Visa hela menyn
Få hjälp
Barns och ungas rättigheter
Barns och ungas röster räknas
För barn och unga med en förälder eller annan familjemedlem i fängelse.
När du mår dåligt kan du hör av dig till barn- och ungdomspsykiatrin.
018- 611 25 29
En sida med information om separationer, vårdnadstvister och sexuella övergrepp mot barn.
En del av sidan är särskild för barn och unga, en del är för vuxna och en del är för vuxna som arbetar med barn.
Information om alkohol och andra droger, samt listar var det finns stödgrupper för barn och tonåringar med missbruk i familjen.
I skolan kan du prata med din lärare eller någon annan som du litar på. Det kan exempelvis vara skolans kurator, specialpedagog, skolsköterska, fritidspedagog eller rektor.
En katalog med fritidsverksamheter som är tillgängliga för alla. Ännu mer info hos Fyrisgården.
En mötesplats på nätet för barn och unga till föräldrar som mår psykiskt dåligt.
I skolan kan du prata med din lärare eller någon annan som du litar på. Det kan exempelvis vara skolans kurator, specialpedagog, skolsköterska, fritidspedagog eller rektor.
Självhjälp på vägen är en hemsida som ger tips och råd om ADHD, autism, Aspergers syndrom, OCD, Tourettes syndrom och bipolär sjukdom.
Tips på vad du kan göra om du mår dåligt, känner dig stressad eller har dåligt självförtroende, dessa tips finns även att ladda ner som appar.
Om det är akut eller på en helg eller kvällstid. Måndag – torsdag 16.00 – 01.00, fredag – söndag 14.00 -01.00. Tel 018- 15 00 00
En ungdomsmottagning på nätet.
Här kan du läsa om några av dina rättigheter i skolan och vad du kan göra.
En webbplats där du som är barn och ung kan få svar på frågor om soc, socialtjänsten.
Läs mer om mobbning och kränkningar, och vad du kan göra om du är utsatt.
En bok om kroppen, känslor och sex. Finns på biblioteket!
Barnkonventionen gäller varje barn och överallt i hela samhället.
Innehåll från barnkonventionen finns med i de regler som styr skolan och dessutom i många svenska lagar.
Vi har information som du kan tipsa de som bestämmer i skolan om.
Vi på BOiU kan också ge dem utbildning i hur de ska göra! Se kontaktrutan!
Barnombud. Ordförande i Barnskyddsrådet.
Lisa arbetar med samverkan, påverkan och information, samt med stödärenden. Hon är verksamhetschef och personalansvarig.
Barnkonventionen är en samling regler om hur barn i världen ska ha det. Här kan du läsa om barnets rättigheter och hur de ska funka.
Efter andra världskrigets slut 1945 kom länderna i FN överens om att man skulle skapa en samling regler om mänskliga rättigheter.
1989 bestämde sig FN för att barn och unga skulle få en egen samling, som kallas konvention, om sina rättigheter – FN:s barnkonvention.
Sverige lovade redan 1990 att följa barnkonventionen.
Sedan den 1 januari 2020 är hela barnkonventionen svensk lag.
Barnkonventionen gäller alla barn och unga under 18 år i hela världen och i den står bland annat det här:
Alla barn är lika mycket värda. Ingen får behandlas sämre.
De som bestämmer måste alltid bry sig om vad som är bäst för barn.
Alla barn har rätt att leva och utvecklas.
Vuxna måste lyssna på barns åsikter.
Dessutom står det att varje barn har rätt att leka, gå i skolan och få den hjälp som just det barnet behöver.
Barnkonventionen gäller överallt och hela tiden. Till exempel:
Det här är en förkortad version av Barnkonventionen, publicerad på boiu.se med tillstånd från Rädda Barnen. Du kan läsa samma text på Rädda Barnens hemsida.
Artikel 1
Ett barn – det är varje människa under 18 år.
Artikel 2
Alla barn har samma rättigheter och lika värde. Ingen får diskrimineras.
Artikel 3
Barnets bästa ska alltid komma i första rummet.
Artikel 4
Konventionsstaterna ska sträva efter att till det yttersta av sina tillgängliga resurser söka förverkliga barnets sociala, ekonomiska och kulturella rättigheter. När resurserna inte räcker till bör man söka lösningar genom internationellt samarbete.
Artikel 6
Varje barn har rätt att överleva och att utvecklas.
Artikel 7
Barnet har rätt till ett namn och en nationalitet. Barnet har rätt, så långt det är möjligt, att få veta vilka föräldrarna är.
Artikel 9
Barnet ska inte hållas åtskilt från sina föräldrar mot sin vilja, utom när det är för barnets bästa. Barn som inte bor med båda föräldrarna ska ha rätt att träffa båda två regelbundet.
Artikel 10
Ansökningar från familjer som vill återförenas över statsgränser ska behandlas på ett positivt, humant och snabbt sätt.
Artikel 12–15
Barnet har rätt att uttrycka sin mening i alla frågor som berör det. När domstolar och myndigheter behandlar fall som rör barnet ska barnet höras och barnets intresse komma i första rummet. Barnets rätt till tankefrihet, samvetsfrihet och religionsfrihet ska respekteras.
Artikel 18
Båda föräldrarna har gemensamt det primära ansvaret för barnets uppfostran och utveckling. Barnet bästa ska för dem komma i första rummet.
Artikel 19
Barnet har rätt att skyddas mot fysiskt eller psykiskt våld och mot vanvård eller utnyttjande av föräldrar eller andra vårdnadshavare.
Artikel 20–21
Barnet, som berövats sin familjemiljö, ska ha rätt till alternativ omvårdnad. Vid adoption ska staterna säkerställa barnets bästa i enlighet med gällande lagar.
Artikel 22
Flyktingbarnet har rätt till skydd och hjälp om det kommer ensamt eller tillsammans med föräldrar eller annan person.
Artikel 23
Varje barn med fysiskt eller psykiskt handikapp har rätt till ett fullvärdigt och anständigt liv som möjliggör dess aktiva deltagande i samhället.
Artikel 24
Barnet har rätt till hälso- och sjukvård. Alla länder ska arbeta för att minska spädbarnsdödligheten och bekämpa sjukdomar och undernäring och avskaffa traditionella, hälsofarliga sedvänjor. Gravida och nyblivna mammor har rätt till hälsovård.
Artikel 28–29
Barnet har rätt till gratis grundskoleutbildning. Undervisningen bör förbereda barnet för livet, utveckla respekt för mänskliga rättigheter och fostra i en anda av förståelse, fred , tolerans och vänskap mellan folken.
Artikel 30
Barnet, som tillhör minoritetsgrupper eller ursprungsbefolkningar, har rätt till sitt språk, sin kultur och religion.
Artikel 31
Barnet har rätt till lek, vila och fritid.
Artikel 32
Barnet har rätt att skyddas mot ekonomiskt utnyttjande samt mot hårt arbete som skadar eller hindrar barnets skolgång och äventyrar barnets hälsa.
Artikel 33
Barnet har rätt att skyddas från olaglig användning av narkotika.
Artikel 34
Barnet har rätt att skyddas mot alla former av sexuella övergrepp och mot att utnyttjas i prostitution och pornografi.
Artikel 35
Bortförande, försäljning eller handel med barn ska förhindras.
Artikel 37
Inget barn får utsättas för tortyr eller annan grym, omänsklig eller förnedrande behandling och bestraffning. Inget barn får olagligt eller godtyckligt berövas sin frihet. Barnet får inte bestraffas med livstids fängelse eller dödsstraff. Varje frihetsberövat barn ska behandlas humant och med respekt. Barnet har rätt att snarast möjligt få juridisk hjälp. Barnet i fängelse har rätt till kontakt med och besök av sin familj.
Artikel 38
Konventionsstater skall vidta alla lämpliga åtgärder för att tillförsäkra att barn under 18 år inte deltar i väpnade konflikter. Barn får inte heller användas eller rekryteras av gerillarörelser m fl.
Artikel 39
Barnet som blivit offer för vanvård, utnyttjande, försummelse, tortyr, väpnade konflikter eller annan omänsklig behandling har rätt till rehabilitering och social återanpassning.
Artikel 40
Barnet, som är anklagat för brott eller blivit dömt för straffbara handlingar, har rätt till en behandling som främjar barnets känsla för värdighet och för andras mänskliga rättigheter och grundläggande friheter.
Artikel 41
Rättigheterna i konventionen gäller inte om andra nationella lagar ger barnet större möjligheter att förverkliga rättigheterna.
Artikel 42
De stater som anslutit sig till konventionen åtar sig att göra konventionens bestämmelser och principer allmänt kända bland vuxna och barn.
Artikel 43–45
Bestämmelser om hur alla länder som anslutit sig till konventionen ska arbeta för att förverkliga den. En övervakningskommitté inom FN granskar konventionsstaternas rapporter. FN-organ och frivilligorganisationer kan också delta med information till FN.
Artikel 46–54
Regler om hur stater kan ansluta sig till konventionen och när dessa börjar gälla. En reservation som strider mot denna konventions ändamål och syfte skall inte tillåtas.
Det här är Utrikesdepartementets skrift Konventionen om barnets rättigheter omskriven till lättläst, publicerad på boiu.se med tillstånd från Utrikesdepartementet.
Skriften finns också som pdf här.
Idén om barnets rättigheter
I början av 1900-talet var det ett stort krig i Europa,
första världskriget.
Barn hade det mycket svårt under kriget.
Men regeringarna tyckte inte att de hade något ansvar
för barnen i de länder de krigade mot.
De barnen var fiendens barn.
Några människor tyckte att det här var fel.
Efter kriget startade de föreningen Rädda barnen
i Storbritannien och Sverige.
Rädda barnen sade att vi alla har ansvar för alla barn.
Rädda barnen ville ha regler som skyddar barnets
rättigheter.
Efter första världskriget började länder att samarbeta
för att det inte skulle bli krig igen.
Länderna bildade Nationernas förbund.
Men det blev krig igen.
Efter andra världskriget bildade länderna
Förenta nationerna, FN.
I FN arbetar länderna tillsammans för fred.
Både Nationernas förbund och FN har skrivit
deklarationer om barnets rättigheter.
I deklarationerna sade ledarna i världens länder
att de tycker att det är viktigt med barnets rättigheter.
Men regeringarna lovade ingenting.
Därför arbetade Rädda barnen och andra föreningar
för att få en konvention om barnets rättigheter.
I en konvention finns det regler.
Den regering som skriver på en konvention lovar
att följa reglerna.
Nästan alla länder har skrivit på
Arbetet med konventionen om barnets rättigheter
började 1979.
1989 var den nya barnkonventionen klar.
Nu har nästan alla länder skrivit på konventionen.
Ländernas regeringar lovar att följa reglerna.
FN har flera olika konventioner
om mänskliga rättigheter.
Men ingen annan konvention har fått så stort stöd
av världens länder.
Varför? Det beror på flera olika saker.
Människor har mer och mer läst och sett i TV
hur krig, fattigdom och orättvisor drabbar barn.
Många föreningar har talat om för politiker
hur barn har det.
Fler och fler politiker har förstått att det är viktigt
med barnets rättigheter.
Alla rättigheter för alla barn
Konventionens rättigheter ska gälla för alla barn
i alla länder.
Konventionen säger att det är regeringen i varje land
som ska skydda barnet och ta ansvar för
att barnet får sina rättigheter.
Många länder är fattiga.
De har inte pengar till att ge barn olika rättigheter.
Men det står i reglerna att de ska göra allt vad de kan.
Regeringar kan också be andra länder om hjälp.
Det står i reglerna att länder ska samarbeta
för barnets rättigheter.
Det finns olika sorters mänskliga rättigheter.
FN har flera olika konventioner
om mänskliga rättigheter.
En form av rättighet är att alla människor
ska få säga vad de tycker
och vara med i föreningar.
En annan form av rättighet är att människor
ska få äta sig mätta
och lära sig att läsa och skriva.
Ledarna i olika länder har inte varit överens om
vilken sorts rättigheter som är viktigast.
I konventionen om barnets rättigheter finns
alla sorters rättigheter med.
Alla sorters rättigheter är lika viktiga.
Viktiga regler
De olika reglerna i konventionen om barnets rättigheter
kallas för artiklar.
Det finns 54 olika artiklar.
Alla regler är lika viktiga.
Men det är ändå några artiklar som är bra att läsa först
och att komma ihåg.
I artiklarna 2, 3, 6 och 12 finns viktiga regler.
När du läser de andra artiklarna ska du tänka på
vad som står i de här artiklarna.
Artikel 2 handlar om att reglerna gäller för alla barn.
Alla barn är lika mycket värda.
Inga barn får bli diskriminerade,
det vill säga bli sämre behandlade.
Det har ingen betydelse vilken färg barnet
och barnets föräldrar har på huden,
om barnet är flicka eller pojke,
vilket språk barnet talar,
vilken gud barnet tror på,
om barnet har ett funktionshinder
eller om barnet är rikt eller fattigt.
Mobbning i skolan kan till exempel
vara diskriminering.
Artikel 3 handlar om barnets bästa.
Politiker, myndigheter och domstolar ska alltid tänka på
vad som är bäst för barn
när de bestämmer sådant som gäller barn.
I artikeln står det att barnets bästa ska komma
i främsta rummet.
Det betyder att det ibland finns saker som är viktigare
än barnets bästa.
Men politikerna måste alltid kunna visa att de också
har tänkt på barnen.
Artikel 6 handlar om att barnet har rätt
till liv och utveckling.
Rätt till liv betyder att länderna ska se till att barn
inte blir dödade.
Det kan vara både att barn inte blir dödade i krig
och att barn får vård och mediciner när de är sjuka
så att de inte dör av sjukdomar.
Rätt till utveckling betyder att länderna ska göra
vad de kan för att ge barn en bra barndom.
Barn behöver många saker för att utvecklas bra.
Det kan vara trygghet, kärlek, mat, sjukvård,
ett hem, möjlighet att leka och att gå i skolan.
Artikel 12 handlar om att barnet har rätt att säga
hur det vill ha det.
Vuxna ska lyssna på barn.
Myndigheter och domstolar ska
fråga barnet vad det tycker och lyssna på barnet
när de bestämmer saker som gäller barnet.
Det kan vara om barnets föräldrar ska skiljas
och de inte är överens om var barnet ska bo.
Då ska domstolen fråga
både mamman, pappan och barnet hur de vill ha det.
Det kan också vara att lärarna i skolan frågar barnen
vad de tycker innan de bestämmer saker.
Politiker i en kommun ska fråga barn vad de tycker
innan politikerna bestämmer hur kommunen
ska använda sina pengar.
De andra artiklarna i konventionen
om barnets rättigheter
Artikel 1 handlar om vem som är barn.
Alla människor under 18 år är barn.
Artikel 4 handlar om hur länderna ska göra
för att följa reglerna i konventionen.
Länderna ska ändra sina lagar så att lagarna
blir bra för barn.
Länderna ska göra allt de kan för att ge barn rättigheter.
Rika länder ska hjälpa fattiga länder.
Artikel 5 handlar om att länderna måste förstå
att det är föräldrarna som har ansvar för barnet.
Föräldrarna ska hjälpa barnet så att det får sina
rättigheter.
Artikel 7 och 8 handlar om att alla barn har rätt
att veta vem han eller hon är.
Barnet har rätt till ett namn
och till att vara medborgare i ett land.
Barnet har också rätt att veta
vilka som är barnets föräldrar.
Artikel 9 handlar om att barn alltid, när det går,
ska få vara hos sina föräldrar.
Om föräldrarna skiljer sig har barnet rätt att träffa
både mamma och pappa.
Men ibland är det bäst för barnet
att inte bo hos föräldrarna.
Och ibland är det bäst för barnet
att inte träffa den ena föräldern.
Det kan vara om föräldrarna slår barnet
eller inte kan ta hand om sitt barn.
Artikel 10 och 11 handlar om att barn och föräldrar
har rätt att träffa varandra även om de bor i olika länder.
En förälder får inte flytta till ett annat land med barnen
utan att den andra föräldern vill det.
Länderna ska komma överens om hur de ska hjälpa
barn och föräldrar så att de kan träffas.
Artikel 13, 14 och 15 handlar om att barnet
har rätt att säga vad det tycker.
Barnet har rätt att tänka fritt,
att tro på vilken gud det vill
och att vara med i olika föreningar.
Artikel 16 handlar om att barnet har rätt till privatliv.
Det kan till exempel vara att föräldrar inte ska
läsa sina barns brev och dagböcker.
Det kan också vara att barnet ska kunna stänga en dörr
och få vara i fred när det går på toaletten i skolan.
Artikel 17 handlar om att barnet har rätt att läsa
bra tidningar och böcker och få information
på annat sätt, till exempel radio, TV och Internet.
Länderna ska ha lagar som skyddar barnet
mot filmer och texter som kan skada barnet.
Artikel 18 handlar om att det är föräldrarna
som tillsammans har ansvaret för barnet.
Föräldrar ska alltid tänka på vad som är bäst för barnet.
Länderna ska hjälpa föräldrarna
så att de kan vara bra föräldrar.
Ett sätt att hjälpa föräldrarna är att det finns bra förskola
där barn kan vara när föräldrarna arbetar.
Artikel 19 handlar om att skydda barn
mot våld hemma.
Länderna ska skydda barn
mot föräldrar och andra vuxna
som slår barnet, är elaka mot barnet,
eller tar hand om barnet dåligt på något annat sätt.
Det kan vara att föräldrarna
missbrukar alkohol eller narkotika
eller att föräldrarna utnyttjar barnet sexuellt.
Artikel 20 och 21 handlar om barn som inte kan bo
hemma hos sin familj.
Länderna ska se till att barnet får bo
i en annan familj.
Det bästa är om barnet får bo hos släktingar.
Ibland kan ett barn adopteras av en familj
i ett annat land.
Myndigheter och domstolar som bestämmer
var barn ska bo ska alltid tänka på barnets bästa.
Artikel 22 handlar om barn som är flyktingar.
Länderna lovar att ge barn som kommer till landet
skydd och hjälp.
Det gäller både barn som kommer ensamma
och barn som kommer med sina föräldrar.
Ett ensamt barn ska få hjälp att hitta sina föräldrar.
Om man inte kan hitta föräldrarna eller andra släktingar
ska barnet få samma skydd och hjälp som andra barn får
när de inte kan bo hos sina föräldrar.
Artikel 23 handlar om barn med funktionshinder.
Länderna ska se till
att barn med funktionshinder får bra liv.
Barn med funktionshinder ska kunna gå i skolan
och vara med i samhället på andra sätt.
Barnet och barnets familj ska få den hjälp de behöver.
Hjälpen ska vara gratis eller så billig
att människor har råd att ta emot hjälp.
Länder ska tillsammans lära sig mer om
hur de kan hjälpa barn med funktionshinder på bra sätt.
Rika länder ska hjälpa fattiga länder.
Artikel 24 handlar om barnets rätt till hälsovård
och sjukvård.
Länderna lovar att göra allt de kan
för att barn ska få bra hälsa.
Alla barn har rätt att få vård när de är sjuka.
Kvinnor som väntar barn
och mammor med nyfödda barn
ska få bra vård.
Föräldrar ska få lära sig hur de ska mata
och vårda sitt barn.
Rika länder ska hjälpa fattiga länder.
Artikel 25 handlar om barn som inte bor hemma
hos sina föräldrar.
Den myndighet som har ansvar för barnet
ska se till att barnet får bra vård eller behandling.
Artikel 26 och 27 handlar om barnets rätt till trygghet.
Familjer ska få hjälp så att barnet har det bra
även om föräldrarna är fattiga, sjuka eller arbetslösa.
En förälder som inte bor med barnet ska också ta ansvar
för sitt barn.
Det kan vara att betala
så att barnet får mat, kläder, bostad
och annat som barnet behöver.
Artikel 28 handlar om barnets rätt att gå i skolan.
Alla barn ska gå i grundskolan.
Det ska vara gratis.
Länderna ska se till att fler barn får gå i gymnasiet
och annan högre utbildning.
Rika länder ska hjälpa fattiga länder.
Artikel 29 handlar om vad barnet ska lära sig i skolan.
Varje barn ska få utvecklas så mycket det går.
Barnet ska vara väl förberett för sitt liv som vuxen.
Barnet ska lära sig om mänskliga rättigheter
och att alla människor är lika mycket värda.
Barnet ska också lära sig att vara rädd om naturen.
Artikel 30 handlar om barn som tillhör minoriteter
eller ursprungsfolk.
I Sverige finns barn som är samer, Sverigefinnar,
tornedalingar, romer och judar.
De har rätt till sitt språk, sin kultur och sin religion.
Artikel 32 handlar om att skydda barnet
mot farligt arbete.
Artikel 33 handlar om att skydda barnet
mot narkotika.
Artikel 31 handlar om att
barnet har rätt till lek,
vila och fritid.
Artikel 34 handlar om att skydda barnet mot att vuxna
tvingar dem till sex
eller att barnet tvingas att sälja sex.
Artikel 35 och 36 handlar om att skydda barnet
mot att bli utnyttjat på något annat sätt.
Det kan vara att någon säljer ett barn
för att barnet ska arbeta i en fabrik.
Det kan vara att någon tar ett barn från föräldrarna
för att sälja barnet till en annan familj.
Men det är också ett skydd mot alla andra sätt
att utnyttja barn som någon kan komma på.
Artikel 37 handlar om att skydda barnet
mot dödsstraff, livstids fängelse och tortyr.
Tortyr är när man plågar en person
för att den ska berätta något.
När det är en rättegång mot ett barn har barnet rätt
att få hjälp av en jurist,
en person som har kunskap om lagar.
Barn som sitter i fängelse får inte bli dåligt behandlade.
Barn ska inte vara i samma fängelse som vuxna.
Barn som sitter i fängelse ska kunna få besök av
sin familj och brevväxla med sin familj.
Artikel 38 handlar om att barn inte ska vara soldater.
Artikel 39 handlar om att länderna ska hjälpa barn
som har blivit utnyttjade så att barnet kan må bra
och leva ett vanligt liv.
Det kan vara barn som har varit soldater i krig.
Artikel 40 handlar om barn som är misstänkta
för något brott.
Länderna lovar att behandla barnet bra
och att ge barnet en rättvis rättegång.
Artikel 41 handlar om att länderna gärna får
göra mer än det som står i konventionen
för att ge barnet rättigheter.
Artikel 42 handlar om att länderna lovar att se till
att både barn och vuxna vet vilka regler
som finns i barnkonventionen.
Artiklarna 43-54 är regler för hur länderna ska göra
för att följa barnkonventionen.
Kommittén för barnets rättigheter
I FNs hus i staden Genève i Schweiz
arbetar en grupp människor som ska se till
att länderna följer reglerna i barnkonventionen.
Det är FNs kommitté för barnets rättigheter.
Länderna ska då och då lämna rapporter
till FN-kommittén.
Länderna lovar också att människor i landet
ska få läsa rapporterna för att kunna diskutera
vad som är bra och dåligt för barnen i landet.
Det är Socialdepartementet som gör den svenska
regeringens rapporter.
Det går att beställa Sveriges rapporter gratis
från Socialdepartementet.
I FN-kommittén arbetar arton personer.
De kommer från olika länder
och alla är barnexperter.
Experterna läser ländernas rapporter.
Ibland finns det flera rapporter från samma land.
Föreningar som arbetar för barnets rättigheter
kan göra egna rapporter om hur barn har det i landet.
Sedan har FN-kommittén ett möte.
Några personer som arbetar för landets regering
kommer dit.
De får svara på frågor om vad de har gjort för barn
och vad de tänker göra för att det ska bli bättre.
FN-kommittén är ingen domstol.
Den kan inte straffa länder som låter bli
att följa reglerna i barnkonventionen.
Men FN-kommittén kan ge förslag på
vad länderna kan göra för att det ska bli bättre.
Ibland kan länderna få hjälp av FN
eller av andra länder.
Meningen är att barn ska få sina rättigheter.
FN-kommittén arbetar
på flera olika sätt
FN-kommittén kan kalla en regering till ett möte
när som helst.
Det kan vara om FN får veta att barn
blir mycket dåligt behandlade i ett land.
Kanske har något barn skrivit ett brev
till FN-kommittén och talat om vad som händer.
FN-kommittén kan ordna möten för att prata om
särskilda problem.
Det har varit möten om barn i krig,
barn som har farliga arbeten,
flickors rättigheter och
barn som sitter i rullstol eller har andra funktionshinder.
Fler länder har börjat tänka
på barns rättigheter
Naturligtvis följer inte alla länder reglerna
i barnkonventionen.
En del länder bryter mot många regler.
I en del fattiga länder har barn farliga arbeten.
Det är kanske så att flickor
och barn med funktionshinder inte får gå i skolan.
De flesta länder har svårt att följa alla regler.
Också Sverige har fått kritik av FN-kommittén.
Men politiker i många länder har börjat
tänka mer på barns rättigheter
när de bestämmer olika saker.
Flera länder har fått nya lagar som är bra för barn.
I flera länder arbetar nu barnombudsmän
som kontrollerar att landet följer reglerna.
I Sverige finns Barnombudsmannen sedan år 1993.
Lärare och andra som arbetar med barn
får lära sig om barnets rättigheter.
Nya föreningar har börjat arbeta för barnets rättigheter.
Biståndsorganisationer tänker mer på
vad som är bra för barn när de hjälper människor
i fattiga länder.
De här sakerna har länder visat
i sina rapporter till kommittén
för barnets rättigheter.
Men nästan inget land har kunnat visa
att de gör på något nytt sätt
när det gäller att fråga barn
vad de tycker.
I artikel 12 står det att länderna
ska se till att barn ska få säga
vad de tycker
och vara med och påverka.
FN-kommittén har sagt
till ländernas regeringar
att de ska ge barn
mer att säga till om i skolan.
Barnets rättigheter i framtiden
Barnkonventionen har funnits sedan 1989.
Nästan alla länder har lovat att följa reglerna.
De flesta länder har lämnat rapporter
till FN-kommittén.
Nu är det dags att se till att barnen verkligen
får de rättigheter som finns i konventionen.
Därför är det viktigt att människor vet
vilka regler som finns i konventionen.
Då kan de börja diskutera hur det kan bli bättre
för barn i Sverige och i andra länder.
——————————————
Det här är Utrikesdepartementets skrift Konventionen om barnets rättigheter omskriven till lättläst, publicerad på boiu.se med tillstånd från Utrikesdepartementet.
Skriften finns också som pdf här.
Thomas Hammarberg har skrivit texten.
Lena Erika Falk på Centrum för lättläst har skrivit
den lättlästa texten.
Den lättlästa texten är skriven med korta meningar
och utan så många svåra ord.
Men allt det viktiga finns med.
Exemplar av skriften kan beställas kostnadsfritt
från
Utrikesdepartementet
Press-, informations- och kommunikationsenheten
103 39 Stockholm
Telefon: 08 – 405 10 00
E-post: information-ud@foreign.ministry.se
Webb: www.ud.se
Vi har en massa material för dig som vill lära sig mer om barnets rättigheter. Film, målarbok, affischer, broschyrer mm.
Vi har olika material som passar vuxna, förskola, grund- och grundsärskola, gymnasium och gymnasiesärskola.
1990 lovade Sverige att följa barnkonventionen, som ett av de första länderna i världen.
I och med att Sverige har lovat att följa barnkonventionen ska den finnas med i alla våra lagar. Alla barn ska både få lära sig om sina rättigheter och uppleva dem i praktiken.
Den 1 januari 2020 blev hela barnkonventionen svensk lag.
Barnombudet i Uppsala län är en ideell förening. Vi arbetar lokalt, regionalt och nationellt med bas i Uppsala.
Barnombudet är helt fristående från kommun, region och stat.
Läs mer om vad vi gör här.
Drottninggatan 8
753 10 Uppsala
Ska det tas ett beslut som rör barn?
Ett ”beslut” kan vara många olika saker, och ibland kan det vara otydligt om något är ett beslut. Ska någon bestämma om det ska bli en ”förändring” för ett eller flera barn? Då kommer det att tas beslut.
Några exempel:
När det ska tas beslut om barn måste de som bestämmer se till att det blir så bra det bara går för de barn som det handlar om. Då ska de både ta reda på vad barnen behöver, och vad barnen vill. De måste lyssna på barnen!
Tänka på om det som ska bestämmas kommer att påverka barn.
Undersöka hur det ska bli så bra som det bara går för barnen eller barnet som berörs. Bland annat ska de fråga barnen!
Förbättra på något annat sätt, om det inte går att göra det som är allra bäst. Det kan till exempel vara att skolbarnen får en frukt av skolan på förmiddagen om de trots allt måste vänta längre på lunchen.
Vi har information som du kan tipsa de som bestämmer om, så att de tar bra beslut.
Vi på BOiU kan också ge dem utbildning i hur de ska göra!
Se rutan till höger.
Läs mer här om hur barns och ungas rättigheter kan tillgodoses när det ska tas beslut. BOiU kan hjälpa till!
Under omarbetning
Läs mer här om hur barns och ungas rättigheter kan tillgodoses när det ska tas beslut. BOiU kan hjälpa till!
Förstärkare, barns och ungas röster
Karin arbetar med att stärka barns och ungas röster. Hon arbetar också med stödärenden och har hand om regionens sommarjobbare.
Under omarbetning
Läs mer här om hur barns och ungas rättigheter kan tillgodoses när det ska tas beslut. BOiU kan hjälpa till!
Förstärkare, barns och ungas röster
Karin arbetar med att stärka barns och ungas röster. Hon arbetar också med stödärenden och har hand om regionens sommarjobbare.
Under omarbetning
Läs mer här om hur barns och ungas rättigheter kan tillgodoses när det ska tas beslut. BOiU kan hjälpa till!
Förstärkare, barns och ungas röster
Karin arbetar med att stärka barns och ungas röster. Hon arbetar också med stödärenden och har hand om regionens sommarjobbare.
Under omarbetning
Förstärkare, barns och ungas röster
Karin arbetar med att stärka barns och ungas röster. Hon arbetar också med stödärenden och har hand om regionens sommarjobbare.
Elever: ska få vara med och påverka i alla frågor som rör dem. Klassråd, elevråd och matråd är olika sätt för elever att säga vad de tycker om skolan.
Lärare: bestämmer över hur undervisningen läggs upp. Vad undervisningen innehåller bestäms av lagar och regler som läraren inte kan ändra.
Rektor: bestämmer över hur skolans pengar används. Ansvarar för att eleverna på skolan lär sig det som de ska lära sig och kan därför bestämma över lärarna. Är lärarnas chef.
Huvudman: den som driver skolan. Kommunala skolor har kommunen som huvudman, friskolor har olika huvudmän. Huvudmannen är ”rektors chef”.
Föräldraförening: finns på en del skolor men kan inte bestämma något utan kan bara framföra tankar och idéer, oftast till rektor.
Sveriges Elevråd, för elever i övre grundskolan
Svea, Sveriges Elevråd
Arbetsmiljölagen i skolan
Vill du prata med någon om mobbning/kränkning, ring:
Frisk och fri stödjer dig med ätstörning, familj och vänner.
Barn- och ungdomspsykiatrin i Stockholm har en bra sida med mycket information.
På jagvillveta.se kan du läsa om
Tecknade filmer om att någon i familjen mår dåligt
Barnboken Liten handlar om när det inte känns bra hemma och om att våga berätta.
Om du är mycket orolig för någon kan du anmäla till socialtjänsten.
Bris ger stöd till barn och unga genom telefon, chatt, mejl och forum.
Telefon: 116 111.
Vuxentelefonen: 0771-50 50 50
Akademiska barnsjukhuset vill ha mer dialog med patienterna för att kunna bli bättre.
Unga Experter är en grupp unga som påverkar barnsjukhuset.
På deras egen hemsida finns en lista på några av de förändringar som Unga experter har bidragit till.
Är du patient så får du gärna vara med i rådet och tycka till om hur det funkar på barnsjukhuset .
Kontakta Martin eller läs mer på Unga experters egen hemsida eller på Instagram
Barnrättslig rådgivare för Region Uppsala
Martin arbetar med barnets rättigheter i hälso-/sjukvård och i regionens andra verksamheter, samt med stödärenden.
Elever: ska få vara med och påverka i alla frågor som rör dem. Klassråd, elevråd och matråd är olika sätt för elever att säga vad de tycker om skolan.
Lärare: bestämmer över hur undervisningen läggs upp. Vad undervisningen innehåller bestäms av lagar och regler som läraren inte kan ändra.
Rektor: bestämmer över hur skolans pengar används. Ansvarar för att eleverna på skolan lär sig det som de ska lära sig och kan därför bestämma över lärarna. Är lärarnas chef.
Huvudman: den som driver skolan. Kommunala skolor har kommunen som huvudman, friskolor har olika huvudmän. Huvudmannen är ”rektors chef”.
Föräldraförening: finns på en del skolor men kan inte bestämma något utan kan bara framföra tankar och idéer, oftast till rektor.
Sveriges Elevråd, för elever i övre grundskolan
Svea, Sveriges Elevråd
Arbetsmiljölagen i skolan
1990 lovade Sverige att följa barnkonventionen, som ett av de första länderna i världen.
I och med att Sverige har lovat att följa barnkonventionen ska den finnas med i alla våra lagar. Alla barn ska både få lära sig om sina rättigheter och uppleva dem i praktiken.
Den 1 januari 2020 blev hela barnkonventionen svensk lag.
Läs mer här om hur barns och ungas rättigheter kan tillgodoses när det ska tas beslut. BOiU kan hjälpa till!
Youmo.se är en sajt om hälsa och jämställdhet för unga nyanlända.
Youmo finns på arabiska, dari, somaliska, tigrinja och på lätt svenska.
Opratat.se handlar om tankar och känslor man inte pratar om i familjer med barn med funktionsnedsättning. Här finns filmer och spel om känslor.
Om du har det jobbigt ska du inte behöva vara ensam. Våga berätta. Vårdguiden 1177
Röda korset har rådgivning migranter och flyktingar. Det går att få hjälp med många olika saker som handlar om flykt eller att vara ny i Sverige.
Barnens Asylrättscentrum innehåller information till dig som är barn och har sökt asyl i Sverige.
Affischen ”Behöver du hjälp” finns i tre varianter. Prata med barnen om deras rättigheter att bland annat vara trygga och fria från våld. Via hjälpaffischen kan de få hjälp att tillämpa sina rättigheter och vara med och påverka. Skriv ut via länkarna nedan, eller beställ kostnadsfritt genom att kontakta oss.
Affischen gäller i Uppsala.
Vår utbildningsfilm för medarbetare och politiker i kommun finns i olika versioner för olika verksamheter.
Den här filmen ingår i barnrättsutbildningen för alla som arbetar i eller för Region Uppsala.
Foldrarna nedan skickas hem till alla barn som ska på besök hos BVC. Framtaget av BOiU i samarbete med barnhälsovården.
Framtaget av Region Uppsala i samarbete med BOiU.
Framtaget av Region Uppsala tillsammans med BOiU.
Framtagen av Region Uppsala i samarbete med BOiU.
En affisch med Barnkonventionens principer.
En affisch med barnkonventionens fyra principer och ett urval artiklar.
Fyra av artiklarna i Barnkonventionen är en sorts sammanfattning av hela barnkonventionen. Dessa artiklar kallas ”grundprinciperna” och har nummer 2, 3, 6 och 12. Resten av Barnkonventionen ska läsas med dessa artiklar i bakhuvudet.
Detta dokument innehåller förslag på övningar som rör grundprinciperna, samt arbetsblad till eleverna. 6 sidor (3 blad).
Diskussions- och informationskort i A6-format.
Skriv ut dubbelsidigt och klipp/skär 4 st kort med barnkonventionens principer. 2 sidor (1 blad)
4 st bilder med barnkonventionens principer
Rättvänt är ett barnrättsmemory med tio bildpar. Tryckt på kraftig kartong ca 7×7 cm.
Spelregler och handledning till hur ni kan diskutera rättigheterna medföljer.
Rättvänt är framtaget inom projektet Barnrätt för alla, som förklarar barns rättigheter så att alla kan förstå. Allt material i projektet finns på Barnrätt för alla-sidan.
Rättvänt är illustrerat av Rebecca Karlén
Rättvänt finns också med i Barnrätt för alla-lådan.
Barnrätt för alla är ett material som gör det lättare att prata om barns rättigheter, utifrån konkreta frågor och vardagsnära situationer.
Materialet är anpassat för barn i särskolan, nyanlända barn, barn med särskilda behov, förskolebarn och grundskolebarn upp till mellanstadiet. Det finns illustrerat, med symbolstöd och teckenstöd.
I materialet ingår
En målarbok. Skriv ut, prata om barns rättigheter och färglägg. 12 sidor (6 blad).
En broschyr för dig som är barn eller ung, och bor på ett LSS-boende. Här kan du läsa vad du har rätt till.
I vår webbutik hittar du prylar som visar att du tycker att barnets rättigheter är viktiga.
Reality check är ett projekt som upplyser barn, unga, föräldrar och skolpersonal om myter och fakta om porrens konsekvenser.
Råd och tips kring psykisk hälsa i kristider, i samband med covid-19 (corona).
Det finns avsnitt för barn, unga och föräldrar.
Folkhälsomyndigheten har samlat information som kan vara bra att känna till för dig som är barn eller ungdom.
På sidan finns en film om vad coronaviruset är, och vad du kan göra för att inte sprida smitta eller bli smittad. I texten får du tips och råd om att vara hemma mycket. Du får också veta vad du kan göra om du är orolig.
Ord är ett småsyskon till gymnasietidningen Word och görs av 10-15-åringar som lovläger.
2020 är framtiden osäker för Ord. Håll utkik efter #tidningenord på Instagram för uppdateringar.
Ord var en tidning som gjordes 2017-2019 av barn och ungdomar i åldern 10-15 år.
Ord var ett samarbete mellan Bibliotek Uppsala och Barnombudet.
Alla nummer finns i tidningsarkivet.
Sedan 2019 är Ord ett koncept för barns delaktighet. Läs mer på Ords sida.
Följ arbetet med Ord på Instagram och Facebook: #tidningenord
Barnombudet i Uppsala län är en ideell förening. Vi arbetar lokalt, regionalt och nationellt med bas i Uppsala.
Barnombudet är helt fristående från kommun, region och stat.
Läs mer om vad vi gör här.
Drottninggatan 8
753 10 Uppsala
Vi träffar skolklasser och tar reda på vad eleverna tycker om olika områden – vad de tycker funkar bra och vad de vill ändra på.
Eleverna får rösta om vad som är viktigast av klassens förbättringsförslag. De förslag som får flest röster för vi vidare till de som bestämmer.
Framför allt är det årskurs fyra och högstadiet som vi träffar.
När vi är på en högstadieskola kombinerar vi klassbesöken med lunchhäng. Då tar vi med oss politiker eller olika verksamheter som vänder sig till unga, och så hänger vi i uppehållsrummet under lunchrasterna några dagar.
I årskurs fyra håller vi barnrättslektioner.
Under lektionen går vi igenom det viktigaste i Barnkonventionen och därefter tar klassen fram ett ämne som klassen vill arbeta med för att göra Uppsala bättre för barn.
Vi kan också erbjuda uppföljande politikerträffar.
Läs mer om klassbesök och önska ett besök i din klass här. Eller kontakta Karin direkt.
Förstärkare, barns och ungas röster
Karin arbetar med att stärka barns och ungas röster. Hon arbetar också med stödärenden och har hand om regionens sommarjobbare.
Vi hjälper till så att barn och unga kan berätta vad de vill för beslutsfattare, och så att beslutsfattare kan få veta vad barn och unga tycker.
Det här gör vi dels i samband med klass- och skolbesök, och dels vid speciella tillfällen när barn/unga, vi eller beslutsfattare tycker att det behövs.
Några exempel på dialogtillfällen från den senaste tiden:
Vill du veta vad barn och unga tycker? Vill du låta barn och unga påverka beslut? Då är BOiU:s dialogkarta ett bra verktyg.
Den kan användas i allt från enkla informationsinsatser till att ge barn delaktighet i stora, komplexa frågor.
Kort sagt är kartan en god hjälp för att kvalitetssäkra barndialoger.
Kontakta oss om du är intresserad av att använda kartan eller vill att vi bistår dig vid utformning av dialog med barn och unga.
Läs mer om dialogkartan.
Barnkonventionen gäller varje barn och överallt i hela samhället.
Vi jobbar mycket för att vård och hälsovård ska fungera bra för barn och unga.
Kontakta oss gärna om du till exempel undrar vad du har rätt till i vården, känner dig illa behandlad eller har ett bra förslag på hur något kan bli bättre. Så kan vi se till att rätt person får veta det du vill säga.
Vi vet att de som jobbar i vården vill lyssna!
Barnrättslig rådgivare för Region Uppsala
Martin arbetar med barnets rättigheter i hälso-/sjukvård och i regionens andra verksamheter, samt med stödärenden.
En grupp unga som påverkar barnsjukhuset och har roliga möten.
Unga experter finns för att barn och unga ska få komma till tals, och för att de är de bästa experterna på vad de tycker om sin vård.
En timmes rådgivning med en advokat kostar ungefär 1500–6000 kronor, ofta någonstans mot det nedre om man vänder sig till en ”vanligt” lokal advokat. Jurister är oftast något billigare.
Med ordentliga förberedelser, till exempel genom att först kontakta en kostnadsfri juristresurs (exempel finns nedan), och tydligt formulerar vad som är problemet, så går det att få ut mycket av en timmes rådgivning.
Gratis juridisk rådgivning vissa tider, se hemsidan.
En lokal advokat svarar på frågorna.
Tid bokas via stenhagenbiblioteket@uppsala.se
Svarar på frågor via telefon om barns rättigheter, främst riktad mot barn. Gratis, samtalet syns inte heller på telefonräkningen.
För telefonnummer och -tider, se hemsidan.
Juridisk rådgivning och stöttande samtal vid kontakt med myndigheter.
Specialiserade på våld i nära relationer, vårdnadstvister, migrationsfrågor, skilsmässa, asylfrågor, kvarboende m.m.
För telefonnummer och -tider, se hemsidan.
Information till barn i Sverige som har sökt asyl eller har frågor om asylärenden.
För telefonnummer och -tider, se hemsidan.
Svarar på frågor om asylprocessen. Kan ge råd om specifika ärenden i mån av tid.
För telefonnummer och -tider, se hemsidan.
På sidor som lawline.se och juridiktillalla.se går det att mejla in juridiska frågor. De som svarar är oftast juridikstuderande. Dessa forum passar bäst för enklare juridiska frågor.
Barnombudet i Uppsala län är en ideell förening. Vi arbetar lokalt, regionalt och nationellt med bas i Uppsala.
Barnombudet är helt fristående från kommun, region och stat.
Läs mer om vad vi gör här.
Drottninggatan 8
753 10 Uppsala
Transformering.se finns bland annat information om olika begrepp, rättigheter, relationer och könsbekräftande vård.
Sidan drivs av RFSL Ungdom och RFSL.
13–20 november pågår Transgender awareness week, och den veckan passar de här artiklarna ur barnkonventionen extra bra att lära sig:
Könsidentitet handlar om vilket kön en person har. ”Trans” är ett paraplybegrepp som beskriver att könsidentiteten inte stämmer överens med det som läkarna skrev i pappren när en person föddes. Att vara en cis-person innebär att personens könsidentitet stämmer överens med det kön som läkarna bestämde vid födseln.
Den kanske viktigaste artikeln i barnkonventionen handlar om att varje barn har lika stort värde och lika stor rätt till alla rättigheterna i barnkonventionen som varje annat barn.
Det innebär att ett barns könsidentitet inte får spela någon roll alls när det handlar om hur väl barnet behandlas.
Unga transpersoner har generellt sämre psykisk hälsa än andra – och värst är det för tonåringarna. I ett bra liv ingår så klart att skyddas från alla sorters våld (det står dessutom i barnkonventionens artikel 19) – transpersoner är extra utsatta för våld och hot om våld.
De länder som har skrivit under barnkonventionen har lovat att ”till det yttersta av sin förmåga” se till att varje barn överlever och får bästa möjliga utveckling. Varje vuxen har ett ansvar för att bidra till att det blir så.
I barnkonventionen förklaras ”identitet” med namn, nationalitet och släktförhållanden, men identitet är så mycket mer – för alla.
Ihop med artikel 2 och artikel 6 så handlar det här också om att ett barn har rätt att kallas vid rätt namn och rätt pronomen, och ska få stöd i sin könsidentitet om barnet behöver det.
Ett barn har rätt att välja vad det vill berätta om sitt privatliv, och för vem. Om till exempel en lärare eller förälder får veta något nytt om ett barns könsidentitet så har den inte rätt att sprida den informationen vidare till andra utan barnets samtycke.
Vuxna ska lyssna på ett barn i de frågor som rör barnet självt. Det innebär till exempel att ett barns könsidentitet ska respekteras och att barnet ska få möjlighet att prata om sin könsidentitet med vuxna.
Könsidentitet är ett av många perspektiv som hälso- och sjukvård behöver mer kunskap om när barn och unga är patienter – även små barn, och inte minst inom elevhälsan.
Kunskap hos vårdpersonal, och att bli behandlad med respekt och förståelse, kan vara avgörande för en persons vilja att söka vård – och för att den vård som ges ska bli så bra som möjligt för patienten.
Tillgång till könsbekräftande vård är viktigt för att säkerställa transbarns och transungdomars rättigheter. Först görs en utredning. Under utredningen får barnet möjlighet att testa sina tankar, känslor och upplevelser tillsammans med professionella. Den behandling som kan ges är individuell och kan innehålla röstträning, hjälpmedel, hormonell behandling och kirurgi. Generellt sett behöver en person vara vuxen för att få kirurgisk behandling.
Könsidentitet handlar om vilket kön en person har. ”Trans” är ett paraplybegrepp som beskriver att könsidentiteten inte stämmer överens med det som läkarna skrev i pappren när en person föddes. Att vara en cis-person innebär att personens könsidentitet stämmer överens med det kön som läkarna bestämde vid födseln.
Har du frågor eller vill ha stöd kring din könsidentitet?
Välj den rosa rutan ”Få hjälp” överst på startsidan och klicka dig fram till ”Hbtqi” så hittar du flera ställen som kan ge stöd och information.
Transgender awareness week är en internationell vecka för att uppmärksamma transpersoner och utbilda om transfrågor.
Veckan leder fram till Transgender day of remembrance, minnesdagen för transpersoner som dödats i hatbrott, den 20 november som också är Barnkonventionens födelsedag.
Barnombudet i Uppsala län är en ideell förening. Vi arbetar lokalt, regionalt och nationellt med bas i Uppsala.
Barnombudet är helt fristående från kommun, region och stat.
Läs mer om vad vi gör här.
Drottninggatan 8
753 10 Uppsala
På Anhörigcentrum kan barn och unga få stöd om någon i familjen är långvarigt sjuk, har en funktionsnedsättning eller demenssjukdom.
På Anhörigcentrum kan barn och unga prata med en vuxen, träffa jämnåriga i samma situation och vara med på aktiviteter. Allt är kostnadsfritt.
På länken finns material på svenska, ryska och ukrainska om att ta hand om ett barn på flykt.
Materialet är tänkt att kunna delas ut till föräldrar som enkla tips och råd under den första tiden efter flykten.
Hos Brottsofferjouren kan du få gratis:
Transbarn har samma rättigheter som andra barns. Läs mer om några rättigheter som är särskilt viktiga för transpersoner.
På Ditt Ecpat kan alla under 18 år få hjälp, stöd och kunskap om bilder, sexuella kränkningar, hot och övergrepp på nätet eller IRL. Ecpat kan också hjälpa till att ta ner nakenbilder som har spridits.
Mediprep är en webbplats för barn och unga om vården.
Hos Sunt prat (bara på nätet) finns material och metoder för att stärka barns och ungas psykiska hälsa. Det kan användas privat, i föreningsverksamhet eller i skolan.
