Publicerat: 2016-08-10 Barnets rättigheter i skola och förskola

Barnkonventionen gäller varje barn och överallt i hela samhället. Konventionen finns införlivad i läroplanerna och i alla relevanta svenska lagar.

  • Barnkonventionen i läroplanen för förskolan, Lpfö 98/10

    ”En viktig uppgift för förskolan är att förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingar som det svenska samhället vilar på. Var och en som verkar inom förskolan ska främja aktningen för varje människas egenvärde och respekten för vår gemensamma miljö.”

    ”Värdegrunden uttrycker det etiska förhållningssätt som ska prägla verksamheten. Omsorg om och hänsyn till andra människor, liksom rättvisa och jämställdhet samt egna och andras rättigheter ska lyftas fram och synliggöras i verksamheten. Barn tillägnar sig etiska värden och normer främst genom konkreta upplevelser. Vuxnas förhållningssätt påverkar barns förståelse och respekt för de rättigheter och skyldigheter som gäller i ett demokratiskt samhälle och därför är vuxna viktiga som förebilder.”
    (ur Förskolans värdegrund och uppdrag, kap1 i Lpfö 98/10)

    ”I förskolan läggs grunden för att barnen ska förstå vad demokrati är. Barnens sociala utveckling förutsätter att de alltefter förmåga får ta ansvar för sina egna handlingar och för miljön i förskolan. De behov och intressen som barnen själva på olika sätt ger uttryck för bör ligga till grund för utformningen av miljön och planeringen av verksamheten.”
    (ur Mål och riktlinjer, kap 2 i Lpfö 98/10)

  • Barnkonventionen i läroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet (Lgr11), grundsärskolan (Lgrsär-11), specialskolan (Lspec-11) och sameskolan (Lsam-11)

    ”Utbildningen ska förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingar som det svenska samhället vilar på.”

    ”Det är inte tillräckligt att i undervisningen förmedla kunskap om grundläggande demokratiska värderingar. Undervisningen ska bedrivas i demokratiska arbetsformer och förbereda eleverna för att aktivt delta i samhällslivet.”
    (ur Skolans värdegrund och uppdrag, kap 1 i Lgr11)

    ”Skolans mål är att varje elev kan göra och uttrycka medvetna etiska ställningstaganden grundade på kunskaper om mänskliga rättigheter och grundläggande demokratiska värderingar samt personliga erfarenheter, respekterar andra människors egenvärde, tar avstånd från att människor utsätts för förtryck och kränkande behandling, samt medverkar till att hjälpa andra människor, kan leva sig in i och förstå andra människors situation och utvecklar en vilja att handla också med deras bästa för ögonen, och visar respekt för och omsorg om såväl närmiljön som miljön i ett vidare perspektiv.

    Skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola:

    • kan använda sig av ett kritiskt tänkande och självständigt formulera ståndpunkter grundade på kunskaper och etiska överväganden,
    • har fått kunskaper om samhällets lagar och normer, mänskliga rättigheter och demokratiska värderingar i skolan och i samhället,

    Skolans mål är att varje elev:

    • har kunskap om demokratins principer och utvecklar sin förmåga att arbeta i demokratiska former.”

    (ur Övergripande mål, kap 2 i Lgr11)

    ”Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar förtrogenhet med de mänskliga rättigheterna och med demokratiska processer och arbetssätt. Den ska också bidra till att eleverna tillägnar sig kunskaper om, och förmågan att reflektera över, värden och principer som utmärker ett demokratiskt samhälle.”

    ”Genom undervisningen i ämnet samhällskunskap ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att reflektera över mänskliga rättigheter samt demokratiska värden, principer, arbetssätt och beslutsprocesser.”
    (ur Kursplan för samhällskunskap, Lgr11)

  • Kursplaner för gymnasiet

    UD har sammanställt en lärarhandledning för att stödja och bredda skolors arbete om frågor som rör mänskliga rättigheter. Handledningen baseras på UD:s årliga rapporter om mänskliga rättigheter och vänder sig främst till gymnasiet och gymnasielärare. Läs den här.

    Vad läroplanerna på gymnasiet säger angående rättigheter:

    Ämne – samhällskunskap

    ”Undervisningen i ämnet samhällskunskap ska syfta till att eleverna breddar, fördjupar och utvecklar kunskaper om människors livsvillkor med utgångspunkt i olika samhällsfrågor. … I undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utveckla kunskaper om frågor som berör makt, demokrati, jämställdhet och de mänskliga rättigheterna inklusive barns och ungdomars rättigheter i enlighet med konventionen om barnets rättigheter.”

    Samhällskunskap 1a1, 50 poäng
    Kurskod: SAMSAM01a1

    ”Undervisningen i kursen ska [bland annat] behandla följande centrala innehåll: …
    • De mänskliga rättigheterna; vilka de är, hur de förhåller sig till stat och individ och hur man kan utkräva sina individuella och kollektiva mänskliga rättigheter.”

    Samhällskunskap 1b, 100 poäng
    Kurskod: SAMSAM01b

    ”Undervisningen i kursen ska [bland annat] behandla följande centrala innehåll: …
    • De mänskliga rättigheterna; vilka de är, hur de förhåller sig till stat och individ och hur man kan utkräva sina individuella och kollektiva mänskliga rättigheter.”

    Internationella relationer, 100 poäng
    Kurskod: SAMINR0

    ”Undervisningen i kursen ska [bland annat] behandla följande centrala innehåll: …
    • Internationell rätt. Möjligheter och svårigheter med att säkerställa såväl staters som individers rättigheter och säkerhet. Grundläggande internationella konventioner om mänskliga fri- och rättigheter och olika aktörers möjlighet till tilllämpning.”

  • BK:s principer i svenska lagar

    Sammanställt av Simrishamns barnombud

    • Barnets bästa – barnperspektiv
    • Artikel 2
    • Artikel 3
    • Artikel 6
    • Artikel 12
    • Förkortningar

    Barnets bästa – barnperspektiv

    Ur SOU 2005:43 angående barnperspektiv  ”vuxna ser barnet, strävar efter att förstå det och vidtar åtgärder som de bedömer var till barnets bästa. I detta ingår att lyssna till barnet och respektera det som individ med egna rättigheter och uppfattningar.”

    Ur Barnkommitténs huvudbetänkande: Barnets bästa i främsta rummet. FN:s konvention om barnets rättigheter förverkligas i Sverige (SOU 1997:116): ”Att kombinera vetenskap och beprövad erfarenhet med att låta barn själva komma till tals är, enligt vår mening, en önskvärd metod för bedömning av vad som är barnets bästa.”

    Barnombudsmannen säger att det finns två synsätt gällande Barnets bästa: ”Å ena sidan bör vi se barns och ungas behov av skydd och omsorg, å andra sidan bör vi se barn och unga som kompetenta individer och ge dem möjlighet att delta som aktörer.”.
    (Regeringens skrivelse 2007/2008:111)

    Barnperspektiv innebär att man inför varje beslut och åtgärd ska överväga om beslutet eller åtgärden rör eller kan röra ett barn och i så fall på vilket sätt. Barnrättsperspektiv innebär skyldigheten att vid varje beslut eller åtgärd som rör barn beakta att dess rättigheter tas tillvara bl.a.

    • Barnets bästa
    • Likavärdeprincipen
    • Barnets synpunkter skall tas tillvara och tillmätas betydelse i förhållande till barnets ålder och mognad
    • Barnets rätt att leva och utvecklas utifrån sina egna förutsättningar och behov
    • Barnets intresse, både på kort och på lång sikt, skall uppmärksammas och övervägas
    • Tillräckliga resurser avsätts för att barnets rättigheter ska tillgodoses

    Artikel 2

    1. Konventionsstaterna skall respektera och tillförsäkra varje barn inom deras jurisdiktion de rättigheter som anges i denna konvention utan åtskillnad av något slag, oavsett barnets eller dess förälders eller vårdnadshavares ras, hudfärg, kön, språk, religion, politiska eller annan åskådning, nationella, etniska eller sociala ursprung, egendom, handikapp, börd eller ställning i övrigt.
    2. Konventionsstaterna skall vidta alla lämpliga åtgärder för att säkerställa att barnet skyddas mot alla former av diskriminering eller bestraffning på grund av föräldrars, vårdnadshavares eller familjemedlemmars ställning, verksamhet, uttryckta åsikter eller tro.

    Artikel 2 finns transformerad i svensk lagstiftning i bl.a.

    RF 1:2

    ”Det allmänna skall verka för att alla människor ska kunna uppnå delaktighet och jämlikhet i samhället och för att barns rätt tas till vara. Det allmänna skall verka för att motverka diskriminering av människor p.g.a. kön, hudfärg, nationellt eller etniskt ursprung, språklig eller religiös tillhörighet, funktionshinder, sexuell läggning, ålder eller annan omständighet som gäller den enskilde som person.”

    SkolL 1:5

    ”Utbildningen ska utformas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar och de mänskliga rättigheterna som människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet samt solidaritet mellan människor.

    Var och en som verkar inom utbildningen ska främja de mänskliga rättigheterna och aktivt motverka alla former av kränkande behandling.”

    SkolL 1:8

    Lika tillgång till utbildning

    ”Alla ska, oberoende av geografisk hemvist och sociala och ekonomiska förhållanden, ha lika tillgång till utbildning i skolväsendet om inte annat följer av särskilda bestämmelser i denna lag.

    I diskrimineringslagen (2008:567) finns bestämmelser som har till ändamål att motverka diskriminering och på andra sätt främja lika rättigheter och möjligheter inom utbildningsområdet oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder.”

    SkolL 1:9

    Likvärdig utbildning

    ”Utbildningen inom skolväsendeet ska vara likvärdig inom varje skolform och inom fritidshemmet oavsett var i landet den anordnas.”

    SkolL 6 kap

    Åtgärder mot kränkande behandling

    DiskrL

    Artikel 3

    1. Vid alla åtgärder som rör barn, var sig de vidtas av offentliga eller privata sociala välfärdsinstitutioner, domstolar, administrativa myndigheter eller lagstiftande organ, skall barnets bästa komma i främsta rummet.
    2. Konventionsstaterna åtar sig att tillförsäkra barnet sådant skydd och sådan omvårdnad som behövs för dess välfärd, men hänsyn tagen till de rättigheter och skyldigheter som tillkommer dess föräldrar, vårdnadshavare eller andra personer som har lagligt ansvar för barnet, och skall för detta ändamål vidta alla lämpliga lagstiftnings- och administrativa åtgärder.
    3. Konventionsstaterna skall säkerställa att institutioner, tjänster och inrättningar som ansvarar för vård eller skydd av barn uppfyller av behöriga myndigheter fastställda normer särskilt vad gäller säkerhet, hälsa, personalens antal , och lämplighet samt behörig tillsyn.

    Artikel 3 finns transformerad i svensk lagstiftning i bl.a.

    SoL 1:2

    ”Vid åtgärder som rör barn ska barnets bästa särskilt beaktas.

    Vid beslut eller andra åtgärder som rör vård- eller behandlingsinsatser för barn ska vad som är bäst för barnet vara avgörande.

    Med barn avses varje människa under 18 år.”

    LVU 1 § 5 st

    ”Vid beslut enligt denna lag skall vad som är bäst för den unge vara avgörande.”

    FB 6:2a

    ”Barnets bästa skall vara avgörande för alla beslut om vårdnad, boende och umgänge. Vid bedömningen av vad som är bäst för barnet skall det fästas avseende särskilt vid

    -risken för att barnet eller någon annan i familjen utsätts för övergrepp eller att barnet olovligen förs bort eller hålls kvar eller annars far illa, och

    -barnets behov av en nära och god kontakt med båda föräldrarna.

    Hänsyn skall tas till barnets vilja med beaktande av barnets ålder och mognad.”

    UtlL 1:10

    ”I fall som rör ett barn skall särskilt beaktas vad hänsynen till barnets hälsa och utveckling samt barnets bästa i övrigt kräver.”

    SkolL 1:10

    ”I all utbildning eller annan verksamhet enligt denna lag som rör barn ska barnets bästa vara utgångspunkt. Med barn avses varje människa under 18 år.

    Barnets inställning ska så långt det är möjligt klarläggas. Barn ska ha möjlighet att fritt uttrycka sina åsikter i alla frågor som rör honom eller henne. Barnets åsikter ska tillmätas betydelse i förhållande till barnets ålder och mognad.”

    LSS 6a §

    ”När åtgärder som rör barn ska barnets bästa särskilt beaktas.”

    NamnL 6,8 och 11 §§

    ”Domstolen ska ta hänsyn till barnets bästa vid byte av namn.”

    FängelseL 2:3 och HäktesL 2:3

    ”En intagen som är under 18 år får inte placeras så att han eller hon vistas tillsammans med intagna över 18 år, om det inte kan anses vara till hans eller hennes bästa.”

    FängelseL 2:5 och HäktesL 2:4

    ”En intagen får medges att ha sitt spädbarn hos sig, om det anses vara till barnets bästa.”

    Artikel 6

    1. Konventionsstaterna erkänner att varje barn har en inneboende rätt till livet.
    2. Konventionsstaterna skall det yttersta av sin förmåga säkerställa barnets överlevnad och utveckling.

    Artikel 6 finns transformerad i svensk lagstiftning i bl.a.

    RF 1:2”Det allmänna skall verka för att alla människor ska kunna uppnå delaktighet och jämlikhet i samhället och för att barns rätt tas till vara…”

    FB 6:1 

    ”Barn har rätt till omvårdnad, trygghet och en god fostran. Barn skall behandlas med aktning för sin person och egenart och får inte utsättas för kroppslig bestraffning eller annan kränkande behandling.” (Sveriges anti-aga lag från 1979)

    FB 6:2 

    ”…Den som har vården om ett barn har ett ansvar för barnets personliga förhållanden och skall se till att barnets behov enligt 1 § blir tillgodosedda…”

    SkolL 1:4 

    ”Utbildningen inom skolväsendet syftar till att barn och elever ska inhämta och utveckla kunskaper och värden. Den ska främja alla barns och elevers utveckling och lärande samt en livslång lust att lära. Utbildningen ska också förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingar som det svenska samhäller vilar på.

    I utbildningen ska hänsyn tas till barns och elevers olika behov. Barn och elever ska ges stöd och stimulans så att de utvecklas så långt som möjligt. En strävan ska vara att uppväga skillnader i barnens och elevernas förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen.

    Utbildningen syftar också till att i samarbete med hemmen främja barns och elevers allsidiga personliga utveckling till aktiv, kreativa, kompetenta och ansvarskännande individer och medborgare.”

    SoL 5:1 

    ”Socialnämnden skall

    • verka för att barn och ungdom växer upp under trygga och goda förhållanden.
    • i nära samarbete med hemmen främja en allsidig personlighetsutveckling och en gynnsam fysisk och social utveckling hos barn och ungdom…
    • tillsammans med samhällsorgan, organisationer och andra som berörs, uppmärksamma och verka för att barn och ungdom inte vistas i miljöer som är skadliga för dem…”

    SoL 3:1 

    ”Till socialnämndens uppgifter hör att… – medverka i samhällsplaneringen och i samarbete med andra samhällsorgan, organisationer, föreningar och enskilda främja goda miljöer i kommunen.”

    UtlL 1:10 

    ”I fall som rör ett barn skall särskilt beaktas vad hänsynen till barnets hälsa och utveckling samt barnets bästa i övrigt kräver.”

    FörvaltningsL 6 § 

    ”Varje myndighet ska lämna andra myndigheter hjälp inom ramen för den egna verksamheten.”

    PolisL 3 § 

    ”Samverkan skall också äga rum med andra myndigheter och organisationer vilkas verksamhet berör polisverksamheten.”

    HSL 2f 

    ”Hälso- och sjukvården ska på socialnämndens initiativ, i frågor som rör barn som far illa eller riskerar att fara illa, samverka med samhällsorgan, organisationer och andra som berörs.”

    Artikel 12

    1. Konventionsstaterna skall tillförsäkra det barn som är i stånd att bilda egna åsikter rätten att fritt uttrycka dessa i alla frågor som rör barnet, varvid barnets åsikter skall tillmätas betydelse i förhållande till barnets ålder och mognad.
    2. För detta ändamål skall barnet särskilt beredas möjlighet att höras, antingen direkt eller genom företrädare eller ett lämpligt organ och på ett sätt som är förenligt med den nationella lagstiftningens procedurregler, i alla domstols- och administrativa förfaranden som rör barnet.

    Artikel 12 finns transformerad i svensk lagstiftning i bl.a.

    SoL 11:10 

    ”När en åtgärd rör ett barn ska barnet få relevant information. Ett barn ska ges möjlighet att framföra sina åsikter i frågor som rör barnet. Om barnet inte framför sina åsikter, ska hans eller hennes inställning så långt det är möjligt klarläggas på annat sätt. Barnets åsikter och inställning ska tillmätas betydelse i förhållande till hans eller hennes ålder och mognad.

    Ett barn som har fyllt 15 år har rätt att föra sin egen talan i mål och ärenden enligt denna lag. Ett barn som är yngre får höras i domstol, om barnet inte kan antas ta skada av det.

    Vid en sådan utredning som avses i 2 § om behov av ingripande till ett barns skydd eller stöd får barnet höras utan vårdnadshavarens samtycke och utan att vårdnadshavaren är närvarande. Detsamma gäller vid utredning på socialnämndens initiativ om överflyttning av vårdnaden enligt  6 kap 7 § eller 8 § föräldrabalken.”

    LVU 36 § 

    ”Den unge ska få relevant information. Den unge ska ges möjlighet att framföra sina åsikter i frågor som rör honom eller henne. Om den unge inte framför sina åsikter, ska hans eller hennes inställning så långt det är möjligt klarläggas på annat sätt. En unges åsikter och inställning ska tillmätas betydelse i förhållande till hans eller hennes ålder och mognad.

    Om den unge har fyllt 15 år, har han eller hon rätt att själv föra sin talan i mål och ärenden enligt denna lag. Den som är yngre får höras i domstol, om han eller hon inte kan antas ta skada av det…”

    SkolL 1:10 

    ”…Barnets inställning ska så långt det är möjligt klarläggas. Barn ska ha möjlighet att fritt uttrycka sina åsikter i alla frågor som rör honom eller henne. Barnets åsikter ska tillmätas betydelse i förhållande till barnets ålder och mognad.”

    SkolL 4 kap

    Kvalitet och inflytande

    UtlL 1:11 

    ”När frågor om tillstånd enligt denna lag skall bedömas och ett barn berörs av ett beslut i ärendet skall, om det inte är olämpligt, barnet höras. Den hänsyn skall tas till det barnet har sagt som barnets ålder och mognad motiverar.”

    FB 6:2 b  

    ”Vid avgörande enligt detta kapitel av frågor som rör vårdnad, boende och umgänge skall hänsyn tas till barnets vilja med beaktande av barnets ålder och mognad.”

    FB 6:11  

    ”Vårdnadshavaren har rätt och skyldighet att bestämma i frågor som rör barnets personliga angelägenheter. Vårdnadshavaren skall därvid i takt med barnets stigande ålder och utveckling ta allt större hänsyn till barnets synpunkter och önskemål.”

    LSS  8 § 2st 

    ”När en insats rör ett barn ska barnet få relevant information och ges möjlighet att framföra sina åsikter. Barnets åsikter ska tillmätas betydelse i förhållande till barnets ålder och mognad.”

    Förkortningar

    • DiskrL – Diskrimineringslagen (2008:567)
    • FB – Föräldrabalken
    • FängelseL – Fängelselagen (2010:610)
    • HäktesL – Häkteslagen (2010:611)
    • LSS – Lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade
    • LVU – Lag (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga
    • NamnL – Namnlagen (1982:670)
    • RF – Regeringsformen
    • SkolL – Den nya skollagen (2009/2010:165)
    • SoL – Socialtjänstlagen (2001:453)
    • UtlL – Utlänningslagen (2005:716)
    • HSL – Hälso- och sjukvårdslagen (1982:763)

  • Vägledande i allt vårt arbete är FN:s barnkonvention.

    Kommungemensamma inriktningsmål

    Barns och ungdomars delaktighet bidrar till att verksamheten anpassas till deras behov.

    Uppdrag till kommunstyrelsen

    Implementera jämställdhets- och barnperspektivet i styrdokument och beslutsärenden.

    Social hållbarhet

    Utvecklingsförutsättningar

    Barnets bästa ska alltid sättas i första rummet och barn ska ha möjlighet att påverka och vara delaktiga i de beslut som berör dem. Kommunen ska ta hänsyn till barns rättigheter såsom de formulerats i Barnkonventionen och ha beredskap inför kommande lagstiftningsförändring då Barnkonventionen blir lag.

    Utmaningar

    Att delta i det som händer i samhället är en rättighet och en förutsättning för ett demokratiskt samhälle. Förutsättningarna att utnyttja sina demokratiska rättigheter är dock inte jämlikt fördelade. För att ändra på detta behöver kommunen arbeta för att öka möjligheterna till delaktighet för olika grupper i samhället till exempel genom metoder för att barn och unga ska få komma till tals i frågor som berör dem och för att personer med funktionsnedsättning aktivt ska kunna delta i samhällsdebatten.

Lisa Skiöld

Barnombud. Ordförande i Barnskyddsrådet.

Lisa arbetar med samverkan, påverkan och information på olika nivåer, samt med stödärenden. Hon är också personalansvarig.

018-700 99 31

lisa.skiold@boiu.se

Vecka 54

Vecka 54 är BOiU:s satsning för att informera om barnets rättigheter och möjliggöra delaktighet hos skolelever.

Läs mer här.

Starta med en film!

stillbild

Vi har gjort filmer om barnets rättigheter i kommun och i landstinget.

Se kommunfilmerna här

Se filmerna för Region Uppsala här (eller på Pingpong, för dig som arbetar i Region Uppsala).

Prenumerera på BOiU:s nyhetsbrev

Material om rättigheter

Vi har en massa material för barn, föräldrar, politiker och personer som möter barn och som vill lära sig mer om barnets rättigheter.

Klicka på knappen så hittar du målarbok, affisch, filmer och annat.

Klicka här