Publicerat: 2019-10-10 Klimatfrågan är en barnrättsfråga

Det tål att sägas igen: barnen är de som är minst ansvariga för klimatförändringarna, men ändå de som främst kommer att påverkas av konsekvenserna.

Klimatkrisen är inte enbart en miljöfråga – det är också en rättighetsfråga. Över hela världen påverkar klimatförändringarna barnets rättigheter som de uttrycks i FN:s barnkonvention gällande bland annat överlevnad, utveckling och skydd.

Barnkonventionen är, enkelt uttryckt, en samling regler som definierar vad varje barn behöver för att ha en bra barndom, bland annat liv, utveckling och hälsa, trygghet och utbildning, möjlighet att påverka, leka och vila. Beslutsfattare i Sverige är sedan ratificeringen av barnkonventionen 1990 förbundna att försäkra sig om att den förda politik som relaterar till klimatförändringarna inte kränker barnets rättigheter.

Genom att se klimatkrisen i ett barnrättsligt förstoringsglas blir det tydligt att olikheten i länders förutsättningar att uppfylla barnkonventionen kommer att öka med klimatförändringarna – och att många av rättigheterna hotas för väldigt många barn.

I vårt tält på Kulturnatten plåstrade barn och unga om en jordglob genom att fästa tankar på den om hur vi kan bromsa klimatförändringarna och värna miljön. Bland förslagen fanns allt från vattendrivna bilar till att släcka lampor efter sig, köttskatt och ökad jämställdhet. De lösningar som flest barn och unga föreslog hamnar inom fyra teman, som alla är sådana som politiken i kommun och region antingen styr över eller kan påverka:

• Ät mer vegetariskt. Vi vet att klimatet kräver att vi minskar köttproduktionen. Vegetarisk mat är generellt inget konstigt för unga. En undersökning beställd av SVT visade i september att klimatoro redan fått unga (18–29 år) att i stor utsträckning minska sitt köttätande, medan äldre inte bryr sig lika mycket. BOiU uppmanar därför Uppsala kommun och Region Uppsala att se över de sammanhang där mat serveras och att arbeta för att påverka vuxnas attityder till köttätande.
• Återbruk. Barnen vet att second hand är hållbart. BOiU uppmanar därför Uppsala kommun att uppmuntra och stödja cirkulär ekonomi. Med en växande, tätare stad kommer också ett ökande behov av att kunna låna istället för att äga. Här har stadsplaneringen chansen att förena klimat- och miljösmarta åtgärder med barnrättsligt hållbara beslut. Att fortsätta satsa på fritidsbanker där barn kan låna utrustning är ett exempel som också gynnar barns jämlika uppväxtvillkor.
• Cykel och kollektivtrafik före bilar och flyg. Uppsala har gjort många åtgärder för att underlätta för cyklister, men synpunkter på busshållplatser, övergångsställen och cykelvägar är ändå ständigt återkommande när vi träffar barn vid skolbesök. Det enskilda Uppsalabarnets rätt till aktiv fritid och att kunna röra sig i och mellan stad och landsbygd hänger tydligt ihop med den globala klimatfrågan. BOiU uppmanar därför Uppsala kommun och Region Uppsala att lyssna på barn och unga i planering av kollektivtrafik och trafikmiljö.
• Nedskräpning på land och i vatten. Det här är det absolut vanligaste temat på vår jordglob. Under våra skolbesök efterfrågar många barn papperskorgar. Mikroplaster i haven och cigarrettfimpar på Stora torget är olika problem, men ett symptom på samma företeelse: vi bryr oss för lite om miljön. För barnen, som ofta har ögonen närmare marken än vuxna, är nedskräpning i Uppsala påtaglig och konkret. BOiU uppmanar därför varje vuxen: ta hand om ditt skräp, för barnen kommer att ta efter dig.

Vid alla beslut som berör barn ska i första hand beaktas vad som bedöms vara barnets bästa – och alla beslut som på något sätt berör miljö- och klimatfrågan påverkar i högsta grad barn. Det är också varje barns rättighet att uttrycka sina åsikter i alla frågor som rör barnet, och att beslutsfattarna tar hänsyn till åsikterna.

Barnrättsarbetet i Uppsala kommun och Region Uppsala är unikt i landet, genom partnerskap respektive avtal med Barnombudet i Uppsala län. I måndags vid kommunfullmäktiges sammanträde lämnade Barnombudet i Uppsala län över ovanstående lista till ledamöterna, tillsammans med en uppmaning att lyssna på barns och ungas kunskaper och åsikter i klimatfrågan.

Barnombudet i Uppsala län hjälper gärna till med arbetet att skapa bra dialoger mellan beslutsfattare och barn och unga – så att Uppsala kan motverka klimatförändringarna och samtidigt stödja barnets rättigheter, lokalt och globalt.

Lisa Skiöld
Barnombudet i Uppsala län