FN-kommitténs synpunkter på Sverige

Alla länder som har ratificerat barnkonventionen ska skriva rapporter till FN:s barnrättskommitté för att berätta om arbetet med genomförandet. Första rapporten görs efter två år och sedan rapporteras utvecklingen vart femte år.

FN:s barnrättskommitté är den auktoritativa uttolkaren av konventionstexten. Kommitténs arbete är, till viss del, reglerat i artiklarna 42-45. Sverige har skrivit fem rapporter hittills. Läs dem i rutan här intill.

Synpunkter på Sverige 2015, sammanfattning

FN-kommittén välkomnar bland annat förändringar i socialtjänstlagen och LVU, ändringar i lagen som sexualbrott mot barn, skydd mot åldersdiskriminering i fler sektorer i samhället, och strategin för att inkludera romer.

Rekommendationer, sammanfattning

Generell implementering av barnkonventionen

Sverige uppmanas bland annat att:

  • Genomföra tidigare rekommendationer.
  • Snabba på utredningen om att göra konventionen till lag.
  • Ge konventionen företräde vid konflikter mellan konventionen och svensk lag.
  • Göra värderingar av hur barnets bästa beaktas vid investeringar och nedskärningar inom alla sektorer samt säkra att dessa är mätbara.
  • Säkra likvärdig tillgång till service för barn lokalt och regionalt.
  • Stärka Barnombudsmannens självständighet och ge myndigheten möjlighet att arbeta med enskilda ärenden.

Grundprinciperna (art. 2)

  • Stärka förbud mot etnisk diskriminering och förbjuda organisationer som stödjer rashat
  • Arbeta förebyggande mot diskriminering av barn i olika former av utsatthet
  • Skapa informativa program och kampanjer med barn och unga som målgrupp för att minska diskriminering

Grundprinciperna (art.3)

  • Säkra att artikel 3.1 syns i all relevant lagstiftning och administrativa åtgärder och beslut, särskilt när det gäller barn i asylprocessen.
  • Genomföra särskild utbildning för personal på Migrationsverket och inom sociala välfärdsinstitutioner.
  • Genomföra kompetensutveckling för att bestämma vad som är barnets bästa i olika situationer.

Grundprinciperna (art. 6)

  • Genomföra alla nödvändiga åtgärder för att förebygga, identifiera och adressera orsakerna till att självmord bland barn med funktionsnedsättning ökar.

Grundprinciperna (art. 12)

  • Omedelbart ta initiativ till att ändra i UtlL 1 kap. 11§ för att säkra att barn ska höras om ett beslut rör det.

Medborgerliga och politiska rättigheter (art. 7, 8, 13-17)

  • Utveckla regler för att skydda barns och ungas integritet på nätet.
  • Utbilda lärare och föräldrar och inte minst barn om hur de kan skydda sig mot pedofiler och utnyttjande på nätet.

Våld mot barn (art. 19, 24.3, 28.2, 34, 37(a), 39)

  • Genast sluta isolera barn och se över lagen så att den förbjuder isolering i alla situationer.
  • Genom lag förbjuda användandet av remmar eller bälte.
  • Säkra att det finns någon oberoende instans att klaga hos.
  • Samla mänskliga, tekniska och ekonomiska resurser för att ta itu med orsakerna till våld mot barn
  • Ge personal regelbunden utbildning för att upptäcka tidiga tecken.
  • Se till att barn utsatta för våld för adekvat hjälp.
  • Stärk ansträngningarna för att eliminera sexuell exploatering och utnyttjande av barn.
  • Intensifiera arbetet mot alla former av mobbning och kränkningar, inkluderande mobbning på nätet.

Familjemiljö och alternativ vård (art. 5, 9-11, 18.1,2, 20, 21, 25.4)

  • Säkra att barn har möjlighet att upprätthålla kontakt med förälder i fängelse.
  • Öka antalet barnvänliga besöksmöjligheter i fängelserna.
  • Säkra att omhändertagande av barn är reglerat i lag och har föregåtts av en noggrann utredning.

Funktionsnedsättning, hälsovård och välfärd (art. 6, 18.3, 23, 24, 26, 27.1-3, 33)

  • Säkra att skyddsmekanismer som ger barn med funktionsnedsättning rätt att bli konsulterade blir implementerade.
  • Säkra att varje barn med funktionsnedsättning når den högsta möjliga utbildningsnivå som är möjlig för det barnet.
  • Avsätt resurser för att tillgodose varje barns rätt till hälsa, särskilt barn från marginaliserade förhållanden.
  • Genomför oberoende forskning på diagnosmetoder som används för barn med psykiska problem (ADHD och liknande).
  • Säkra godkänd rådgivning och stöd för föräldrar, barn och lärare i stället för medicinering.
  • Samla resurser för att gå till botten med orsakerna till fattigdom och:
  • Skapa program för att stödja familjer i nöd.
  • Öka dagbidraget till asylsökande familjer och säkra att bidraget för familjer med fler än två barn inte reduceras.
  • Säkra att barnfamiljer inte omlokaliseras eller vräks och beakta barnets rätt till ett adekvat boende respekteras.

Särskilt skydd (art. 22, 30, 32, 33, 35, 36, 37.b-d, 38, 39, 40)

  • Om ett barn ska utvisas: ta hänsyn till regeln om non-refoulement.
  • Undersök alla fall av försvunna barn och öka deras skydd.
  • Varje barn ska omedelbart få en god man, som har relevant utbildning, och som får kontinuerlig kompetensutveckling. De ska ha regelbundna möten och vid behov ska tolk anlitas.
  • Stöd alternativ till omhändertagande och häktning och säkra att det är absolut sista utväg under kortast möjliga tid och granskat av en domare.
  • Se till att det inte sker någon fördröjning i rättsprocessen när barn är inblandade som offer.

Uppföljning, spridning och nästa rapport

  • Genomföra alla rekommendationer. Tillgängliggöra rapporten på alla landets språk. Nästa rapport ska vara klar 1 mars 2021.

Lisa Skiöld

Barnombud. Ordförande i Barnskyddsrådet.

Lisa arbetar med samverkan, påverkan och information, samt med stödärenden. Hon är verksamhetschef och personalansvarig.

018-700 99 31

lisa.skiold@boiu.se

FN-kommittén för barnets rättigheter

  • Säte i Genève
  • 18 ledamöter (två svenskar har varit med) i två kamrar utses av sitt land men representerar sig själva.
  • Webbplats.

Prenumerera på BOiU:s nyhetsbrev

Stöd oss!

Ge ditt stöd till barns och ungas rättigheter i Uppsala

Barnombudet i Uppsala län är den som ser till att barns rättigheter gäller på riktigt.

Vi är helt fristående och har stora möjligheter att agera för barns och ungas rättigheter.

Klicka här