Orosanmälan för vuxna

Om du misstänker att ett barn eller en ungdom far illa är det viktigt att du anmäler det till socialtjänsten. Socialtjänsten har möjlighet att ingripa för att ge stöd, hjälp och skydd.

Den som arbetar med barn och unga, samt vissa andra yrkesgrupper, måste anmäla oro. De har anmälningsplikt. Alla andra bör enligt lagen anmäla.

  • Dessa måste anmäla

    Enligt Socialtjänstlagen 14 kap 1§ är dessa skyldiga att genast anmäla till socialtjänsten om de i sitt arbete får vetskap om att eller misstänker att ett barn far illa:

    • Alla som arbetar i en verksamhet som berör barn och ungdom.
    • Alla som arbetar inom verksamhet (myndighet eller privat) som inte berör barn inom hälso- och sjukvård, socialtjänst, kriminalvård och polis.

    Skyldigheten att anmäla är personlig och kan inte överlåtas. Om du exempelvis är lärare och är orolig för ett barn i din skola så är det du, inte rektor, som avgör om en anmälan ska göras. Men det är ofta bra att flera personer på en arbetsplats skriver under anmälan.

    Ju mer information socialtjänsten har kring ett barn och det som oroar desto bättre möjligheter har de att hjälpa. Därför ska du inte låta bli att anmäla din egen oro bara för att du vet att någon annan gjort en anmälan. Om du till exempel vet att fritids gjort en orosanmälan så gör din egen ändå.

    Du behöver inte ha bevis eller själv utreda hur det står till kring barnet. Du beskriver bara vad det är som gör dig orolig.

    Som anmälningsskyldig är du bara skyldig att anmäla de uppgifter du får kännedom om i tjänsten. Du är inte skyldig att anmäla uppgifter som du som privatperson får kännedom om, exempelvis om grannars eller bekantas barn. För de senare uppgifterna är du att betrakta som allmänhet (se nedan), vilket betyder att du bör anmäla.

    Gäller det barn som du möter både i tjänst och privat är det förstås svårt att hålla isär. Då är det bra att ändå även inkludera sådant du upplevt som privatperson i din anmälan.

    Tystnadsplikt

    En del som arbetar med barn har tystnadsplikt. Om du misstänker att ett barn far illa så går anmälningsplikten före tystnadsplikten. Du måste anmäla din oro.

  • Dessa bör anmäla

    I socialtjänstlagen står att ”var och en som får kännedom om eller misstänker att ett barn far illa bör anmäla detta.”

  • Det här bör anmälas

    Olika barn klarar olika förhållanden. Det räcker att du känner oro för barnet för att det ska vara skäl att göra en orosanmälan.

    Det är sedan socialtjänstens sak att bedöma om barnet eller familjen behöver insatser från socialtjänsten.

    Här nedan följer några exempel där det kan vara skäl att göra anmälan. Att något saknas i listan behöver inte betyda att det inte finns skäl för anmälan.

    • Fysisk misshandel inklusive sexuella övergrepp.
    • Psykisk misshandel: systematiska kränkningar, nedvärdering och hot.
    • Otillbörligt utnyttjande: Sexuellt utnyttjande, ansträngande kroppsarbete, barnet har för stort självständigt ansvar i förhållande till ålder.
    • Brister i fysisk omsorg: vanvård, misskötsel i fråga om hygien och kläder, barnet får ej lämplig hälso- och sjukvård eller tandvård, barnet lämnas utan tillsyn eller nödvändigt skydd.
    • Brister i känslomässig omsorg: eftersatt trygghet och stimulans på grund av missbruk, psykisk ohälsa eller sjukdom hos föräldrar, djupgående konflikter mellan föräldrarna som har negativ inverkan – barnet får ”sitta emellan”.
    • Andra förhållanden i hemmet: missförhållanden som i första hand ej beror på vårdnadshavare/förälder utan på sambo eller annan, familjevåld, bristande anknytning eller sjukligt symbiotiskt förhållande barn–föräldrar.
    • Missbruk eller misstanke om missbruk av droger eller alkohol hos ett barn eller en ungdom.
    • Brott: kännedom om att ett barn eller ungdom begår brott eller på annat sätt – t ex genom kraftfullt utagerande beteende – visar tecken på att utvecklas ogynnsamt.
    • Fall där vårdnadshavare inte vill delta i utredningar om barnets situation i skolan, med målsättningen att finna en alternativ skolgång. Exempel på detta kan vara placering i särskild undervisningsgrupp eller annan alternativ insats inom skolans ansvarsområde.

  • Därför anmäla!

    Det kan kännas svårt att ta steget att göra en anmälan. Här är några skäl till varför du bör anmäla om du är orolig för att ett barn far illa.

    • För att barnet och familjen ska kunna få stöd och hjälp.
    • Föräldrar är sällan ”dåliga” – oftast är det en situation som är för svår
    • Vi anmäler för att vi vill barnets bästa.
    • Barnet uppskattar och mår bra av att någon ser att det inte har det bra och att den som anmäler vill hjälpa.
    • Din anmälan kan vara den pusselbit som behövs för att familjen ska kunna få och vilja ta emot hjälp. Alla verksamheter behöver anmäla sin egen oro!
    • Socialtjänsten behöver hjälp att se hela bilden. Samverkan kan hjälpa barnet.
    • Barnets behov ska vara utgångspunkten.
    • Kom ihåg att det är din oro för barnet som du anmäler. Du anmäler inte föräldrarna.

  • Så gör du

    Det finns inga formella krav på hur en anmälan ska se ut. Anmälan kan vara muntlig och/eller skriftlig.

    Socialstyrelsen rekommenderar att du som är anmälningsskyldig anmäler skriftligt. I en akut situation kan det vara nödvändigt att göra en anmälan per telefon, men då bör din anmälan bekräftas skriftligt.

    På myndigheter och yrkesmässigt bedrivna enskilda verksamheter bör det finnas rutiner för hur en anmälan ska göras. Vill du ha hjälp att upprätta rutin – vänd dig till din chef eller till socialtjänsten där du bor. Om det ska upprättas en anmälningsrutin på din arbetsplats är det bra att jobba med den i hela personalgruppen.

    Det är viktigt att alla vet hur det går till att anmäla och av vilka anledningar det ska göras.

    Du kan vara anonym. Om du väljer att vara anonym är det svårare för socialtjänsten att agera på din anmälan. Men om du är orolig för ett barn, är det bättre göra en anonym anmälan än att inte gör någon alls.

    Anmäl genast vid misstanke. Du behöver inte vara säker på att något är fel.

    Anmäl så här

    För att göra oron konkret kan du dela upp anmälan i två delar. Beskriv

    1. först vad du sett eller hört och
    2. sedan varför det får dig att känna oro.

    Lämna dina kontaktuppgifter så att du kan bli nådd de närmaste dagarna, eller hänvisa till en kollega som är insatt i ärendet. Detta gäller framför allt dig som har anmälningsplikt, men det underlättar alltid för socialtjänsten.

    Du som inte har anmälningsplikt kan göra en anonym orosanmälan.

    Informera inte föräldrarna om din anmälan i de fall där det finns misstanke om våld eller sexuella övergrepp.

    Har du anmält, utredningen har lagts ner, men din oro kvarstår? Anmäl igen!

  • Efter anmälan

    Som anmälare med anmälningsplikt har du rätt att veta socialtjänsten vad som hänt med din anmälan. Det som socialtjänsten kan berätta är om utredning är inledd, ej inledd eller redan pågår. Du har inte rätt att få veta några detaljer.

    Du som inte har anmälningsplikt har ingen rätt att få veta vad som händer i ärendet. Det gäller oavsett vilken relation du har till barnet.

    Inom 24 timmar: skyddsbedömning

    När socialtjänsten tar emot en anmälan gör de en skyddsbedömning inom 24 timmar.

    Om socialtjänsten bedömer att barnet inte behöver omedelbar hjälp och skydd får barnet bo kvar hemma. Det görs då en förhandsbedömning.

    Om det bedöms att barnet behöver omedelbar hjälp sker ett ”omedelbart omhändertagande.” Detta beslut tas av socialnämnden. Då flyttas barnet genast till ett jourhem eller familjehem.

    Ett omedelbart omhändertagande är förhållandevis ovanligt och följs alltid av en ansökan från socialnämnden till förvaltningsrätten om att barnet ska få vård med stöd av LVU (Lag med särskilda bestämmelser om vård av unga). Det är sedan förvaltningsrätten som beslutar om LVU. När det inte längre finns skäl att barnet ska vara omhändertaget får barnet flytta hem igen.

    Inom 14 dagar: förhandsbedömning

    Om det inte finns omedelbart skyddsbehov ska det göras en förhandsbedömning inom fjorton dagar. Det kan ta längre tid om det finns särskilda skäl att det inte går inom den tiden, t ex förundersökningssekretess.

    En förhandsbedömning innehåller möte med barnet, den vårdnadshavare som inte är orsak till oron, samt anmälaren om den som anmält har anmälningsplikt. Syftet med att bjuda in anmälare är att socialtjänsten ska ta till vara den kännedom och engagemang som anmälaren har.

    • Om anmälan innehåller misstänkt brott mot barnet görs en bedömning hur ärendet skall hanteras innan någon i familjen kontaktas.
    • Om en anmälan innehåller oro för barnet som beror på den ena föräldern kallas barnet tillsammans med den vårdnadshavare som inte är orsak till oron.
    • Om anmälan innehåller våld mellan föräldrarna kallas föräldrarna oftast var för sig.

    Efter förhandsbedömningen avgörs om en utredning behöver öppnas för att ta reda på barnets behov.

    Utredning

    I de fall det blir en utredning har socialtjänsten fyra månader på sig att utreda och besluta om eventuellt stöd.

    Ibland lyckas inte socialtjänsten motivera familjen att ta emot stöd direkt, men mötena där kan ändå ha satt igång en process inom familjen.

    Lösningar utanför socialtjänsten

    Ibland kan familjen och barnet få hjälp genom öppenvården utan myndighetsbeslut. I Uppsala kommun finns t ex Råd och stöd som är ett tillgängligt stöd för familjer. Även eget nätverk eller skolkurator, habilitering, BUP, psykolog eller familjerådgivning eller behandling kan vara lösningar till problemet som inte involverar socialtjänsten.

    Frågor om umgänge, boende och vårdnad hanteras hos familjerätten och/eller tingsrätten. Socialtjänstens uppdrag är i första hand att stödja föräldrar och barn att klara av det som familjerätten kommit fram till i avtal, eller som tingsrätten har beslutat.

    Barnahus är en samverkansform för utredningar när barn misstänks ha utsatts för misshandel av en närstående eller sexuella övergrepp. Barnahus finns i alla län i Sverige. Här träffas poliser, åklagare, socialsekreterare, rättsmedicinare, barnläkare och barnpsykologer/barnpsykiatriker för att diskutera aktuella fall och planera och genomföra utredningar och undersökningar. Genom att samla alla kompetenser kring barnet görs allt snabbare och med ett tydligt fokus på barnets bästa.

  • Vad lagen säger

    Socialtjänstlagen, 14 kap.

    Anmälan om och avhjälpande av missförhållanden m.m.

    1 § Följande myndigheter och yrkesverksamma är skyldiga att genast anmäla till socialnämnden om de i sin verksamhet får kännedom om eller misstänker att ett barn far illa:

    1. myndigheter vars verksamhet berör barn och ungdom,
    2. andra myndigheter inom hälso- och sjukvården, annan rättspsykiatrisk undersökningsverksamhet, socialtjänsten och kriminalvården,
    3. anställda hos sådana myndigheter som avses i 1 och 2, och
    4. de som är verksamma inom yrkesmässigt bedriven enskild verksamhet och fullgör uppgifter som berör barn och unga eller inom annan sådan verksamhet inom hälso- och sjukvården eller på socialtjänstens område.

    De som är verksamma inom familjerådgivning är skyldiga att genast anmäla till socialnämnden om de i sin verksamhet får kännedom om att ett barn utnyttjas sexuellt eller utsätts för fysisk eller psykisk misshandel i hemmet.

    Myndigheter, befattningshavare och yrkesverksamma som anges i första stycket är skyldiga att lämna socialnämnden alla uppgifter som kan vara av betydelse för utredning av ett barns behov av stöd och skydd.

Kontakta BOiU

Barnombudet i Uppsala län är en ideell förening. Vi arbetar i Uppsala län.

BOiU är helt fristående från kommun, region och stat. Vi har inget myndighetsansvar och inga myndighetsbefogenheter.

Läs mer om vad vi gör här.

Vi som jobbar här

Drottninggatan 8
753 10 Uppsala

018-69 44 99

boiu@boiu.se

Lisa Skiöld

Barnombud. Ordförande i Barnskyddsrådet.

Lisa arbetar med samverkan, påverkan och information på olika nivåer, samt med stödärenden. Hon är också personalansvarig.

018-700 99 31

lisa.skiold@boiu.se

Prenumerera på BOiU:s nyhetsbrev

Material om rättigheter

Vi har en massa material för barn, föräldrar, politiker och personer som möter barn och som vill lära sig mer om barnets rättigheter.

Klicka på knappen så hittar du målarbok, affisch, filmer och annat.

Klicka här