarta är en hjälp att navigera när du vill veta vad barn och unga tycker, eller vill låta barn och unga påverka beslut.

    Kartan är tänkt att användas vid planering av dialog med barn och unga, och alltid under handledning av personal från BOiU.

    Kontakta oss om du är intresserad av kartan eller vill att vi bistår dig vid utformning av dialog med barn och unga.