Visa hela menyn
Få hjälp
Barns och ungas rättigheter
Barns och ungas röster räknasNär du mår dåligt kan du hör av dig till barn- och ungdomspsykiatrin.
018- 611 25 29
En sida med information om separationer, vårdnadstvister och sexuella övergrepp mot barn.
En del av sidan är särskild för barn och unga, en del är för vuxna och en del är för vuxna som arbetar med barn.
Information om alkohol och andra droger, samt listar var det finns stödgrupper för barn och tonåringar med missbruk i familjen.
Finns på flera ställen i Uppsala kommun. Gratis och öppet för alla att höra av sig till dem när det finns problem av något slag inom familjen.
På Habiliteringen för barn och vuxna finns råd, stöd, utbildning och behandling till dig som har funktionsnedsättning.
För dig som har funktionsnedsättning, är förälder, anhörig eller arbetar med barn, ungdomar eller vuxna med funktionsnedsättningar i skola eller annan verksamhet.
Råd och praktiska exempel hur vuxna kan hantera aggressivitet och trots hos små barn
För förskolebarn, föräldrar och gravida.
På Nexus kan de hjälpa till om du är utsatt för hot eller våld av din partner eller före detta partner, av släktingar eller någon annan närstående.
Självhjälp på vägen är en hemsida som ger tips och råd om ADHD, autism, Aspergers syndrom, OCD, Tourettes syndrom och bipolär sjukdom.
Vägledning om regler och lagar i skolan
Tips på vad du kan göra om du mår dåligt, känner dig stressad eller har dåligt självförtroende, dessa tips finns även att ladda ner som appar.
Om det är akut eller på en helg eller kvällstid. Måndag – torsdag 16.00 – 01.00, fredag – söndag 14.00 -01.00. Tel 018- 15 00 00
Hit vänder du dig för att anmäla om du misstänker att ett barn far illa.
018-727 52 30
Unga 16 – 20 år med psykiska besvär kan få kortare terapisamtal, råd och stöd. 018-60 61 70.
Stöttar offer och gärningspersoner vid brott.
Samtalsgrupper för barn och ungdomar 7-20 år.
018-727 15 80
Finns på Instagram, Facebook och Kik.
Granskar skolor och utreder anmälningar om kränkningar i skolan.
Barn- och elevombudet kan kräva skadestånd för barn och elever som varit utsatta för mobbning eller kränkningar i skolan. Utreder anmälningar om kränkningar i skolan.
Barn och unga under 18 år som misstänks ha blivit utsatta för fysiskt eller psykiskt våld av någon i familjen/släkten, eller sexuella övergrepp oavsett förövare, får träffa socialtjänst, polis och sjukvård på en och samma plats. Maria Dahlberg, socialtjänsten, och Annica Olsson, polisen.
Misstänker du våld eller övergrepp? Anmäl till socialtjänsten i din kommun.
En bok för dig som möter barn på flykt.
Om hur det är att ha en syster eller bror med funktionsnedsättning.
Läs mer om mobbning och kränkningar, och vad du kan göra om ett barn är utsatt.
Läs mer om hur vårdnad, skilsmässa mm fungerar.
Tips och filmer om hur det är att vara ung anhörig till syskon eller föräldrar med olika problem.
Om hur vuxna kan prata med barn om integritet och hur barnen kan hantera situationer kring när någon tar på dem på ett sätt de inte vill.
Barnkonventionen gäller varje barn och överallt i hela samhället. Konventionen finns införlivad i läroplanerna och i alla relevanta svenska lagar, och ingår dessutom i sin helhet i svensk lag.
Läroplanen kopplar direkt till barnkonventionen i stycket ”Förskolan ska spegla de värden och rättigheter som uttrycks i FN:s konvention om barnets rättigheter (barnkonventionen). Utbildningen ska därför utgå från vad som bedöms vara barnets bästa, att barn har rätt till delaktighet och inflytande och att barnen ska få kännedom om sina rättigheter.” ur Förskolans värdegrund och uppdrag, kap 1 i Lpfö 18
Dessutom hänvisas till mänskliga rättigheter och demokratiska principer som går i linje med barnkonventionen, exempelvis:
”Förskolan /…/ ska främja alla barns utveckling och lärande samt en livslång lust att lära. Utbildningen ska också förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingar som det svenska samhället vilar på.” ur Förskolans värdegrund och uppdrag, kap 1 i Lpfö 18
”Förhållningssättet hos alla som verkar i förskolan, och deras sätt att agera och tala om något, påverkar barnens förståelse och respekt för de rättigheter och skyldigheter som gäller i ett demokratiskt samhälle. Därför är alla som verkar i förskolan viktiga som förebilder.” ur Förskolans värdegrund och uppdrag, kap 1 i Lpfö 18
”Utbildningen i förskolan ska lägga grunden för att barnen ska förstå vad demokrati är. Barnens sociala utveckling förutsätter att de alltefter förmåga får ta ansvar för sina egna handlingar och för miljön i förskolan. Barn har rätt till delaktighet och inflytande. De behov och intressen som barnen själva på olika sätt ger uttryck för ska ligga till grund för utformningen av miljön och planeringen av utbildningen” ur Mål och riktlinjer, kap 2 i Lpfö 18
”Utbildningen ska förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingar som det svenska samhället vilar på.”
”Det är inte tillräckligt att i undervisningen förmedla kunskap om grundläggande demokratiska värderingar. Undervisningen ska bedrivas i demokratiska arbetsformer och förbereda eleverna för att aktivt delta i samhällslivet.”
(ur Skolans värdegrund och uppdrag, kap 1 i Lgr11)
”Skolans mål är att varje elev kan göra och uttrycka medvetna etiska ställningstaganden grundade på kunskaper om mänskliga rättigheter och grundläggande demokratiska värderingar samt personliga erfarenheter, respekterar andra människors egenvärde, tar avstånd från att människor utsätts för förtryck och kränkande behandling, samt medverkar till att hjälpa andra människor, kan leva sig in i och förstå andra människors situation och utvecklar en vilja att handla också med deras bästa för ögonen, och visar respekt för och omsorg om såväl närmiljön som miljön i ett vidare perspektiv.
Skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola:
Skolans mål är att varje elev:
(ur Övergripande mål, kap 2 i Lgr11)
”Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar förtrogenhet med de mänskliga rättigheterna och med demokratiska processer och arbetssätt. Den ska också bidra till att eleverna tillägnar sig kunskaper om, och förmågan att reflektera över, värden och principer som utmärker ett demokratiskt samhälle.”
”Genom undervisningen i ämnet samhällskunskap ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att reflektera över mänskliga rättigheter samt demokratiska värden, principer, arbetssätt och beslutsprocesser.”
(ur Kursplan för samhällskunskap, Lgr11)
UD har sammanställt en lärarhandledning för att stödja och bredda skolors arbete om frågor som rör mänskliga rättigheter. Handledningen baseras på UD:s årliga rapporter om mänskliga rättigheter och vänder sig främst till gymnasiet och gymnasielärare. Läs den här.
Vad läroplanerna på gymnasiet säger angående rättigheter:
”Undervisningen i ämnet samhällskunskap ska syfta till att eleverna breddar, fördjupar och utvecklar kunskaper om människors livsvillkor med utgångspunkt i olika samhällsfrågor. … I undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utveckla kunskaper om frågor som berör makt, demokrati, jämställdhet och de mänskliga rättigheterna inklusive barns och ungdomars rättigheter i enlighet med konventionen om barnets rättigheter.”
”Undervisningen i kursen ska [bland annat] behandla följande centrala innehåll: …
• De mänskliga rättigheterna; vilka de är, hur de förhåller sig till stat och individ och hur man kan utkräva sina individuella och kollektiva mänskliga rättigheter.”
”Undervisningen i kursen ska [bland annat] behandla följande centrala innehåll: …
• De mänskliga rättigheterna; vilka de är, hur de förhåller sig till stat och individ och hur man kan utkräva sina individuella och kollektiva mänskliga rättigheter.”
”Undervisningen i kursen ska [bland annat] behandla följande centrala innehåll: …
• Internationell rätt. Möjligheter och svårigheter med att säkerställa såväl staters som individers rättigheter och säkerhet. Grundläggande internationella konventioner om mänskliga fri- och rättigheter och olika aktörers möjlighet till tilllämpning.”
Sammanställt av Simrishamns barnombud
Ur SOU 2005:43 angående barnperspektiv ”vuxna ser barnet, strävar efter att förstå det och vidtar åtgärder som de bedömer var till barnets bästa. I detta ingår att lyssna till barnet och respektera det som individ med egna rättigheter och uppfattningar.”
Ur Barnkommitténs huvudbetänkande: Barnets bästa i främsta rummet. FN:s konvention om barnets rättigheter förverkligas i Sverige (SOU 1997:116): ”Att kombinera vetenskap och beprövad erfarenhet med att låta barn själva komma till tals är, enligt vår mening, en önskvärd metod för bedömning av vad som är barnets bästa.”
Barnombudsmannen säger att det finns två synsätt gällande Barnets bästa: ”Å ena sidan bör vi se barns och ungas behov av skydd och omsorg, å andra sidan bör vi se barn och unga som kompetenta individer och ge dem möjlighet att delta som aktörer.”.
(Regeringens skrivelse 2007/2008:111)
Barnperspektiv innebär att man inför varje beslut och åtgärd ska överväga om beslutet eller åtgärden rör eller kan röra ett barn och i så fall på vilket sätt. Barnrättsperspektiv innebär skyldigheten att vid varje beslut eller åtgärd som rör barn beakta att dess rättigheter tas tillvara bl.a.
RF 1:2
”Det allmänna skall verka för att alla människor ska kunna uppnå delaktighet och jämlikhet i samhället och för att barns rätt tas till vara. Det allmänna skall verka för att motverka diskriminering av människor p.g.a. kön, hudfärg, nationellt eller etniskt ursprung, språklig eller religiös tillhörighet, funktionshinder, sexuell läggning, ålder eller annan omständighet som gäller den enskilde som person.”
SkolL 1:5
”Utbildningen ska utformas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar och de mänskliga rättigheterna som människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet samt solidaritet mellan människor.
Var och en som verkar inom utbildningen ska främja de mänskliga rättigheterna och aktivt motverka alla former av kränkande behandling.”
SkolL 1:8
Lika tillgång till utbildning
”Alla ska, oberoende av geografisk hemvist och sociala och ekonomiska förhållanden, ha lika tillgång till utbildning i skolväsendet om inte annat följer av särskilda bestämmelser i denna lag.
I diskrimineringslagen (2008:567) finns bestämmelser som har till ändamål att motverka diskriminering och på andra sätt främja lika rättigheter och möjligheter inom utbildningsområdet oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder.”
SkolL 1:9
Likvärdig utbildning
”Utbildningen inom skolväsendeet ska vara likvärdig inom varje skolform och inom fritidshemmet oavsett var i landet den anordnas.”
SkolL 6 kap
Åtgärder mot kränkande behandling
DiskrL
SoL 1:2
”Vid åtgärder som rör barn ska barnets bästa särskilt beaktas.
Vid beslut eller andra åtgärder som rör vård- eller behandlingsinsatser för barn ska vad som är bäst för barnet vara avgörande.
Med barn avses varje människa under 18 år.”
LVU 1 § 5 st
”Vid beslut enligt denna lag skall vad som är bäst för den unge vara avgörande.”
FB 6:2a
”Barnets bästa skall vara avgörande för alla beslut om vårdnad, boende och umgänge. Vid bedömningen av vad som är bäst för barnet skall det fästas avseende särskilt vid
-risken för att barnet eller någon annan i familjen utsätts för övergrepp eller att barnet olovligen förs bort eller hålls kvar eller annars far illa, och
-barnets behov av en nära och god kontakt med båda föräldrarna.
Hänsyn skall tas till barnets vilja med beaktande av barnets ålder och mognad.”
UtlL 1:10
”I fall som rör ett barn skall särskilt beaktas vad hänsynen till barnets hälsa och utveckling samt barnets bästa i övrigt kräver.”
SkolL 1:10
”I all utbildning eller annan verksamhet enligt denna lag som rör barn ska barnets bästa vara utgångspunkt. Med barn avses varje människa under 18 år.
Barnets inställning ska så långt det är möjligt klarläggas. Barn ska ha möjlighet att fritt uttrycka sina åsikter i alla frågor som rör honom eller henne. Barnets åsikter ska tillmätas betydelse i förhållande till barnets ålder och mognad.”
LSS 6a §
”När åtgärder som rör barn ska barnets bästa särskilt beaktas.”
NamnL 6,8 och 11 §§
”Domstolen ska ta hänsyn till barnets bästa vid byte av namn.”
FängelseL 2:3 och HäktesL 2:3
”En intagen som är under 18 år får inte placeras så att han eller hon vistas tillsammans med intagna över 18 år, om det inte kan anses vara till hans eller hennes bästa.”
FängelseL 2:5 och HäktesL 2:4
”En intagen får medges att ha sitt spädbarn hos sig, om det anses vara till barnets bästa.”
RF 1:2”Det allmänna skall verka för att alla människor ska kunna uppnå delaktighet och jämlikhet i samhället och för att barns rätt tas till vara…”
FB 6:1
”Barn har rätt till omvårdnad, trygghet och en god fostran. Barn skall behandlas med aktning för sin person och egenart och får inte utsättas för kroppslig bestraffning eller annan kränkande behandling.” (Sveriges anti-aga lag från 1979)
FB 6:2
”…Den som har vården om ett barn har ett ansvar för barnets personliga förhållanden och skall se till att barnets behov enligt 1 § blir tillgodosedda…”
SkolL 1:4
”Utbildningen inom skolväsendet syftar till att barn och elever ska inhämta och utveckla kunskaper och värden. Den ska främja alla barns och elevers utveckling och lärande samt en livslång lust att lära. Utbildningen ska också förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingar som det svenska samhäller vilar på.
I utbildningen ska hänsyn tas till barns och elevers olika behov. Barn och elever ska ges stöd och stimulans så att de utvecklas så långt som möjligt. En strävan ska vara att uppväga skillnader i barnens och elevernas förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen.
Utbildningen syftar också till att i samarbete med hemmen främja barns och elevers allsidiga personliga utveckling till aktiv, kreativa, kompetenta och ansvarskännande individer och medborgare.”
SoL 5:1
”Socialnämnden skall
SoL 3:1
”Till socialnämndens uppgifter hör att… – medverka i samhällsplaneringen och i samarbete med andra samhällsorgan, organisationer, föreningar och enskilda främja goda miljöer i kommunen.”
UtlL 1:10
”I fall som rör ett barn skall särskilt beaktas vad hänsynen till barnets hälsa och utveckling samt barnets bästa i övrigt kräver.”
FörvaltningsL 6 §
”Varje myndighet ska lämna andra myndigheter hjälp inom ramen för den egna verksamheten.”
PolisL 3 §
”Samverkan skall också äga rum med andra myndigheter och organisationer vilkas verksamhet berör polisverksamheten.”
HSL 2f
”Hälso- och sjukvården ska på socialnämndens initiativ, i frågor som rör barn som far illa eller riskerar att fara illa, samverka med samhällsorgan, organisationer och andra som berörs.”
SoL 11:10
”När en åtgärd rör ett barn ska barnet få relevant information. Ett barn ska ges möjlighet att framföra sina åsikter i frågor som rör barnet. Om barnet inte framför sina åsikter, ska hans eller hennes inställning så långt det är möjligt klarläggas på annat sätt. Barnets åsikter och inställning ska tillmätas betydelse i förhållande till hans eller hennes ålder och mognad.
Ett barn som har fyllt 15 år har rätt att föra sin egen talan i mål och ärenden enligt denna lag. Ett barn som är yngre får höras i domstol, om barnet inte kan antas ta skada av det.
Vid en sådan utredning som avses i 2 § om behov av ingripande till ett barns skydd eller stöd får barnet höras utan vårdnadshavarens samtycke och utan att vårdnadshavaren är närvarande. Detsamma gäller vid utredning på socialnämndens initiativ om överflyttning av vårdnaden enligt 6 kap 7 § eller 8 § föräldrabalken.”
LVU 36 §
”Den unge ska få relevant information. Den unge ska ges möjlighet att framföra sina åsikter i frågor som rör honom eller henne. Om den unge inte framför sina åsikter, ska hans eller hennes inställning så långt det är möjligt klarläggas på annat sätt. En unges åsikter och inställning ska tillmätas betydelse i förhållande till hans eller hennes ålder och mognad.
Om den unge har fyllt 15 år, har han eller hon rätt att själv föra sin talan i mål och ärenden enligt denna lag. Den som är yngre får höras i domstol, om han eller hon inte kan antas ta skada av det…”
SkolL 1:10
”…Barnets inställning ska så långt det är möjligt klarläggas. Barn ska ha möjlighet att fritt uttrycka sina åsikter i alla frågor som rör honom eller henne. Barnets åsikter ska tillmätas betydelse i förhållande till barnets ålder och mognad.”
SkolL 4 kap
Kvalitet och inflytande
UtlL 1:11
”När frågor om tillstånd enligt denna lag skall bedömas och ett barn berörs av ett beslut i ärendet skall, om det inte är olämpligt, barnet höras. Den hänsyn skall tas till det barnet har sagt som barnets ålder och mognad motiverar.”
FB 6:2 b
”Vid avgörande enligt detta kapitel av frågor som rör vårdnad, boende och umgänge skall hänsyn tas till barnets vilja med beaktande av barnets ålder och mognad.”
FB 6:11
”Vårdnadshavaren har rätt och skyldighet att bestämma i frågor som rör barnets personliga angelägenheter. Vårdnadshavaren skall därvid i takt med barnets stigande ålder och utveckling ta allt större hänsyn till barnets synpunkter och önskemål.”
LSS 8 § 2st
”När en insats rör ett barn ska barnet få relevant information och ges möjlighet att framföra sina åsikter. Barnets åsikter ska tillmätas betydelse i förhållande till barnets ålder och mognad.”
Vägledande i allt vårt arbete är FN:s barnkonvention.
Barns och ungdomars delaktighet bidrar till att verksamheten anpassas till deras behov.
Implementera jämställdhets- och barnperspektivet i styrdokument och beslutsärenden.
Barnets bästa ska alltid sättas i första rummet och barn ska ha möjlighet att påverka och vara delaktiga i de beslut som berör dem. Kommunen ska ta hänsyn till barns rättigheter såsom de formulerats i Barnkonventionen och ha beredskap inför kommande lagstiftningsförändring då Barnkonventionen blir lag.
Att delta i det som händer i samhället är en rättighet och en förutsättning för ett demokratiskt samhälle. Förutsättningarna att utnyttja sina demokratiska rättigheter är dock inte jämlikt fördelade. För att ändra på detta behöver kommunen arbeta för att öka möjligheterna till delaktighet för olika grupper i samhället till exempel genom metoder för att barn och unga ska få komma till tals i frågor som berör dem och för att personer med funktionsnedsättning aktivt ska kunna delta i samhällsdebatten.
Vi har tillsammans med Uppsala kommun tagit fram en webbutbildning kring barnkonventionen.
Filmen är självinstruerande och det enda som behöver förberedas är utskrift av aktivitetsplanemallar att arbeta med i grupper.
Se filmerna nedan. Utskrifterna kan göras via Pedagog Uppsala, där det också finns mer information.
Alla våra utbildningar hittar du på sidan Utbildning.
Barnombud. Ordförande i Barnskyddsrådet.
Lisa arbetar med samverkan, påverkan och information, samt med stödärenden. Hon är verksamhetschef och personalansvarig.
Vi kommer gärna ut till arbetsgrupper för att prata med er om barnets rättigheter.
För alla verksamheter i Uppsala kommun och Region Uppsala är våra utbildningar kostnadsfria. Detta gäller även fristående/privata verksamheter inom t ex förskola, skola, socialtjänstuppdrag, omsorg och hälso- och sjukvård.
För övriga verksamheter inom Uppsala län – kontakta oss för prisförslag utifrån omfattning och betalningsförmåga.
Kontakta oss gärna!
Kommun: lisa.skiold@boiu.se. Utanför Uppsala län bokas Lisa genom Athenas.
Region: martin.price@boiu.se
Alla våra utbildningar hittar du på sidan boiu.se/utbildning
Barnrättsveckan är BOiU:s satsning för att informera om barnets rättigheter och möjliggöra delaktighet hos skolelever.
Vi har gjort filmer om barnets rättigheter i kommun och i landstinget.
Se kommunfilmerna här
Se filmerna för Region Uppsala här (eller på Pingpong, för dig som arbetar i Region Uppsala).
Material från BOiU:
Arbeta med Barnkonventionen i personalgruppen, pdf.
För gode män om flytt av ensamkommande.
Andras material:
Barnkonventionen syftar till att ge alla barn rätt att behandlas med respekt och att få komma till tals. Varje människa under 18 år räknas som barn.
Barnkonventionens berättar vilka rättigheter som ska gälla för alla barn i hela världen.
Konventionen handlar om vad varje barn har rätt till. Föräldrar och familjen har stort ansvar enligt konventionen, men samtidigt får staten ansvar för att skydda barnet mot vanvård, utnyttjande och övergrepp.
Om Barnkonventionen i läroploaner och principerna i svenska lagar kan du läsa här.
Register över innehållet i artiklarna hittar du här.
Sverige lovade redan 1990 att följa barnkonventionen.
Sedan den 1 januari 2020 är hela barnkonventionen svensk lag.
Av barnkonventionens 54 artiklar är 41 ”sakartiklar”. De slår fast vilka rättigheter varje barn ska ha. Resten av artiklarna handlar om hur staterna ska arbeta med konventionen.
Sakartiklarna ska läsas som en helhet. Det går med andra ord inte att läsa en sakartikel utan att bry sig om vad som står i de andra. Man brukar tala om att konventionen är ”hel och odelbar”.
Fyra av artiklarna i barnkonventionen är vägledande för hur helheten ska tolkas. Artikel 2, 3, 6 och 12 kallas för de fyra huvudprinciperna. När man läser övriga artiklar ska huvudprinciperna hela tiden finnas med som en grund för läsningen.
Artikel 2: Alla barn är lika mycket värda. Ingen får diskrimineras. Barnkonventionen gäller för alla barn som befinner sig i ett land som har antagit den.
Artikel 3: Det som bedöms vara barnets bästa ska ”i första hand beaktas” vid alla åtgärder som rör barn. Vad som är barnets bästa måste avgöras i varje enskilt fall och hänsyn ska tas både till barnets behov och åsikter.
Artikel 6: varje barn har rätt till liv, överlevnad och utveckling. Artikeln handlar inte bara om barnets fysiska hälsa utan också om den andliga, moraliska, psykiska och sociala utvecklingen.
Artikel 12: barnet har rätt att bilda och uttrycka sina åsikter i alla frågor som rör barnet. Den som tar beslut om barn ska beakta åsikterna med hänsyn till barnets ålder och mognad.
Det här är en förkortad version av Barnkonventionen, publicerad på boiu.se med tillstånd från Rädda Barnen. Du kan läsa samma text på Rädda Barnens hemsida.
Artikel 1
Ett barn – det är varje människa under 18 år.
Artikel 2
Alla barn har samma rättigheter och lika värde. Ingen får diskrimineras.
Artikel 3
Barnets bästa ska alltid komma i första rummet.
Artikel 4
Konventionsstaterna ska sträva efter att till det yttersta av sina tillgängliga resurser söka förverkliga barnets sociala, ekonomiska och kulturella rättigheter. När resurserna inte räcker till bör man söka lösningar genom internationellt samarbete.
Artikel 6
Varje barn har rätt att överleva och att utvecklas.
Artikel 7
Barnet har rätt till ett namn och en nationalitet. Barnet har rätt, så långt det är möjligt, att få veta vilka föräldrarna är.
Artikel 9
Barnet ska inte hållas åtskilt från sina föräldrar mot sin vilja, utom när det är för barnets bästa. Barn som inte bor med båda föräldrarna ska ha rätt att träffa båda två regelbundet.
Artikel 10
Ansökningar från familjer som vill återförenas över statsgränser ska behandlas på ett positivt, humant och snabbt sätt.
Artikel 12–15
Barnet har rätt att uttrycka sin mening i alla frågor som berör det. När domstolar och myndigheter behandlar fall som rör barnet ska barnet höras och barnets intresse komma i första rummet. Barnets rätt till tankefrihet, samvetsfrihet och religionsfrihet ska respekteras.
Artikel 18
Båda föräldrarna har gemensamt det primära ansvaret för barnets uppfostran och utveckling. Barnet bästa ska för dem komma i första rummet.
Artikel 19
Barnet har rätt att skyddas mot fysiskt eller psykiskt våld och mot vanvård eller utnyttjande av föräldrar eller andra vårdnadshavare.
Artikel 20–21
Barnet, som berövats sin familjemiljö, ska ha rätt till alternativ omvårdnad. Vid adoption ska staterna säkerställa barnets bästa i enlighet med gällande lagar.
Artikel 22
Flyktingbarnet har rätt till skydd och hjälp om det kommer ensamt eller tillsammans med föräldrar eller annan person.
Artikel 23
Varje barn med fysiskt eller psykiskt handikapp har rätt till ett fullvärdigt och anständigt liv som möjliggör dess aktiva deltagande i samhället.
Artikel 24
Barnet har rätt till hälso- och sjukvård. Alla länder ska arbeta för att minska spädbarnsdödligheten och bekämpa sjukdomar och undernäring och avskaffa traditionella, hälsofarliga sedvänjor. Gravida och nyblivna mammor har rätt till hälsovård.
Artikel 28–29
Barnet har rätt till gratis grundskoleutbildning. Undervisningen bör förbereda barnet för livet, utveckla respekt för mänskliga rättigheter och fostra i en anda av förståelse, fred , tolerans och vänskap mellan folken.
Artikel 30
Barnet, som tillhör minoritetsgrupper eller ursprungsbefolkningar, har rätt till sitt språk, sin kultur och religion.
Artikel 31
Barnet har rätt till lek, vila och fritid.
Artikel 32
Barnet har rätt att skyddas mot ekonomiskt utnyttjande samt mot hårt arbete som skadar eller hindrar barnets skolgång och äventyrar barnets hälsa.
Artikel 33
Barnet har rätt att skyddas från olaglig användning av narkotika.
Artikel 34
Barnet har rätt att skyddas mot alla former av sexuella övergrepp och mot att utnyttjas i prostitution och pornografi.
Artikel 35
Bortförande, försäljning eller handel med barn ska förhindras.
Artikel 37
Inget barn får utsättas för tortyr eller annan grym, omänsklig eller förnedrande behandling och bestraffning. Inget barn får olagligt eller godtyckligt berövas sin frihet. Barnet får inte bestraffas med livstids fängelse eller dödsstraff. Varje frihetsberövat barn ska behandlas humant och med respekt. Barnet har rätt att snarast möjligt få juridisk hjälp. Barnet i fängelse har rätt till kontakt med och besök av sin familj.
Artikel 38
Konventionsstater skall vidta alla lämpliga åtgärder för att tillförsäkra att barn under 18 år inte deltar i väpnade konflikter. Barn får inte heller användas eller rekryteras av gerillarörelser m fl.
Artikel 39
Barnet som blivit offer för vanvård, utnyttjande, försummelse, tortyr, väpnade konflikter eller annan omänsklig behandling har rätt till rehabilitering och social återanpassning.
Artikel 40
Barnet, som är anklagat för brott eller blivit dömt för straffbara handlingar, har rätt till en behandling som främjar barnets känsla för värdighet och för andras mänskliga rättigheter och grundläggande friheter.
Artikel 41
Rättigheterna i konventionen gäller inte om andra nationella lagar ger barnet större möjligheter att förverkliga rättigheterna.
Artikel 42
De stater som anslutit sig till konventionen åtar sig att göra konventionens bestämmelser och principer allmänt kända bland vuxna och barn.
Artikel 43–45
Bestämmelser om hur alla länder som anslutit sig till konventionen ska arbeta för att förverkliga den. En övervakningskommitté inom FN granskar konventionsstaternas rapporter. FN-organ och frivilligorganisationer kan också delta med information till FN.
Artikel 46–54
Regler om hur stater kan ansluta sig till konventionen och när dessa börjar gälla. En reservation som strider mot denna konventions ändamål och syfte skall inte tillåtas.
Det här är Utrikesdepartementets skrift Konventionen om barnets rättigheter omskriven till lättläst, publicerad på boiu.se med tillstånd från Utrikesdepartementet.
Skriften finns också som pdf här.
I början av 1900-talet var det ett stort krig i Europa,
första världskriget.
Barn hade det mycket svårt under kriget.
Men regeringarna tyckte inte att de hade något ansvar
för barnen i de länder de krigade mot.
De barnen var fiendens barn.
Några människor tyckte att det här var fel.
Efter kriget startade de föreningen Rädda barnen
i Storbritannien och Sverige.
Rädda barnen sade att vi alla har ansvar för alla barn.
Rädda barnen ville ha regler som skyddar barnets
rättigheter.
Efter första världskriget började länder att samarbeta
för att det inte skulle bli krig igen.
Länderna bildade Nationernas förbund.
Men det blev krig igen.
Efter andra världskriget bildade länderna
Förenta nationerna, FN.
I FN arbetar länderna tillsammans för fred.
Både Nationernas förbund och FN har skrivit
deklarationer om barnets rättigheter.
I deklarationerna sade ledarna i världens länder
att de tycker att det är viktigt med barnets rättigheter.
Men regeringarna lovade ingenting.
Därför arbetade Rädda barnen och andra föreningar
för att få en konvention om barnets rättigheter.
I en konvention finns det regler.
Den regering som skriver på en konvention lovar
att följa reglerna.
Arbetet med konventionen om barnets rättigheter
började 1979.
1989 var den nya barnkonventionen klar.
Nu har nästan alla länder skrivit på konventionen.
Ländernas regeringar lovar att följa reglerna.
FN har flera olika konventioner
om mänskliga rättigheter.
Men ingen annan konvention har fått så stort stöd
av världens länder.
Varför? Det beror på flera olika saker.
Människor har mer och mer läst och sett i TV
hur krig, fattigdom och orättvisor drabbar barn.
Många föreningar har talat om för politiker
hur barn har det.
Fler och fler politiker har förstått att det är viktigt
med barnets rättigheter.
Konventionens rättigheter ska gälla för alla barn
i alla länder.
Konventionen säger att det är regeringen i varje land
som ska skydda barnet och ta ansvar för
att barnet får sina rättigheter.
Många länder är fattiga.
De har inte pengar till att ge barn olika rättigheter.
Men det står i reglerna att de ska göra allt vad de kan.
Regeringar kan också be andra länder om hjälp.
Det står i reglerna att länder ska samarbeta
för barnets rättigheter.
Det finns olika sorters mänskliga rättigheter.
FN har flera olika konventioner
om mänskliga rättigheter.
En form av rättighet är att alla människor
ska få säga vad de tycker
och vara med i föreningar.
En annan form av rättighet är att människor
ska få äta sig mätta
och lära sig att läsa och skriva.
Ledarna i olika länder har inte varit överens om
vilken sorts rättigheter som är viktigast.
I konventionen om barnets rättigheter finns
alla sorters rättigheter med.
Alla sorters rättigheter är lika viktiga.
De olika reglerna i konventionen om barnets rättigheter
kallas för artiklar.
Det finns 54 olika artiklar.
Alla regler är lika viktiga.
Men det är ändå några artiklar som är bra att läsa först
och att komma ihåg.
I artiklarna 2, 3, 6 och 12 finns viktiga regler.
När du läser de andra artiklarna ska du tänka på
vad som står i de här artiklarna.
Artikel 2 handlar om att reglerna gäller för alla barn.
Alla barn är lika mycket värda.
Inga barn får bli diskriminerade,
det vill säga bli sämre behandlade.
Det har ingen betydelse vilken färg barnet
och barnets föräldrar har på huden,
om barnet är flicka eller pojke,
vilket språk barnet talar,
vilken gud barnet tror på,
om barnet har ett funktionshinder
eller om barnet är rikt eller fattigt.
Mobbning i skolan kan till exempel
vara diskriminering.
Artikel 3 handlar om barnets bästa.
Politiker, myndigheter och domstolar ska alltid tänka på
vad som är bäst för barn
när de bestämmer sådant som gäller barn.
I artikeln står det att barnets bästa ska komma
i främsta rummet.
Det betyder att det ibland finns saker som är viktigare
än barnets bästa.
Men politikerna måste alltid kunna visa att de också
har tänkt på barnen.
Artikel 6 handlar om att barnet har rätt
till liv och utveckling.
Rätt till liv betyder att länderna ska se till att barn
inte blir dödade.
Det kan vara både att barn inte blir dödade i krig
och att barn får vård och mediciner när de är sjuka
så att de inte dör av sjukdomar.
Rätt till utveckling betyder att länderna ska göra
vad de kan för att ge barn en bra barndom.
Barn behöver många saker för att utvecklas bra.
Det kan vara trygghet, kärlek, mat, sjukvård,
ett hem, möjlighet att leka och att gå i skolan.
Artikel 12 handlar om att barnet har rätt att säga
hur det vill ha det.
Vuxna ska lyssna på barn.
Myndigheter och domstolar ska
fråga barnet vad det tycker och lyssna på barnet
när de bestämmer saker som gäller barnet.
Det kan vara om barnets föräldrar ska skiljas
och de inte är överens om var barnet ska bo.
Då ska domstolen fråga
både mamman, pappan och barnet hur de vill ha det.
Det kan också vara att lärarna i skolan frågar barnen
vad de tycker innan de bestämmer saker.
Politiker i en kommun ska fråga barn vad de tycker
innan politikerna bestämmer hur kommunen
ska använda sina pengar.
Artikel 1 handlar om vem som är barn.
Alla människor under 18 år är barn.
Artikel 4 handlar om hur länderna ska göra
för att följa reglerna i konventionen.
Länderna ska ändra sina lagar så att lagarna
blir bra för barn.
Länderna ska göra allt de kan för att ge barn rättigheter.
Rika länder ska hjälpa fattiga länder.
Artikel 5 handlar om att länderna måste förstå
att det är föräldrarna som har ansvar för barnet.
Föräldrarna ska hjälpa barnet så att det får sina
rättigheter.
Artikel 7 och 8 handlar om att alla barn har rätt
att veta vem han eller hon är.
Barnet har rätt till ett namn
och till att vara medborgare i ett land.
Barnet har också rätt att veta
vilka som är barnets föräldrar.
Artikel 9 handlar om att barn alltid, när det går,
ska få vara hos sina föräldrar.
Om föräldrarna skiljer sig har barnet rätt att träffa
både mamma och pappa.
Men ibland är det bäst för barnet
att inte bo hos föräldrarna.
Och ibland är det bäst för barnet
att inte träffa den ena föräldern.
Det kan vara om föräldrarna slår barnet
eller inte kan ta hand om sitt barn.
Artikel 10 och 11 handlar om att barn och föräldrar
har rätt att träffa varandra även om de bor i olika länder.
En förälder får inte flytta till ett annat land med barnen
utan att den andra föräldern vill det.
Länderna ska komma överens om hur de ska hjälpa
barn och föräldrar så att de kan träffas.
Artikel 13, 14 och 15 handlar om att barnet
har rätt att säga vad det tycker.
Barnet har rätt att tänka fritt,
att tro på vilken gud det vill
och att vara med i olika föreningar.
Artikel 16 handlar om att barnet har rätt till privatliv.
Det kan till exempel vara att föräldrar inte ska
läsa sina barns brev och dagböcker.
Det kan också vara att barnet ska kunna stänga en dörr
och få vara i fred när det går på toaletten i skolan.
Artikel 17 handlar om att barnet har rätt att läsa
bra tidningar och böcker och få information
på annat sätt, till exempel radio, TV och Internet.
Länderna ska ha lagar som skyddar barnet
mot filmer och texter som kan skada barnet.
Artikel 18 handlar om att det är föräldrarna
som tillsammans har ansvaret för barnet.
Föräldrar ska alltid tänka på vad som är bäst för barnet.
Länderna ska hjälpa föräldrarna
så att de kan vara bra föräldrar.
Ett sätt att hjälpa föräldrarna är att det finns bra förskola
där barn kan vara när föräldrarna arbetar.
Artikel 19 handlar om att skydda barn
mot våld hemma.
Länderna ska skydda barn
mot föräldrar och andra vuxna
som slår barnet, är elaka mot barnet,
eller tar hand om barnet dåligt på något annat sätt.
Det kan vara att föräldrarna
missbrukar alkohol eller narkotika
eller att föräldrarna utnyttjar barnet sexuellt.
Artikel 20 och 21 handlar om barn som inte kan bo
hemma hos sin familj.
Länderna ska se till att barnet får bo
i en annan familj.
Det bästa är om barnet får bo hos släktingar.
Ibland kan ett barn adopteras av en familj
i ett annat land.
Myndigheter och domstolar som bestämmer
var barn ska bo ska alltid tänka på barnets bästa.
Artikel 22 handlar om barn som är flyktingar.
Länderna lovar att ge barn som kommer till landet
skydd och hjälp.
Det gäller både barn som kommer ensamma
och barn som kommer med sina föräldrar.
Ett ensamt barn ska få hjälp att hitta sina föräldrar.
Om man inte kan hitta föräldrarna eller andra släktingar
ska barnet få samma skydd och hjälp som andra barn får
när de inte kan bo hos sina föräldrar.
Artikel 23 handlar om barn med funktionshinder.
Länderna ska se till
att barn med funktionshinder får bra liv.
Barn med funktionshinder ska kunna gå i skolan
och vara med i samhället på andra sätt.
Barnet och barnets familj ska få den hjälp de behöver.
Hjälpen ska vara gratis eller så billig
att människor har råd att ta emot hjälp.
Länder ska tillsammans lära sig mer om
hur de kan hjälpa barn med funktionshinder på bra sätt.
Rika länder ska hjälpa fattiga länder.
Artikel 24 handlar om barnets rätt till hälsovård
och sjukvård.
Länderna lovar att göra allt de kan
för att barn ska få bra hälsa.
Alla barn har rätt att få vård när de är sjuka.
Kvinnor som väntar barn
och mammor med nyfödda barn
ska få bra vård.
Föräldrar ska få lära sig hur de ska mata
och vårda sitt barn.
Rika länder ska hjälpa fattiga länder.
Artikel 25 handlar om barn som inte bor hemma
hos sina föräldrar.
Den myndighet som har ansvar för barnet
ska se till att barnet får bra vård eller behandling.
Artikel 26 och 27 handlar om barnets rätt till trygghet.
Familjer ska få hjälp så att barnet har det bra
även om föräldrarna är fattiga, sjuka eller arbetslösa.
En förälder som inte bor med barnet ska också ta ansvar
för sitt barn.
Det kan vara att betala
så att barnet får mat, kläder, bostad
och annat som barnet behöver.
Artikel 28 handlar om barnets rätt att gå i skolan.
Alla barn ska gå i grundskolan.
Det ska vara gratis.
Länderna ska se till att fler barn får gå i gymnasiet
och annan högre utbildning.
Rika länder ska hjälpa fattiga länder.
Artikel 29 handlar om vad barnet ska lära sig i skolan.
Varje barn ska få utvecklas så mycket det går.
Barnet ska vara väl förberett för sitt liv som vuxen.
Barnet ska lära sig om mänskliga rättigheter
och att alla människor är lika mycket värda.
Barnet ska också lära sig att vara rädd om naturen.
Artikel 30 handlar om barn som tillhör minoriteter
eller ursprungsfolk.
I Sverige finns barn som är samer, Sverigefinnar,
tornedalingar, romer och judar.
De har rätt till sitt språk, sin kultur och sin religion.
Artikel 31 handlar om att
barnet har rätt till lek,
vila och fritid.
Artikel 32 handlar om att skydda barnet
mot farligt arbete.
Artikel 33 handlar om att skydda barnet
mot narkotika.
Artikel 34 handlar om att skydda barnet mot att vuxna
tvingar dem till sex
eller att barnet tvingas att sälja sex.
Artikel 35 och 36 handlar om att skydda barnet
mot att bli utnyttjat på något annat sätt.
Det kan vara att någon säljer ett barn
för att barnet ska arbeta i en fabrik.
Det kan vara att någon tar ett barn från föräldrarna
för att sälja barnet till en annan familj.
Men det är också ett skydd mot alla andra sätt
att utnyttja barn som någon kan komma på.
Artikel 37 handlar om att skydda barnet
mot dödsstraff, livstids fängelse och tortyr.
Tortyr är när man plågar en person
för att den ska berätta något.
När det är en rättegång mot ett barn har barnet rätt
att få hjälp av en jurist,
en person som har kunskap om lagar.
Barn som sitter i fängelse får inte bli dåligt behandlade.
Barn ska inte vara i samma fängelse som vuxna.
Barn som sitter i fängelse ska kunna få besök av
sin familj och brevväxla med sin familj.
Artikel 38 handlar om att barn inte ska vara soldater.
Artikel 39 handlar om att länderna ska hjälpa barn
som har blivit utnyttjade så att barnet kan må bra
och leva ett vanligt liv.
Det kan vara barn som har varit soldater i krig.
Artikel 40 handlar om barn som är misstänkta
för något brott.
Länderna lovar att behandla barnet bra
och att ge barnet en rättvis rättegång.
Artikel 41 handlar om att länderna gärna får
göra mer än det som står i konventionen
för att ge barnet rättigheter.
Artikel 42 handlar om att länderna lovar att se till
att både barn och vuxna vet vilka regler
som finns i barnkonventionen.
Artiklarna 43-54 är regler för hur länderna ska göra
för att följa barnkonventionen.
I FNs hus i staden Genève i Schweiz
arbetar en grupp människor som ska se till
att länderna följer reglerna i barnkonventionen.
Det är FNs kommitté för barnets rättigheter.
Länderna ska då och då lämna rapporter
till FN-kommittén.
Länderna lovar också att människor i landet
ska få läsa rapporterna för att kunna diskutera
vad som är bra och dåligt för barnen i landet.
Det är Socialdepartementet som gör den svenska
regeringens rapporter.
Det går att beställa Sveriges rapporter gratis
från Socialdepartementet.
I FN-kommittén arbetar arton personer.
De kommer från olika länder
och alla är barnexperter.
Experterna läser ländernas rapporter.
Ibland finns det flera rapporter från samma land.
Föreningar som arbetar för barnets rättigheter
kan göra egna rapporter om hur barn har det i landet.
Sedan har FN-kommittén ett möte.
Några personer som arbetar för landets regering
kommer dit.
De får svara på frågor om vad de har gjort för barn
och vad de tänker göra för att det ska bli bättre.
FN-kommittén är ingen domstol.
Den kan inte straffa länder som låter bli
att följa reglerna i barnkonventionen.
Men FN-kommittén kan ge förslag på
vad länderna kan göra för att det ska bli bättre.
Ibland kan länderna få hjälp av FN
eller av andra länder.
Meningen är att barn ska få sina rättigheter.
FN-kommittén kan kalla en regering till ett möte
när som helst.
Det kan vara om FN får veta att barn
blir mycket dåligt behandlade i ett land.
Kanske har något barn skrivit ett brev
till FN-kommittén och talat om vad som händer.
FN-kommittén kan ordna möten för att prata om
särskilda problem.
Det har varit möten om barn i krig,
barn som har farliga arbeten,
flickors rättigheter och
barn som sitter i rullstol eller har andra funktionshinder.
Naturligtvis följer inte alla länder reglerna
i barnkonventionen.
En del länder bryter mot många regler.
I en del fattiga länder har barn farliga arbeten.
Det är kanske så att flickor
och barn med funktionshinder inte får gå i skolan.
De flesta länder har svårt att följa alla regler.
Också Sverige har fått kritik av FN-kommittén.
Men politiker i många länder har börjat
tänka mer på barns rättigheter
när de bestämmer olika saker.
Flera länder har fått nya lagar som är bra för barn.
I flera länder arbetar nu barnombudsmän
som kontrollerar att landet följer reglerna.
I Sverige finns Barnombudsmannen sedan år 1993.
Lärare och andra som arbetar med barn
får lära sig om barnets rättigheter.
Nya föreningar har börjat arbeta för barnets rättigheter.
Biståndsorganisationer tänker mer på
vad som är bra för barn när de hjälper människor
i fattiga länder.
De här sakerna har länder visat
i sina rapporter till kommittén
för barnets rättigheter.
Men nästan inget land har kunnat visa
att de gör på något nytt sätt
när det gäller att fråga barn
vad de tycker.
I artikel 12 står det att länderna
ska se till att barn ska få säga
vad de tycker
och vara med och påverka.
FN-kommittén har sagt
till ländernas regeringar
att de ska ge barn
mer att säga till om i skolan.
Barnkonventionen har funnits sedan 1989.
Nästan alla länder har lovat att följa reglerna.
De flesta länder har lämnat rapporter
till FN-kommittén.
Nu är det dags att se till att barnen verkligen
får de rättigheter som finns i konventionen.
Därför är det viktigt att människor vet
vilka regler som finns i konventionen.
Då kan de börja diskutera hur det kan bli bättre
för barn i Sverige och i andra länder.
——————————————
Det här är Utrikesdepartementets skrift Konventionen om barnets rättigheter omskriven till lättläst, publicerad på boiu.se med tillstånd från Utrikesdepartementet.
Skriften finns också som pdf här.
Thomas Hammarberg har skrivit texten.
Lena Erika Falk på Centrum för lättläst har skrivit
den lättlästa texten.
Den lättlästa texten är skriven med korta meningar
och utan så många svåra ord.
Men allt det viktiga finns med.
Exemplar av skriften kan beställas kostnadsfritt
från
Utrikesdepartementet
Press-, informations- och kommunikationsenheten
103 39 Stockholm
Telefon: 08 – 405 10 00
E-post: information-ud@foreign.ministry.se
Webb: www.ud.se
FN:s konvention om barnets rättigheter antagen av FN s generalförsamling den 20 november 1989.
Konventionsstaterna,
som anser att erkännandet av det inneboende värdet hos alla som tillhör människosläktet och av deras lika och obestridliga rättigheter utgör grundvalen för frihet, rättvisa och fred i världen, i enlighet med de principer som proklamerats i Förenta nationernas stadga,
som beaktar att Förenta nationernas folk i stadgan på nytt bekräftat sin tro på grundläggande mänskliga rättigheter och den enskilda människans värdighet och värde och beslutat främja sociala framsteg och bättre levnadsvillkor under större frihet,
som erkänner att Förenta nationerna i den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna och i de internationella konventionerna om mänskliga rättigheter proklamerat och kommit överens om att varje människa är berättigad till alla de fri- och rättigheter som däri anges, utan åtskillnad av något slag, såsom ras, hudfärg, kön, språk, religion, politisk eller annan uppfattning, nationellt eller socialt ursprung, som erinrar om att Förenta nationerna i den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna proklamerat att barn har rätt till särskild omvårdnad och hjälp,
som är övertygade om att familjen, såsom den grundläggande enheten i samhället och den naturliga miljön för alla dess medlemmars och särskilt för barnens utveckling och välfärd, bör ges nödvändigt skydd och stöd så att den till fullo kan ta på sig sitt ansvar i samhället,
som erkänner att barnet, för att kunna uppnå en fullständig och harmonisk utveckling av sin personlighet, bör växa upp i en familjemiljö, i en miljö präglad av lycka, kärlek och förståelse,
som anser att barnet till fullo bör förberedas för ett självständigt liv i samhället och uppfostras enligt de ideal som proklamerats i Förenta nationernas stadga, och särskilt i en anda av fred, värdighet, tolerans, frihet, jämlikhet och solidaritet,
som beaktar att behovet att ge barnet särskild omvårdnad fastslagits i 1924 års Genèvedeklaration om barnets rättigheter och i deklarationen om barnets rättigheter, som antogs av generalförsamlingen den 20 november 1959, och erkänts i den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna, den internationella konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter (särskilt artiklarna 23 och 24), den internationella konventionen om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter (särskilt artikel 10) samt i stadgar och tillämpliga instrument för fackorgan och internationella organisationer som arbetar med barns välfärd,
som beaktar att ”barnet på grund av sin fysiska och psykiska omognad behöver särskilt skydd och särskild omvårdnad, inklusive lämpligt rättsligt skydd, såväl före som efter födelsen”, såsom anges i deklarationen om barnets rättigheter,
som erinrar om bestämmelserna i deklarationen om sociala och rättsliga principer rörande skydd av och omsorg om barn, särskilt med hänsyn till nationell och internationell placering i familjehem och adoption; Förenta nationernas minimistandardregler för rättskipning rörande ungdomsbrottslighet (Pekingreglerna) samt deklarationen om skydd av kvinnor och barn i nödsituationer och vid väpnad konflikt,
som erkänner att det i alla länder i världen finns barn som lever under exceptionellt svåra förhållanden och att sådana barn kräver särskild uppmärksamhet,
som tar vederbörlig hänsyn till vikten av varje folks traditioner och kulturella värden när det gäller barnets skydd och harmoniska utveckling.
som erkänner betydelsen av internationellt samarbete för att förbättra barns levnadsvillkor i varje land, särskilt i utvecklingsländerna,
har kommit överens om följande:
Artikel 1
I denna konvention avses med barn varje människa under 18 års ålder, om inte barnet blir myndigt tidigare enligt den lag som gäller för barnet.
Artikel 2
1. Konventionsstaterna ska respektera och tillförsäkra varje barn inom deras jurisdiktion de rättigheter som anges i denna konvention utan åtskillnad av något slag, oavsett barnets eller dess förälders eller vårdnadshavares ras, hudfärg, kön, språk, religion, politiska eller annan åskådning, nationella, etniska eller sociala ursprung, egendom, funktionsnedsättning, börd eller ställning i övrigt.
2. Konventionsstaterna ska vidta alla lämpliga åtgärder för att säkerställa att barnet skyddas mot alla former av diskriminering eller bestraffning på grund av föräldrars, vårdnadshavares eller familjemedlemmars ställning, verksamhet, uttryckta åsikter eller tro.
Artikel 3
1. Vid alla åtgärder som rör barn, vare sig de vidtas av offentliga eller privata sociala välfärdsinstitutioner, domstolar, administrativa myndigheter eller lagstiftande organ, ska i första hand beaktas vad som bedöms vara barnets bästa.
2. Konventionsstaterna åtar sig att tillförsäkra barnet sådant skydd och sådan omvårdnad som behövs för dess välfärd, med hänsyn tagen till de rättigheter och skyldigheter som tillkommer dess föräldrar, vårdnadshavare eller andra personer som har juridiskt ansvar för barnet, och ska för detta ändamål vidta alla lämpliga lagstiftningsåtgärder och administrativa åtgärder.
3. Konventionsstaterna skall säkerställa att institutioner, tjänster och inrättningar som ansvarar för omvårdnad eller skydd av barn uppfyller av behöriga myndigheter fastställda normer, särskilt vad gäller säkerhet, hälsa, personalens antal och lämplighet samt behörig tillsyn.
Artikel 4
Konventionsstaterna ska vidta alla lämpliga lagstiftningsåtgärder, administrativa åtgärder och andra åtgärder för att genomföra de rättigheter som erkänns i denna konvention. I fråga om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter ska konventionsstaterna till fullo utnyttja sina tillgängliga resurser för att vidta sådana åtgärder. Vid behov ska sådana åtgärder vidtas inom ramen för det internationella samarbetet.
Artikel 5
Konventionsstaterna ska respektera det ansvar och de rättigheter och skyldigheter som tillkommer föräldrar eller, där så är tillämpligt, medlemmar av den utvidgade familjen eller gemenskapen enligt lokal sedvänja, vårdnadshavare eller andra personer som har juridiskt ansvar för barnet, att på ett sätt som står i överensstämmelse med den fortlöpande utvecklingen av barnets förmåga ge lämplig ledning och råd då barnet utövar de rättigheter som erkänns i denna konvention.
Artikel 6
1. Konventionsstaterna erkänner varje barns inneboende rätt till livet.
2. Konventionsstaterna ska till det yttersta av sin förmåga säkerställa barnets överlevnad och utveckling.
Artikel 7
1. Barnet ska registreras omedelbart efter födelsen och från födelsen ha rätt till ett namn, rätt att förvärva ett medborgarskap och, så långt det är möjligt, rätt att få veta vilka dess föräldrar är och få deras omvårdnad.
2. Konventionsstaterna ska säkerställa genomförandet av dessa rättigheter i enlighet med sin nationella lagstiftning och sina åtaganden enligt tillämpliga internationella instrument på detta område, särskilt i de fall då barnet annars skulle vara statslöst.
Artikel 8
1. Konventionsstaterna förbinder sig att respektera barnets rätt att behålla sin identitet, inklusive medborgarskap, namn och släktförhållanden såsom dessa erkänns i lag, utan olagligt ingripande.
2. Om ett barn olagligt berövas en del av eller hela sin identitet, ska konventionsstaterna ge lämpligt stöd och skydd i syfte att snabbt återupprätta barnets identitet.
Artikel 9
1. Konventionsstaterna ska säkerställa att ett barn inte skiljs från sina föräldrar mot deras vilja utom i de fall då behöriga myndigheter, som är underställda rättslig prövning, i enlighet med tillämplig lag och tillämpliga förfaranden, bedömer att ett sådant åtskiljande är nödvändigt för barnets bästa. Ett sådant beslut kan vara nödvändigt i ett särskilt fall, t.ex. vid övergrepp mot eller vanvård av barnet från föräldrarnas sida eller då föräldrarna lever åtskilda och ett beslut måste fattas om var barnet ska bo.
2. Vid förfaranden enligt punkt 1 i denna artikel ska alla berörda parter beredas möjlighet att delta i förfarandet och att lägga fram sina synpunkter.
3. Konventionsstaterna ska respektera rätten för det barn som är skilt från den ena av eller båda föräldrarna att regelbundet upprätthålla ett personligt förhållande till och direkta kontakter med båda föräldrarna, utom då detta strider mot barnets bästa.
4. Då ett sådant åtskiljande är följden av åtgärder som en konventionsstat tagit initiativet till, t.ex. frihetsberövande, fängslande, förvisning, utvisning eller dödsfall (inklusive dödsfall oavsett orsak medan personen är frihetsberövad) som rör den ena av eller båda föräldrarna eller barnet, ska den konventions- staten på begäran ge föräldrarna, barnet eller, där så är lämpligt, någon annan medlem av familjen väsentliga upplysningar om var den eller de frånvarande familjemedlemmarna vistas, såvida inte lämnandet av upplysningarna skulle vara till skada för barnet.
Konventionsstaterna ska vidare säkerställa att framställandet av en sådan begäran inte i sig medför negativa följder för den eller de personer som berörs.
Artikel 10
1. I enlighet med konventionsstaternas skyldighet under artikel 9.1 ska ansökningar från ett barn eller dess föräldrar om att resa in i eller lämna en konventionsstat i familjeåterföreningssyfte behandlas på ett positivt, humant och skyndsamt sätt av konventionsstaterna. Konventionsstaterna ska vidare säkerställa att framställandet av en sådan begäran inte medför negativa följder för de sökande och medlemmar av deras familj.
2. Ett barn vars föräldrar är bosatta i olika stater ska ha rätt, utom i undantagsfall, att regelbundet upprätthålla ett personligt förhållande till och direkta kontakter med båda föräldrarna. Konventionsstaterna ska för detta ändamål och i enlighet med sin skyldighet under artikel 9.1 respektera barnets och dess föräldrars rätt att lämna ett land, inklusive sitt eget, och att resa in i sitt eget land. Rätten att lämna ett land ska endast vara underkastad sådana inskränkningar som är föreskrivna i lag och som är nödvändiga för att skydda den nationella säkerheten, rättsordningens grunder (ordre public), folkhälsan eller den allmänna moralen eller andra personers fri- och rättigheter samt är förenliga med övriga rättigheter som erkänns i denna konvention.
Artikel 11
1. Konventionsstaterna ska vidta åtgärder för att bekämpa olovligt bortförande och kvarhållande av barn i utlandet.
2. För detta ändamål ska konventionsstaterna främja ingåendet av bilaterala eller multilaterala överenskommelser eller anslutning till befintliga överenskommelser.
Artikel 12
1. Konventionsstaterna ska tillförsäkra det barn som är i stånd att bilda egna åsikter rätten att fritt uttrycka dessa i alla frågor som rör barnet. Barnets åsikter ska tillmätas betydelse i förhållande till barnets ålder och mognad.
2. För detta ändamål ska barnet, i alla domstolsförfaranden och administrativa förfaranden som rör barnet, särskilt beredas möjlighet att höras, antingen direkt eller genom en företrädare eller ett lämpligt organ och på ett sätt som är förenligt med nationella procedurregler.
Artikel 13
1. Barnet ska ha rätt till yttrandefrihet. Denna rätt innefattar frihet att oberoende av territoriella gränser söka, ta emot och sprida information och tankar av alla slag, i tal, skrift eller tryck, i konstnärlig form eller genom annat uttrycksmedel som barnet väljer.
2. Utövandet av denna rätt får underkastas vissa inskränkningar men endast sådana som är föreskrivna i lag och som är nödvändiga:
(a) för att respektera andra personers rättigheter eller anseende, eller,
(b) för att skydda den nationella säkerheten, rättsordningens grunder (ordre public) eller folkhälsan eller den allmänna moralen.
Artikel 14
1. Konventionsstaterna ska respektera barnets rätt till tankefrihet, samvetsfrihet och religionsfrihet.
2. Konventionsstaterna ska respektera föräldrarnas och, i förekommande fall, vårdnadshavares rättigheter och skyldigheter att på ett sätt som är förenligt med barnets fortlöpande utveckling ge barnet ledning då det utövar sin rätt.
3. Friheten att utöva sin religion eller tro får underkastas endast sådana inskränkningar som är föreskrivna i lag och som är nödvändiga för att skydda den allmänna säkerheten, rättsordningens grunder, folkhälsan eller den allmänna moralen eller andra personers grundläggande fri- och rättigheter.
Artikel 15
1. Konventionsstaterna erkänner barnets rätt till föreningsfrihet och till fredliga sammankomster.
2. Utövandet av dessa rättigheter får inte underkastas andra inskränkningar än sådana som är föreskrivna i lag och som är nödvändiga i ett demokratiskt samhälle med hänsyn till den nationella säkerheten eller den allmänna säkerheten, rättsordningens grunder (ordre public), skyddet av folkhälsan eller den allmänna moralen eller skyddet av andra personers fri- och rättigheter.
Artikel 16
1. Inget barn får utsättas för godtyckliga eller olagliga ingripanden i sitt privat- och familjeliv, sitt hem eller sin korrespondens och inte heller för olagliga angrepp på sin heder och sitt anseende.
2. Barnet har rätt till lagens skydd mot sådana ingripanden eller angrepp.
Artikel 17
Konventionsstaterna erkänner den viktiga uppgift som massmedier utför och ska säkerställa att barnet har tillgång till information och material från olika nationella och internationella källor, särskilt sådant som syftar till att främja dess sociala, andliga och moraliska välmående samt fysiska och psykiska hälsa. Konventionsstaterna ska för detta ändamål:
(a) uppmuntra massmedier att sprida information och material av socialt och kulturellt värde för barnet och i enlighet med andan i artikel 29,
(b) uppmuntra internationellt samarbete vad gäller produktion, utbyte och spridning av sådan information och sådant material från olika kulturer och nationella och internationella källor,
(c) uppmuntra produktion och spridning av barnböcker,
(d) uppmuntra massmedier att ta särskild hänsyn till de språkliga behoven hos ett barn som tillhör en minoritetsgrupp eller ett urfolk,
(e) uppmuntra utvecklingen av lämpliga riktlinjer för att skydda barnet mot information och material som är till skada för barnets välfärd, med beaktande av bestämmelserna i artiklarna 13 och 18.
Artikel 18
1. Konventionsstaterna ska göra sitt bästa för att säkerställa erkännandet av principen att båda föräldrarna har gemensamt ansvar för barnets uppfostran och utveckling. Föräldrar eller, i förekommande fall, vårdnadshavare har huvudansvaret för barnets uppfostran och utveckling. Dessa ska låta sig vägledas av vad som bedöms vara barnets bästa.
2. För att garantera och främja de rättigheter som anges i denna konvention ska konventionsstaterna ge lämpligt stöd till föräldrar och vårdnadshavare då de fullgör sitt ansvar för barnets uppfostran och säkerställa utvecklingen av institutioner, inrättningar och tjänster för omvårdnad av barn.
3. Konventionsstaterna ska vidta alla lämpliga åtgärder för att säkerställa att barn till förvärvsarbetande föräldrar har rätt att åtnjuta den barnomsorg som de är berättigade till.
Artikel 19
1. Konventionsstaterna ska vidta alla lämpliga lagstiftningsåtgärder, administrativa, sociala och utbildningsmässiga åtgärder för att skydda barnet mot alla former av fysiskt eller psykiskt våld, skada eller övergrepp, vanvård eller försumlig behandling, misshandel eller utnyttjande, inklusive sexuella övergrepp, medan barnet är i föräldrarnas eller den ena förälderns, vårdnadshavarens eller annan persons vård.
2. Sådana skyddsåtgärder bör, där så är lämpligt, innefatta effektiva förfaranden för såväl upprättandet av sociala program som syftar till att ge barnet och de personer som har hand om barnet nödvändigt stöd, som för andra former av förebyggande och för identifiering, rapportering, remittering, undersökning, behandling och uppföljning av fall av ovan beskrivna sätt att behandla barn illa och, där så är lämpligt, förfaranden för rättsligt ingripande.
Artikel 20
1. Ett barn som tillfälligt eller varaktigt berövats sin familjemiljö, eller som för sitt eget bästa inte kan tillåtas stanna kvar i denna miljö, ska ha rätt till särskilt skydd och stöd från statens sida.
2. Konventionsstaterna ska i enlighet med sin nationella lagstiftning säkerställa alternativ omvårdnad för ett sådant barn.
3. Sådan omvårdnad kan bl.a. innefatta placering i familjehem, kafalah i islamsk rätt, adoption eller, om nödvändigt, placering i lämpliga institutioner för omvårdnad av barn. Då lösningar övervägs ska vederbörlig hänsyn tas till önskvärdheten av kontinuitet i ett barns uppfostran och till barnets etniska, religiösa, kulturella och språkliga bakgrund.
Artikel 21
Konventionsstater som erkänner och/eller tillåter adoption ska säkerställa att största vikt ges till vad som bedöms vara barnets bästa och ska:
(a) säkerställa att adoption av ett barn godkänns endast av behöriga myndigheter, som i enlighet med tillämplig lag och tillämpliga förfaranden och på grundval av all relevant och tillförlitlig information beslutar att adoptionen kan tillåtas med hänsyn till barnets ställning i förhållande till föräldrar, släktingar och vårdnadshavare och att, om så krävs, de personer som berörs har lämnat ett informerat samtycke till adoptionen på grundval av sådan rådgivning som kan behövas,
(b) erkänna att internationell adoption kan övervägas som en alternativ form av omvårdnad om barnet, om barnet inte kan placeras i ett familjehem eller en adoptivfamilj eller kan tas om hand på lämpligt sätt i sitt hemland,
(c) säkerställa att det barn som berörs av internationell adoption omfattas av garantier och normer som motsvarar dem som gäller vid nationell adoption,
(d) vidta alla lämpliga åtgärder för att vid internationell adoption säkerställa att placeringen inte leder till otillbörlig ekonomisk vinning för de personer som medverkar i denna,
(e) främja, där så är lämpligt, målen i denna artikel genom att ingå bilaterala eller multilaterala arrangemang eller överenskommelser och inom denna ram sträva efter att säkerställa att placeringen av barnet i ett annat land sker genom behöriga myndigheter eller organ.
Artikel 22
1. Konventionsstaterna ska vidta lämpliga åtgärder för att säkerställa att ett barn som söker flyktingstatus eller anses som flykting i enlighet med tillämplig internationell eller nationell rätt och tillämpliga förfaranden, och oberoende av om det kommer ensamt eller tillsammans med sina föräldrar eller någon annan person, får lämpligt skydd och humanitärt bistånd vid åtnjutandet av de tillämpliga rättigheter som anges i denna konvention och i andra internationella instrument som rör mänskliga rättigheter eller humanitär rätt, som nämnda stater tillträtt.
2. För detta ändamål ska konventionsstaterna, på sätt de finner lämpligt, samarbeta i varje ansträngning som görs av Förenta nationerna och andra behöriga mellanstatliga organisationer eller ickestatliga organisationer, som samarbetar med Förenta nationerna, för att skydda och bistå ett sådant barn och för att spåra föräldrarna eller andra familjemedlemmar till ett flyktingbarn i syfte att få den information som är nödvändig för att barnet ska kunna återförenas med sin familj. I fall då föräldrar eller andra familjemedlemmar inte kan påträffas, ska barnet ges samma skydd som varje annat barn som varaktigt eller tillfälligt berövats sin familjemiljö av något skäl, i enlighet med denna konvention.
Artikel 23
1. Konventionsstaterna erkänner att ett barn med fysisk eller psykisk funktionsnedsättning bör åtnjuta ett fullvärdigt och anständigt liv under förhållanden som säkerställer värdighet, främjar tilltron till den egna förmågan och möjliggör barnets aktiva deltagande i samhället.
2. Konventionsstaterna erkänner rätten till särskild omvårdnad för ett barn med funktionsnedsättning och ska, inom ramen för tillgängliga resurser, uppmuntra och säkerställa att det berättigade barnet och de som ansvarar för dess omvårdnad får stöd för vilket ansökan föreligger, i enlighet med vad som är lämpligt med hänsyn till barnets tillstånd och föräldrarnas förhållanden eller förhållandena hos andra som tar hand om barnet.
3. Med hänsyn till att ett barn med funktionsnedsättning har särskilda behov ska det stöd som lämnas enligt punkt 2 i denna artikel vara kostnadsfritt, då så är möjligt, med beaktande av föräldrarnas ekonomiska tillgångar eller de ekonomiska tillgångarna hos andra som tar hand om barnet. Stödet ska syfta till att säkerställa att barnet har effektiv tillgång till och får utbildning, hälso- och sjukvård, rehabilitering och habilitering, förberedelse för arbetslivet och möjligheter till rekreation på ett sätt som bidrar till barnets största möjliga integrering i samhället och individuella utveckling, inklusive dess kulturella och andliga utveckling.
4. Konventionsstaterna ska i en anda av internationellt samarbete främja utbyte av lämplig information på området för förebyggande hälsovård och medicinsk, psykologisk och funktionell behandling av barn med funktionsnedsättning, inklusive spridning av och tillgång till information om habiliteringsmetoder, utbildning och yrkesinriktad utbildning, i syfte att göra det möjligt för konventionsstater att förbättra sin kapacitet och kompetens och vidga sin erfarenhet på dessa områden. Särskild hänsyn ska härvid tas till utvecklingsländernas behov.
Artikel 24
1. Konventionsstaterna erkänner barnets rätt till bästa möjliga hälsa och tillgång till hälso- och sjukvård och rehabilitering. Konventionsstaterna ska sträva efter att säkerställa att inget barn berövas sin rätt att ha tillgång till sådan hälso- och sjukvård.
2. Konventionsstaterna ska sträva efter att till fullo förverkliga denna rätt och ska särskilt vidta lämpliga åtgärder för att:
(a) minska spädbarns- och barnadödligheten,
(b) säkerställa att alla barn tillhandahålls nödvändig hälso- och sjukvård med tonvikt på utveckling av primärvården,
(c) bekämpa sjukdom och undernäring, bland annat inom ramen för primärvården, genom utnyttjande av lättillgänglig teknik och tillhandahållande av lämpliga och näringsrika livsmedel och rent dricksvatten, med beaktande av de faror och risker som miljöförstöring innebär,
(d) säkerställa tillfredsställande hälso- och sjukvård för mödrar före och efter förlossningen,
(e) säkerställa att alla grupper i samhället, särskilt föräldrar och barn, får information om och har tillgång till undervisning om barnhälsovård och näringslära, fördelarna med amning, hygien och ren miljö och förebyggande av olycksfall och får stöd vid användning av sådana grundläggande kunskaper,
(f) utveckla förebyggande hälso- och sjukvård, föräldrarådgivning samt undervisning om och hjälp i familjeplaneringsfrågor.
3. Konventionsstaterna ska vidta alla effektiva och lämpliga åtgärder i syfte att avskaffa traditionella sedvänjor som är skadliga för barns hälsa.
4. Konventionsstaterna åtar sig att främja och uppmuntra internationellt samarbete i syfte att gradvis uppnå det fulla förverkligandet av den rätt som erkänns i denna artikel. Särskild hänsyn ska härvid tas till utvecklingsländernas behov.
Artikel 25
Konventionsstaterna erkänner rätten för ett barn som har omhändertagits av behöriga myndigheter för omvårdnad, skydd eller behandling av sin fysiska eller psykiska hälsa till regelbunden översyn av den behandling som barnet får och alla andra omständigheter som rör barnets omhändertagande.
Artikel 26
1. Konventionsstaterna ska erkänna varje barns rätt att åtnjuta social trygghet, inklusive socialförsäkring, och ska vidta nödvändiga åtgärder för att till fullo förverkliga denna rätt i enlighet med nationell lagstiftning.
2. Förmånerna ska, där så är lämpligt, beviljas med hänsyn till de resurser som barnet och de personer som ansvarar för dess underhåll har och deras omständigheter i övrigt samt med hänsyn till varje annat förhållande som är av betydelse i samband med en ansökan om en sådan förmån från barnet eller för dess räkning.
Artikel 27
1. Konventionsstaterna erkänner varje barns rätt till den levnadsstandard som krävs för barnets fysiska, psykiska, andliga, moraliska och sociala utveckling.
2. Föräldrar eller andra som är ansvariga för barnet har, inom ramen för sin förmåga och sina ekonomiska resurser, huvudansvaret för att säkerställa de levnadsvillkor som är nödvändiga för barnets utveckling.
3. Konventionsstaterna ska i enlighet med nationella förhållanden och inom ramen för sina resurser vidta lämpliga åtgärder för att bistå föräldrar och andra som är ansvariga för barnet att genomföra denna rätt och ska vid behov tillhandahålla materiellt bistånd och stödprogram, särskilt i fråga om mat, kläder och bostad.
4. Konventionsstaterna ska vidta alla lämpliga åtgärder för att säkerställa indrivning av underhåll för barnet från föräldrar eller andra som har ekonomiskt ansvar för barnet, både inom konventionsstaten och från utlandet. Särskilt i de fall då den person som har det ekonomiska ansvaret för barnet bor i en annan stat än barnet ska konventionsstaterna främja såväl anslutning till internationella överenskommelser eller ingående av sådana överenskommelser som upprättande av andra lämpliga arrangemang.
Artikel 28
1. Konventionsstaterna erkänner barnets rätt till utbildning. I syfte att gradvis förverkliga denna rätt och på grundval av lika möjligheter ska de särskilt:
(a) göra grundskoleutbildning obligatorisk och kostnadsfritt tillgänglig för alla,
(b) uppmuntra utvecklingen av olika former av gymnasial utbildning inklusive såväl högskoleförberedande utbildning som yrkesutbildning, göra dessa tillgängliga och åtkomliga för varje barn samt vidta lämpliga åtgärder såsom införande av kostnadsfri utbildning och ekonomiskt stöd vid behov,
(c) genom varje lämpligt medel göra högre utbildning tillgänglig för alla på grundval av förmåga,
(d) göra utbildnings- och yrkesrelaterad information och vägledning tillgänglig och åtkomlig för alla barn,
(e) vidta åtgärder för att uppmuntra regelbunden närvaro i skolan och minska antalet studieavbrott.
2. Konventionsstaterna ska vidta alla lämpliga åtgärder för att säkerställa att disciplinen i skolan upprätthålls på ett sätt som är förenligt med barnets mänskliga värdighet och i överensstämmelse med denna konvention.
3. Konventionsstaterna ska främja och uppmuntra internationellt samarbete i utbildningsfrågor, särskilt i syfte att bidra till att avskaffa okunnighet och analfabetism i hela världen och för att underlätta tillgång till vetenskaplig och teknisk kunskap och moderna undervisningsmetoder. Särskild hänsyn ska härvid tas till utvecklingsländernas behov.
Artikel 29
1. Konventionsstaterna är överens om att barnets utbildning ska syfta till att:
(a) utveckla barnets fulla möjligheter i fråga om personlighet, anlag och fysisk och psykisk förmåga,
(b) utveckla respekt för mänskliga rättigheter och grundläggande friheter samt för principerna i Förenta nationernas stadga,
(c) utveckla respekt för barnets föräldrar, för barnets egna kulturella identitet, språk och värden, för bosättningslandets och för ursprungslandets nationella värden och för kulturer som skiljer sig från barnets egen,
(d) förbereda barnet för ett ansvarsfullt liv i ett fritt samhälle i en anda av förståelse, fred, tolerans, jämställdhet mellan könen och vänskap mellan alla folk, etniska, nationella och religiösa grupper och personer som tillhör ett urfolk,
(e) utveckla respekt för naturmiljön.
2. Inget i denna artikel eller i artikel 28 får tolkas så att det medför inskränkning i den enskildes och organisationers rätt att inrätta och driva utbildningsinstitutioner, dock alltid under förutsättning att de principer som fastställts i punkt 1 i denna artikel iakttas och att kraven uppfylls på att undervisningen vid dessa institutioner ska stå i överensstämmelse med vad som från statens sida angetts som miniminorm.
Artikel 30
I de stater där det finns etniska, religiösa eller språkliga minoriteter eller personer som tillhör ett urfolk ska ett barn som tillhör en sådan minoritet eller ett sådant urfolk inte förvägras rätten att tillsammans med andra medlemmar av sin grupp ha sitt eget kulturliv, att bekänna sig till och utöva sin egen religion eller att använda sitt eget språk.
Artikel 31
1. Konventionsstaterna erkänner barnets rätt till vila och fritid, till lek och rekreation anpassad till barnets ålder och rätt att fritt delta i det kulturella och konstnärliga livet.
2. Konventionsstaterna ska respektera och främja barnets rätt att till fullo delta i det kulturella och konstnärliga livet och ska uppmuntra tillhandahållandet av lämpliga och lika möjligheter till kulturell och konstnärlig verksamhet samt till rekreations- och fritidsverksamhet.
Artikel 32
1. Konventionsstaterna erkänner barnets rätt till skydd mot ekonomiskt utnyttjande och mot att utföra arbete som kan vara skadligt eller hindra barnets utbildning eller inverka skadligt på barnets hälsa eller fysiska, psykiska, andliga, moraliska eller sociala utveckling.
2. Konventionsstaterna ska vidta lagstiftningsåtgärder, administrativa, sociala och utbildningsmässiga åtgärder för att säkerställa genomförandet av denna artikel. För detta ändamål och med beaktande av tillämpliga bestämmelser i andra internationella instrument ska konventionsstaterna särskilt:
(a) fastställa en minimiålder eller minimiåldrar för tillträde till arbete,
(b) föreskriva en lämplig reglering av arbetstid och arbetsvillkor,
(c) föreskriva lämpliga påföljder eller andra sanktioner i syfte att säkerställa ett effektivt genomförande av denna artikel.
Artikel 33
Konventionsstaterna ska vidta alla lämpliga åtgärder, inklusive lagstiftningsåtgärder, administrativa, sociala och utbildnings- mässiga åtgärder, för att skydda barn från olaglig användning av narkotika och psykotropa ämnen såsom dessa definieras i tillämpliga internationella fördrag och för att förhindra att barn utnyttjas i den olagliga framställningen av och handeln med sådana ämnen.
Artikel 34
Konventionsstaterna åtar sig att skydda barnet mot alla former av sexuellt utnyttjande och sexuella övergrepp. För detta ändamål ska konventionsstaterna särskilt vidta alla lämpliga nationella, bilaterala och multilaterala åtgärder för att förhindra:
(a) att ett barn förmås eller tvingas att delta i en olaglig sexuell handling,
(b) att barn utnyttjas för prostitution eller annan olaglig sexuell verksamhet,
(c) att barn utnyttjas i pornografiska föreställningar och i pornografiskt material.
Artikel 35
Konventionsstaterna ska vidta alla lämpliga nationella, bilaterala och multilaterala åtgärder för att förhindra bortförande och försäljning av eller handel med barn oavsett syfte och form.
Artikel 36
Konventionsstaterna ska skydda barnet mot alla andra former av utnyttjande som kan skada barnet i något avseende.
Artikel 37
Konventionsstaterna ska säkerställa följande:
(a) Inget barn får utsättas för tortyr eller annan grym, omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning. Varken dödsstraff eller livstids fängelse utan möjlighet till frigivning får utdömas för brott som begåtts av personer under 18 års ålder,
(b) Inget barn får olagligt eller godtyckligt berövas sin frihet. Gripande, anhållande, häktning, fängslande eller annat frihetsberövande av ett barn ska ske i enlighet med lag och får endast användas som en sista utväg och för kortast lämpliga tid,
(c) Varje frihetsberövat barn ska behandlas humant och med respekt för människans inneboende värdighet och på ett sätt som beaktar behoven hos personer i dess ålder. Särskilt ska varje frihetsberövat barn hållas åtskilt från vuxna, om det inte bedöms vara till barnets bästa att inte göra detta, och ska, utom i undantagsfall, ha rätt att hålla kontakt med sin familj genom brevväxling och besök,
(d) Varje frihetsberövat barn ska ha rätt att snarast få tillgång till såväl juridiskt biträde som annat lämpligt stöd, rätt att få lagligheten i sitt frihetsberövande prövad av en domstol eller annan behörig, oberoende och opartisk myndighet samt rätt till ett snabbt beslut i saken.
Artikel 38
1. Konventionsstaterna åtar sig att respektera och säkerställa respekten för regler i internationell humanitär rätt som är tillämpliga på dem i väpnade konflikter och som är relevanta för barnet.
2. Konventionsstaterna ska vidta alla tänkbara åtgärder för att säkerställa att personer som inte uppnått 15 års ålder inte deltar direkt i fientligheter.
3. Konventionsstaterna ska avstå från att rekrytera en person som inte har uppnått 15 års ålder till sina väpnade styrkor. Då rekrytering sker bland personer som fyllt 15 men inte 18 år, ska konventionsstaterna sträva efter att i första hand rekrytera dem som är äldst.
4. Konventionsstaterna ska i enlighet med sina åtaganden enligt internationell humanitär rätt om att skydda civilbefolkningen i väpnade konflikter, vidta alla tänkbara åtgärder för att säkerställa skydd och omvårdnad av barn som berörs av en väpnad konflikt.
Artikel 39
Konventionsstaterna ska vidta alla lämpliga åtgärder för att främja fysisk och psykisk rehabilitering samt social återan- passning av ett barn som utsatts för någon form av vanvård, utnyttjande eller övergrepp; tortyr eller någon annan form av grym, omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning; eller väpnade konflikter. Sådan rehabilitering och sådan återanpassning ska äga rum i en miljö som främjar barnets hälsa, självrespekt och värdighet.
Artikel 40
1. Konventionsstaterna erkänner rätten för varje barn som misstänks eller åtalas för eller befunnits skyldigt att ha begått brott att behandlas på ett sätt som främjar barnets känsla av värdighet och värde, som stärker barnets respekt för andras mänskliga rättigheter och grundläggande friheter och som tar hänsyn till barnets ålder och det önskvärda i att främja att barnet återanpassas till och tar på sig en konstruktiv roll i samhället.
2. För detta ändamål och med beaktande av tillämpliga bestämmelser i internationella instrument ska konventionsstaterna säkerställa följande:
(a) Inget barn ska misstänkas eller åtalas för eller befinnas skyldigt att ha begått brott på grund av en handling eller underlåtenhet som inte var förbjuden enligt nationell eller internationell rätt vid den tidpunkt då den begicks,
(b) Varje barn som misstänks eller åtalas för att ha begått brott ska ha åtminstone följande garantier:
(i) att betraktas som oskyldigt till dess att barnets skuld lagligen fastställts,
(ii) att snarast och direkt underrättas om anklagelserna mot sig och, om lämpligt, genom sina föräldrar eller vårdnadshavare, och att få juridiskt biträde eller annan lämplig hjälp vid förberedelse och framläggande av sitt försvar,
(iii) att utan dröjsmål få saken avgjord av en behörig, oberoende och opartisk myndighet eller rättskipande organ i en opartisk förhandling enligt lag och i närvaro av juridiskt eller annat lämpligt biträde och, såvida det inte anses strida mot barnets bästa, särskilt med beaktande av barnets ålder eller situation, barnets föräldrar eller vårdnadshavare,
(iv) att inte tvingas att avge vittnesmål eller erkänna sig skyldigt; att förhöra eller låta förhöra vittnen som åberopas mot barnet samt att på lika villkor få vittnen inkallade och förhörda för barnets räkning,
(v) att, om barnet anses ha begått brott, få detta beslut och beslut om åtgärder till följd därav omprövade av en högre behörig, oberoende och opartisk myndighet eller rättskipande organ enligt lag,
(vi) att utan kostnad få hjälp av tolk, om barnet inte kan förstå eller tala det språk som används,
(vii) att få sitt privatliv till fullo respekterat under alla stadier i förfarandet.
3. Konventionsstaterna ska söka främja införandet av lagar och förfaranden samt inrättandet av myndigheter och institutioner som är speciellt anpassade för barn som misstänks eller åtalas för eller befinns skyldiga till att ha begått brott och ska särskilt:
(a) fastställa en lägsta straffbarhetsålder,
(b) vidta åtgärder, då så är lämpligt och önskvärt, för behandling av ärenden som rör barn under denna ålder utanför domstol, under förutsättning att mänskliga rättigheter och rättsligt skydd till fullo respekteras.
4. Olika åtgärder som t.ex. vård, ledning och föreskrifter om tillsyn, rådgivning, övervakning, familjehemsplacering, utbildnings- och yrkesutbildningsprogram och andra alternativ till anstaltsvård ska finnas tillgängliga för att säkerställa att barn behandlas på ett sätt som är lämpligt för deras välmående och är rimligt både med hänsyn till deras personliga förhållanden och till brottet.
Artikel 41
Inget i denna konvention ska inverka på bestämmelser som är mer långtgående vad gäller att förverkliga barnets rättigheter och som kan finnas i:
(a) en konventionsstats lagstiftning, eller
(b) för den staten gällande internationell rätt.
Artikel 42
Konventionsstaterna åtar sig att genom lämpliga och aktiva åtgärder göra konventionens bestämmelser och principer allmänt kända bland såväl vuxna som barn.
Artikel 43
1. För att granska de framsteg som gjorts av konventionsstaterna i fråga om genomförandet av skyldigheterna enligt denna konvention ska en kommitté för barnets rättigheter upprättas, som ska utföra de uppgifter som föreskrivs i det följande.
2. Kommittén ska vara sammansatt av arton experter med högt moraliskt anseende och erkänd sakkunskap på det område som denna konvention omfattar.2 Kommitténs medlemmar ska väljas av konventionsstaterna bland deras medborgare och ska tjänstgöra i sin personliga egenskap, varvid avseende ska fästas vid en rättvis geografisk fördelning och de främsta rättssystemen.
3. Kommitténs medlemmar ska väljas genom sluten omröstning från en förteckning över personer som föreslagits av konventionsstaterna. Varje konventionsstat får föreslå en kandidat bland sina egna medborgare.
4. Det första valet till kommittén ska hållas senast sex månader efter dagen för denna konventions ikraftträdande och därefter vart annat år. Senast fyra månader före dagen för varje val ska Förenta nationernas generalsekreterare skriftligen uppmana konventionsstaterna att inom två månader inkomma med sina förslag. Generalsekreteraren ska sedan upprätta och till konventionsstaterna överlämna en förteckning i alfabetisk ordning över samtliga föreslagna personer och ange vilka konventionsstater som föreslagit dem.
5. Val ska hållas vid möten med konventionsstaterna, som sammankallats av Förenta nationernas generalsekreterare, i Förenta nationernas högkvarter. Vid dessa möten, där beslutsmässighet uppnås när två tredjedelar av konventionsstaterna är närvarande, ska de kandidater som uppnår det högsta antalet röster och absolut majoritet av de närvarande och röstande konventionsstaternas röster väljas in i kommittén.
6. Kommitténs medlemmar ska väljas för en tid av fyra år. De kan återväljas, om de föreslagits till återval. För fem av de medlemmar som utsetts vid det första valet ska mandattiden löpa ut efter två är. Omedelbart efter det första valet ska namnen på dessa fem medlemmar utses genom lottdragning av ordföranden vid mötet.
7. Om en kommittémedlem avlider, avsäger sig sitt uppdrag eller förklarar att han eller hon av någon annan anledning inte längre kan fullgöra sitt uppdrag inom kommittén, ska den konventionsstat som föreslog medlemmen, med förbehåll för kommitténs godkännande, utse en annan expert bland sina medborgare, som ska inneha uppdraget under återstoden av mandattiden.
8. Kommittén ska själv fastställa sin arbetsordning.
9. Kommittén ska välja sitt presidium för en tvåårsperiod.
10. Kommitténs möten ska vanligtvis hållas i Förenta nationernas högkvarter eller på en annan lämplig plats, som kommittén bestämmer. Kommittén ska i regel sammanträda varje år. Kommittémötenas längd ska bestämmas och, om det är nödvändigt, omprövas vid möte med konventionsstaterna, med förbehåll för generalförsamlingens godkännande.
11. Förenta nationernas generalsekreterare ska tillhandahålla nödvändig personal och resurser för att möjliggöra för kommittén att effektivt utföra sitt uppdrag enligt denna konvention.
12. Medlemmarna av den enligt denna konvention upprättade kommittén ska med godkännande av generalförsamlingen få ersättning från Förenta nationerna på de villkor som generalförsamlingen beslutar.
Artikel 44
1. Konventionsstaterna åtar sig att genom Förenta nationernas generalsekreterare avge rapporter till kommittén om de åtgärder som de vidtagit för att genomföra de rättigheter som erkänns i denna konvention och om de framsteg som gjorts i fråga om åtnjutandet av dessa rättigheter:
(a) inom två år efter konventionens ikraftträdande i den berörda staten, och
(b) därefter vart femte år.
2. Rapporter enligt denna artikel ska ange eventuella förhållanden och svårigheter som påverkar i vilken utsträckning åtagandena enligt denna konvention har uppfyllts. Rapporterna ska även innehålla tillräcklig information för att ge kommittén en god uppfattning om genomförandet av konventionen i det berörda landet.
3. En konventionsstat som har tillställt kommittén en utförlig första rapport behöver inte i sina följande rapporter, som avges enligt punkt 1 (b) i denna artikel, upprepa tidigare lämnad grundläggande information.
4. Kommittén kan begära ytterligare information från konventionsstaterna om genomförandet av konventionen.
5. Kommittén ska vartannat år genom Förenta nationernas ekonomiska och sociala råd tillställa generalförsamlingen rapporter om sin verksamhet.
6. Konventionsstaterna ska göra sina rapporter allmänt tillgängliga för allmänheten i sina respektive länder.
Artikel 45
För att främja ett effektivt genomförande av konventionen och internationellt samarbete på det område som konventionen avser gäller följande:
(a) Fackorganen, Förenta nationernas barnfond och andra FN- organ ska ha rätt att vara representerade vid granskningen av genomförandet av sådana bestämmelser i denna konvention som faller inom ramen för deras mandat. Kommittén kan, såsom den finner lämpligt, bjuda in fackorganen, Förenta nationernas barnfond och andra behöriga organ att ge expertråd avseende genomförandet av konventionen på områden som faller inom ramen för deras respektive verksamhetsområden. Kommittén kan bjuda in fackorganen, Förenta nationernas barnfond och andra FN-organ att inkomma med rapporter om genomförandet av konventionen inom områden som faller inom ramen för deras respektive verksamhetsområde,
(b) Kommittén ska, såsom den finner lämpligt, till fackorganen, Förenta nationernas barnfond och andra behöriga organ överlämna rapporter från konventionsstaterna som innehåller en begäran om eller anger behov av teknisk rådgivning eller tekniskt bistånd jämte kommitténs synpunkter och eventuella förslag beträffande sådan begäran eller sådant behov,
(c) Kommittén kan rekommendera generalförsamlingen att framställa en begäran till generalsekreteraren om att för kommitténs räkning genomföra studier i särskilda frågor som rör barnets rättigheter,
(d) Kommittén kan avge förslag och allmänna rekom- mendationer på grundval av den information som erhållits enligt artiklarna 44 och 45 i denna konvention. Sådana förslag och allmänna rekommendationer ska tillställas varje konventionsstat som berörs samt rapporteras till generalförsamlingen tillsammans med eventuella kommentarer från konventionsstaterna.
Artikel 46
Denna konvention ska vara öppen för undertecknande av alla stater.
Artikel 47
Denna konvention ska ratificeras. Ratifikationsinstrumenten ska deponeras hos Förenta nationernas generalsekreterare.
Artikel 48
Denna konvention ska förbli öppen för anslutning av vilken stat som helst. Anslutningsinstrumenten ska deponeras hos Förenta nationernas generalsekreterare.
Artikel 49
1. Denna konvention träder i kraft den trettionde dagen efter dagen för deponeringen av det tjugonde ratifikations- eller anslutningsinstrumentet hos Förenta nationernas generalsekreterare.
2. I förhållande till varje stat som ratificerar eller ansluter sig till konventionen efter deponeringen av det tjugonde ratifikations- eller anslutningsinstrumentet träder konventionen i kraft den trettionde dagen efter det att en sådan stat deponerat sitt ratifikations- eller anslutningsinstrument.
Artikel 50
1. En konventionsstat kan föreslå en ändring av konventionen och överlämna förslaget till Förenta nationernas generalsekreterare. Generalsekreteraren ska sedan översända ändringsförslaget till konventionsstaterna tillsammans med en begäran om att de ska ange om de förordar att en konferens med konventionsstaterna anordnas i syfte att behandla och rösta om förslagen. Om minst en tredjedel av staterna inom fyra månader efter förslagets översändande tillstyrker en sådan konferens, ska generalsekreteraren sammankalla konferensen i Förenta nationernas regi. Ändringsförslag som antagits av en majoritet av de vid konferensen närvarande och röstande konventionsstaterna ska underställas generalförsamlingen för godkännande.
2. En ändring som antagits i enlighet med punkt 1 i denna artikel träder i kraft när den har godkänts av Förenta nationernas generalförsamling och antagits av konventionsstaterna med två tredjedels majoritet.
3. När en ändring träder i kraft ska den vara bindande för de konventionsstater som har antagit den, medan övriga konventionsstater fortfarande är bundna av bestämmelserna i denna konvention och eventuella tidigare ändringar som de antagit.
Artikel 51
1. Förenta nationernas generalsekreterare ska ta emot och till alla stater delge texten till reservationer som staterna anmält vid ratifikationen eller anslutningen.
2. En reservation som strider mot denna konventions ändamål och syfte ska inte tillåtas.
3. Reservationer kan när som helst dras tillbaka genom notifikation till Förenta nationernas generalsekreterare, som därefter ska underrätta alla stater. Notifikationen ska gälla från den dag då den mottogs av generalsekreteraren.
Artikel 52
En konventionsstat kan säga upp denna konvention genom skriftlig notifikation till Förenta nationernas generalsekreterare. Uppsägningen träder i kraft ett år efter den dag då notifikationen mottogs av generalsekreteraren.
Artikel 53
Förenta nationernas generalsekreterare utses till depositarie för denna konvention.
Artikel 54
Originalet till denna konvention, vars arabiska, engelska, franska, kinesiska, ryska och spanska texter har lika giltighet, ska deponeras hos Förenta nationernas generalsekreterare.
Till bekräftelse härav har undertecknade ombud, därtill vederbörligen befullmäktigade av sina respektive regeringar, undertecknat denna konvention.
Vi har en massa material för dig som vill lära sig mer om barnets rättigheter. Film, målarbok, affischer, broschyrer mm.
Vi har olika material som passar vuxna, förskola, grund- och grundsärskola, gymnasium och gymnasiesärskola.
FN:s konvention om barnets rättigheter antogs av FN:s generalförsamling den 20 november 1989.
Sverige åtog sig 1990 att följa barnkonventionen, som ett av de första länderna. I och med det ska barnkonventionen finnas med i alla våra lagar.
Den 1 januari 2020 blev hela barnkonventionen svensk lag.
En särskild kommitté granskar hur länderna följer barnkonventionen. Läs den senaste granskningen här.
Barnombudet i Uppsala län är en ideell förening. Vi arbetar lokalt, regionalt och nationellt med bas i Uppsala.
Barnombudet är helt fristående från kommun, region och stat.
Läs mer om vad vi gör här.
Drottninggatan 8
753 10 Uppsala
Ett ”beslut” kan vara många olika saker. Ska det bestämmas om det ska bli en ”förändring” för ett eller flera barn? Då kommer det att tas beslut. Kanske ska ni möblera om på förskolan, ett barn i skolklassen behöver särskilt stöd – eller så måste ni kanske ändra barnens lunchtid.
BOiU kan hjälpa dig med allt du behöver tänka på. Se rutan till höger.
Tänk på barnrätten! Gör en bedömning av om det behövs ett barnrättsligt underlag – en barnkonsekvensanalys.
Undersök vad som blir barnets bästa i beslutet. Använd barnrättsglasögonen!
Om det inte går att ta beslut utifrån barnets bästa – ta fram kompensatoriska åtgärder!
Vi har gjort filmer om barnets rättigheter i kommun och i landstinget.
Se kommunfilmerna här
Se filmerna för Region Uppsala här (eller på Pingpong, för dig som arbetar i Region Uppsala).
Läs mer här om hur barns och ungas rättigheter kan tillgodoses när det ska tas beslut. BOiU kan hjälpa till!
Under omarbetning
Läs mer här om hur barns och ungas rättigheter kan tillgodoses när det ska tas beslut. BOiU kan hjälpa till!
Förstärkare, barns och ungas röster
Karin arbetar med att stärka barns och ungas röster. Hon arbetar också med stödärenden och har hand om regionens sommarjobbare.
Under omarbetning
Läs mer här om hur barns och ungas rättigheter kan tillgodoses när det ska tas beslut. BOiU kan hjälpa till!
Förstärkare, barns och ungas röster
Karin arbetar med att stärka barns och ungas röster. Hon arbetar också med stödärenden och har hand om regionens sommarjobbare.
Under omarbetning
Förstärkare, barns och ungas röster
Karin arbetar med att stärka barns och ungas röster. Hon arbetar också med stödärenden och har hand om regionens sommarjobbare.
Barnrättsveckan är BOiU:s satsning för att informera om barnets rättigheter och möjliggöra delaktighet hos skolelever.
Sveriges Elevråd, för elever i övre grundskolan
Svea, Sveriges Elevråd
Arbetsmiljölagen i skolan
Läs mer här om hur barns och ungas rättigheter kan tillgodoses när det ska tas beslut. BOiU kan hjälpa till!
Vill du prata med någon om mobbning/kränkning, ring:
Under omarbetning
Läs mer här om hur barns och ungas rättigheter kan tillgodoses när det ska tas beslut. BOiU kan hjälpa till!
Förstärkare, barns och ungas röster
Karin arbetar med att stärka barns och ungas röster. Hon arbetar också med stödärenden och har hand om regionens sommarjobbare.
Hitta socialtjänsten där du bor
Frisk och fri stödjer dig med ätstörning, familj och vänner.
Barn- och ungdomspsykiatrin i Stockholm har en bra sida med mycket information.
En text om vad förskolor och skolor kan göra för att undvika att problem uppstår för barn i ekonomiskt utsatta familjer.
Tecknade filmer om att någon i familjen mår dåligt
Barnboken Liten handlar om när det inte känns bra hemma och om att våga berätta.
Om du är mycket orolig för någon kan du anmäla till socialtjänsten.
Bris ger stöd till barn och unga genom telefon, chatt, mejl och forum. De stödjer också föräldrar och andra vuxna.
Vuxentelefonen: 0771-50 50 50
Barntelefonen: 116 111.
Akademiska barnsjukhuset vill ha mer dialog med patienterna för att kunna bli bättre.
Unga Experter är en grupp unga som påverkar barnsjukhuset.
På deras egen hemsida finns en lista på några av de förändringar som Unga experter har bidragit till.
Är du patient så får du gärna vara med i rådet och tycka till om hur det funkar på barnsjukhuset .
Kontakta Martin eller läs mer på Unga experters egen hemsida eller på Instagram
Barnrättslig rådgivare för Region Uppsala
Martin arbetar med barnets rättigheter i hälso-/sjukvård och i regionens andra verksamheter, samt med stödärenden.
Material från BOiU:
Arbeta med Barnkonventionen i personalgruppen, pdf.
För gode män om flytt av ensamkommande.
Andras material:
Vad som gäller när kommuner vill flytta ett ensamkommande barn.
FN:s konvention om barnets rättigheter antogs av FN:s generalförsamling den 20 november 1989.
Sverige åtog sig 1990 att följa barnkonventionen, som ett av de första länderna. I och med det ska barnkonventionen finnas med i alla våra lagar.
Den 1 januari 2020 blev hela barnkonventionen svensk lag.
En särskild kommitté granskar hur länderna följer barnkonventionen. Läs den senaste granskningen här.
Läs mer här om hur barns och ungas rättigheter kan tillgodoses när det ska tas beslut. BOiU kan hjälpa till!
Barnrättsveckan är BOiU:s satsning för att informera om barnets rättigheter och möjliggöra delaktighet hos skolelever.
Förstärkare, barns och ungas röster
Karin arbetar med att stärka barns och ungas röster. Hon arbetar också med stödärenden och har hand om regionens sommarjobbare.
Rutiner från Brottsförebyggande Rådet Uppsala.
Youmo.se är en sajt om hälsa och jämställdhet för unga nyanlända.
Youmo finns på arabiska, dari, somaliska, tigrinja och på lätt svenska.
En sammantsällning av sådant som är bra att veta för den som söker asyl i Sverige.
Opratat.se handlar om tankar och känslor man inte pratar om i familjer med barn med funktionsnedsättning. Här finns filmer och spel om känslor.
Om du har det jobbigt ska du inte behöva vara ensam. Våga berätta. Vårdguiden 1177
Depression hos barn och tonåringar
Alla i en familj påverkas om en vuxen i din familj inte mår bra, även du. Vårdguiden 1177
Mobbning är när någon upprepade gånger blir kränkt av andra.
Alla barn som utsätts för våld är i behov av att omgivningen reagerar och att någon ingriper.
Röda korset har rådgivning migranter och flyktingar. Det går att få hjälp med många olika saker som handlar om flykt eller att vara ny i Sverige.
Barnens Asylrättscentrum innehåller information till dig som är barn och har sökt asyl i Sverige.
Affischen ”Behöver du hjälp” finns i tre varianter. Prata med barnen om deras rättigheter att bland annat vara trygga och fria från våld. Via hjälpaffischen kan de få hjälp att tillämpa sina rättigheter och vara med och påverka. Skriv ut via länkarna nedan, eller beställ kostnadsfritt genom att kontakta oss.
Affischen gäller i Uppsala.
Vår utbildningsfilm för medarbetare och politiker i kommun finns i olika versioner för olika verksamheter.
Den här filmen ingår i barnrättsutbildningen för alla som arbetar i eller för Region Uppsala.
Foldrarna nedan skickas hem till alla barn som ska på besök hos BVC. Framtaget av BOiU i samarbete med barnhälsovården.
Framtaget av Region Uppsala i samarbete med BOiU.
Framtaget av Region Uppsala tillsammans med BOiU.
Framtagen av Region Uppsala i samarbete med BOiU.
Vi har samlat exempel på bra dialoger med barn och unga.
En affisch med Barnkonventionens principer.
En affisch med barnkonventionens fyra principer och ett urval artiklar.
Fyra av artiklarna i Barnkonventionen är en sorts sammanfattning av hela barnkonventionen. Dessa artiklar kallas ”grundprinciperna” och har nummer 2, 3, 6 och 12. Resten av Barnkonventionen ska läsas med dessa artiklar i bakhuvudet.
Detta dokument innehåller förslag på övningar som rör grundprinciperna, samt arbetsblad till eleverna. 6 sidor (3 blad).
Diskussions- och informationskort i A6-format.
4 st kort med barnkonventionens principer. Framtagna i samarbete med barnmorskor.
Diskussions- och informationskort i A6-format.
Skriv ut dubbelsidigt och klipp/skär 4 st kort med barnkonventionens principer. 2 sidor (1 blad)
4 st bilder med barnkonventionens principer
Rättvänt är ett barnrättsmemory med tio bildpar. Tryckt på kraftig kartong ca 7×7 cm.
Spelregler och handledning till hur ni kan diskutera rättigheterna medföljer.
Rättvänt är framtaget inom projektet Barnrätt för alla, som förklarar barns rättigheter så att alla kan förstå. Allt material i projektet finns på Barnrätt för alla-sidan.
Rättvänt är illustrerat av Rebecca Karlén
Rättvänt finns också med i Barnrätt för alla-lådan.
Barnrätt för alla är ett material som gör det lättare att prata om barns rättigheter, utifrån konkreta frågor och vardagsnära situationer.
Materialet är anpassat för barn i särskolan, nyanlända barn, barn med särskilda behov, förskolebarn och grundskolebarn upp till mellanstadiet. Det finns illustrerat, med symbolstöd och teckenstöd.
I materialet ingår
En målarbok. Skriv ut, prata om barns rättigheter och färglägg. 12 sidor (6 blad).
Vill du veta vad barn och unga tycker? Vill du låta barn och unga påverka beslut? Då är BOiU:s dialogkarta ett bra verktyg.
Den kan användas i allt från enkla informationsinsatser till att ge barn delaktighet i stora, komplexa frågor.
Kort sagt är kartan en god hjälp för att kvalitetssäkra barndialoger.
Kontakta oss om du är intresserad av att använda kartan eller vill att vi bistår dig vid utformning av dialog med barn och unga.
Läs mer om dialogkartan.
Stöd, råd och information till lärare och föräldrar kring barn och internet- och spelanvändning. Det finns även möjlighet att ställa frågor till experter.
För dig som behöver hjälp med att du spelar för mycket (även dator-/konsolspelare), eller är anhörig till någon som har problem med spel.
Har en stödgrupp som träffas i Uppsala.
Tips och råd för att förebygga sexuella övergrepp på nätet
Här finns en folder om vår verksamhet. Den passar framför allt för vuxna.
I vår webbutik hittar du prylar som visar att du tycker att barnets rättigheter är viktiga.
Reality check är ett projekt som upplyser barn, unga, föräldrar och skolpersonal om myter och fakta om porrens konsekvenser.
RFSU har samlat metoder i en kunskapsbank för lärare. Både inspiration och verktyg.
koordinatorer för ökad skolnärvaro är ett samverkansprojekt mellan utbildnings-, social- och omsorgsförvaltningen.
Målgruppen för projektet är elever i problematisk skolfrånvaro som behöver mer stöd än vad som ingår i skolans ansvar och därmed kräver olika typer av samverkan. Eleverna kan tillhöra både fristående och kommunala grund- och gymnasieskolor.
Familjerättsenheten arbetar med frågor kring vårdnad, boende och umgänge.
De erbjuder bland annat telefonrådgivning och samarbetssamtal för att föräldrar tillsammans ska hitta den lösning som är bäst för barnet/barnen.
Praktiskt arbete med barnkonventionen.
Gratis och lätt att använda.
För att motverka kränkningar och främja alla elevers lika rättigheter.
Folkhälsomyndigheten har samlat information som kan vara bra att känna till för dig som är barn eller ungdom.
I gymnasietidningen Word kan ungdomar uttrycka sina åsikter och idéer.
Alla som medverkar i tidningen är i gymnasieåldern. Vi samarbetar gärna med gymnasieklasser och lärare i exempelvis svenska, samhällskunskap och media-ämnen för att skapa innehåll till tidningen eller Words sociala medier.
Word vill förstärka ungas känsla av och insikt i att vara medborgare i Uppsala, och därmed stärka deras möjlighet till inflytande och delaktighet i samhällslivet. Word är också en kanal mellan unga och beslutsfattare i kommunen.
Ända sedan 2006 har Word delats ut gratis på gymnasieskolor i Uppsala.
Word har småsyskonet Ord för 10-15-åringar.
Chefredaktör Word
Christoffer är chefredaktör för Word.
Vi träffar skolklasser och tar reda på vad eleverna tycker om olika områden – vad de tycker funkar bra och vad de vill ändra på.
Eleverna får rösta om vad som är viktigast av klassens förbättringsförslag. De förslag som får flest röster för vi vidare till de som bestämmer.
Framför allt är det årskurs fyra och högstadiet som vi träffar.
När vi är på en högstadieskola kombinerar vi klassbesöken med lunchhäng. Då tar vi med oss politiker eller olika verksamheter som vänder sig till unga, och så hänger vi i uppehållsrummet under lunchrasterna några dagar.
I årskurs fyra håller vi barnrättslektioner.
Under lektionen går vi igenom det viktigaste i Barnkonventionen och därefter tar klassen fram ett ämne som klassen vill arbeta med för att göra Uppsala bättre för barn.
Vi kan också erbjuda uppföljande politikerträffar.
Läs mer om klassbesök och önska ett besök i din klass här. Eller kontakta Karin direkt.
Förstärkare, barns och ungas röster
Karin arbetar med att stärka barns och ungas röster. Hon arbetar också med stödärenden och har hand om regionens sommarjobbare.
Vi hjälper till så att barn och unga kan berätta vad de vill för beslutsfattare, och så att beslutsfattare kan få veta vad barn och unga tycker.
Det här gör vi dels i samband med klass- och skolbesök, och dels vid speciella tillfällen när barn/unga, vi eller beslutsfattare tycker att det behövs.
Några exempel på dialogtillfällen från den senaste tiden:
Vill du veta vad barn och unga tycker? Vill du låta barn och unga påverka beslut? Då är BOiU:s dialogkarta ett bra verktyg.
Den kan användas i allt från enkla informationsinsatser till att ge barn delaktighet i stora, komplexa frågor.
Kort sagt är kartan en god hjälp för att kvalitetssäkra barndialoger.
Kontakta oss om du är intresserad av att använda kartan eller vill att vi bistår dig vid utformning av dialog med barn och unga.
Läs mer om dialogkartan.
Alla som arbetar på uppdrag av Region Uppsala kan utan kostnad få hjälp av barnombudet. Detta gäller även fristående/privata verksamheter.
Ring eller mejla så börjar vi planera.
Vi kommer gärna ut till arbetsgrupper för att prata med er om barnets rättigheter.
Kontakta oss gärna!
Alla våra utbildningar hittar du på sidan boiu.se/utbildning
Nätverket för barnanpassad vård ska bidra till bättre barnanpassad vård. Nätverkets medlemmar är sjukvårdande verksamheter. Läs mer.
Barnrättslig rådgivare för Region Uppsala
Martin arbetar med barnets rättigheter i hälso-/sjukvård och i regionens andra verksamheter, samt med stödärenden.
Barn-och ungdomshälsan tar emot barn och unga med lindrig till medelsvår psykisk ohälsa, i åldern 6-18 år.
Telefonrådgivning på 018-611 25 29.
En timmes rådgivning med en advokat kostar ungefär 1500–6000 kronor, ofta någonstans mot det nedre om man vänder sig till en ”vanligt” lokal advokat. Jurister är oftast något billigare.
Med ordentliga förberedelser, till exempel genom att först kontakta en kostnadsfri juristresurs (exempel finns nedan), och tydligt formulerar vad som är problemet, så går det att få ut mycket av en timmes rådgivning.
Gratis juridisk rådgivning vissa tider, se hemsidan.
En lokal advokat svarar på frågorna.
Tid bokas via stenhagenbiblioteket@uppsala.se
Svarar på frågor via telefon om barns rättigheter, främst riktad mot barn. Gratis, samtalet syns inte heller på telefonräkningen.
För telefonnummer och -tider, se hemsidan.
Juridisk rådgivning och stöttande samtal vid kontakt med myndigheter.
Specialiserade på våld i nära relationer, vårdnadstvister, migrationsfrågor, skilsmässa, asylfrågor, kvarboende m.m.
För telefonnummer och -tider, se hemsidan.
Information till barn i Sverige som har sökt asyl eller har frågor om asylärenden.
För telefonnummer och -tider, se hemsidan.
Svarar på frågor om asylprocessen. Kan ge råd om specifika ärenden i mån av tid.
För telefonnummer och -tider, se hemsidan.
På sidor som lawline.se och juridiktillalla.se går det att mejla in juridiska frågor. De som svarar är oftast juridikstuderande. Dessa forum passar bäst för enklare juridiska frågor.
Barnombudet i Uppsala län är en ideell förening. Vi arbetar lokalt, regionalt och nationellt med bas i Uppsala.
Barnombudet är helt fristående från kommun, region och stat.
Läs mer om vad vi gör här.
Drottninggatan 8
753 10 Uppsala
Transformering.se finns bland annat information om olika begrepp, rättigheter, relationer och könsbekräftande vård.
Sidan drivs av RFSL Ungdom och RFSL.
13–20 november pågår Transgender awareness week, och den veckan passar de här artiklarna ur barnkonventionen extra bra att lära sig:
Könsidentitet handlar om vilket kön en person har. ”Trans” är ett paraplybegrepp som beskriver att könsidentiteten inte stämmer överens med det som läkarna skrev i pappren när en person föddes. Att vara en cis-person innebär att personens könsidentitet stämmer överens med det kön som läkarna bestämde vid födseln.
Den kanske viktigaste artikeln i barnkonventionen handlar om att varje barn har lika stort värde och lika stor rätt till alla rättigheterna i barnkonventionen som varje annat barn.
Det innebär att ett barns könsidentitet inte får spela någon roll alls när det handlar om hur väl barnet behandlas.
Unga transpersoner har generellt sämre psykisk hälsa än andra – och värst är det för tonåringarna. I ett bra liv ingår så klart att skyddas från alla sorters våld (det står dessutom i barnkonventionens artikel 19) – transpersoner är extra utsatta för våld och hot om våld.
De länder som har skrivit under barnkonventionen har lovat att ”till det yttersta av sin förmåga” se till att varje barn överlever och får bästa möjliga utveckling. Varje vuxen har ett ansvar för att bidra till att det blir så.
I barnkonventionen förklaras ”identitet” med namn, nationalitet och släktförhållanden, men identitet är så mycket mer – för alla.
Ihop med artikel 2 och artikel 6 så handlar det här också om att ett barn har rätt att kallas vid rätt namn och rätt pronomen, och ska få stöd i sin könsidentitet om barnet behöver det.
Ett barn har rätt att välja vad det vill berätta om sitt privatliv, och för vem. Om till exempel en lärare eller förälder får veta något nytt om ett barns könsidentitet så har den inte rätt att sprida den informationen vidare till andra utan barnets samtycke.
Vuxna ska lyssna på ett barn i de frågor som rör barnet självt. Det innebär till exempel att ett barns könsidentitet ska respekteras och att barnet ska få möjlighet att prata om sin könsidentitet med vuxna.
Könsidentitet är ett av många perspektiv som hälso- och sjukvård behöver mer kunskap om när barn och unga är patienter – även små barn, och inte minst inom elevhälsan.
Kunskap hos vårdpersonal, och att bli behandlad med respekt och förståelse, kan vara avgörande för en persons vilja att söka vård – och för att den vård som ges ska bli så bra som möjligt för patienten.
Tillgång till könsbekräftande vård är viktigt för att säkerställa transbarns och transungdomars rättigheter. Först görs en utredning. Under utredningen får barnet möjlighet att testa sina tankar, känslor och upplevelser tillsammans med professionella. Den behandling som kan ges är individuell och kan innehålla röstträning, hjälpmedel, hormonell behandling och kirurgi. Generellt sett behöver en person vara vuxen för att få kirurgisk behandling.
Könsidentitet handlar om vilket kön en person har. ”Trans” är ett paraplybegrepp som beskriver att könsidentiteten inte stämmer överens med det som läkarna skrev i pappren när en person föddes. Att vara en cis-person innebär att personens könsidentitet stämmer överens med det kön som läkarna bestämde vid födseln.
Har du frågor eller vill ha stöd kring din könsidentitet?
Välj den rosa rutan ”Få hjälp” överst på startsidan och klicka dig fram till ”Hbtqi” så hittar du flera ställen som kan ge stöd och information.
Transgender awareness week är en internationell vecka för att uppmärksamma transpersoner och utbilda om transfrågor.
Veckan leder fram till Transgender day of remembrance, minnesdagen för transpersoner som dödats i hatbrott, den 20 november som också är Barnkonventionens födelsedag.
Barnombudet i Uppsala län är en ideell förening. Vi arbetar lokalt, regionalt och nationellt med bas i Uppsala.
Barnombudet är helt fristående från kommun, region och stat.
Läs mer om vad vi gör här.
Drottninggatan 8
753 10 Uppsala
På länken finns material på svenska, ryska och ukrainska om att ta hand om ett barn på flykt.
Materialet är tänkt att kunna delas ut till föräldrar som enkla tips och råd under den första tiden efter flykten.
Hos Brottsofferjouren kan du få gratis:
Transbarn har samma rättigheter som andra barns. Läs mer om några rättigheter som är särskilt viktiga för transpersoner.
Hos Sunt prat (bara på nätet) finns material och metoder för att stärka barns och ungas psykiska hälsa. Det kan användas privat, i föreningsverksamhet eller i skolan.
