Triple P

Föräldravägledningen Triple P kan ge dig verktyg för att lösa vardagsproblem. Du får också råd om hur du kan vägleda ditt barn till att bli en trygg individ. Leds av specialutbildade förskollärare och riktar sig till dig som har barn i åldrarna 0–5 år. Det kostar inget och de kan ordna barnpassning.

Fullkoll.nu

Full koll finns för att hjälpa och peppa föräldrar och andra viktiga vuxna att säga nej till sin tonåring när det gäller alkohol och andra droger.

Full koll drivs av Sveriges 21 länsstyrelser.

Insatsteamet

Insatsteamet stöttar och hjälper dig som är 13–29 år som befinner dig i kriminalitet. Vi hjälper dig som vill göra en livsstilsförändring och lämna ett kriminellt liv bakom dig.

Vad är vårdnad?

Att vara vårdnadshavare för ett barn innebär att ha det huvudsakliga ansvaret för barnet. Vårdnadshavaren ska se till att barnet får utvecklas, får omvårdnad, trygghet och en god fostran.

Det är också vårdnadshavarens ansvar att se till att barnet får den tillsyn som behövs utifrån det unika barnets behov och förutsättningar.

Skilsmässa och vårdnad

Föräldrar som ska separera behöver ta beslut om bland annat tre viktiga områden som rör barn: vårdnad, umgänge och boende.

Läs mer om skilsmässa

Vem har vårdnaden?

Vem som har vårdnaden om barnet bestäms när barnet föds. Gifta föräldrar får automatiskt gemensam vårdnad. Föräldrar som inte är gifta behöver komma överens om och anmäla att vårdnaden ska vara gemensam. Anmälan görs till socialnämnden eller skatteverket. Om ogifta föräldrar inte anmäler gemensam vårdnad, blir den förälder som föder barnet juridisk vårdnadsansvarig.

Vårdnaden för ett barn kan ändras genom avtal eller domslut. Vårdnaden består till barnet fyller 18.

Gemensam och ensam vårdnad

  • Gemensam vårdnad innebär att föräldrarna tillsammans tar hand om barnet. Kallas i dagligt tal ”delad vårdnad.”
  • Ensam vårdnad betyder att det är en förälder som har ansvaret själv.

Om det blir konflikt

Alla lösningar som föräldrar kan ordna genom att samarbeta och komma överens är bättre än att en domstol ska ta beslut.

Skilsmässa och vårdnad

Föräldrar som ska separera behöver ta beslut om bland annat tre viktiga områden som rör barn: vårdnad, umgänge och boende.

Läs mer om skilsmässa

Barnets föräldrar är i allmänhet de som har bäst möjlighet att skapa de lösningar som blir bäst för barnet. Ett domstolsbeslut löser sällan de konflikter som ligger bakom att föräldrar inte kan samarbeta.

Innan ni vänder er till en domstol bör ni som föräldrar alltid försöka hitta en annan lösning. Socialtjänsten eller någon annan familjerådgivningstjänst kan vara till hjälp.

Samarbetssamtal

Föräldrar som inte kan komma överens i frågor som gäller barnets vårdnad, boende eller umgänge kan vända sig till socialnämnden i kommunen.

Socialnämnden erbjuder samarbetssamtal. Föräldrar får hjälp och stöd att komma överens och fatta beslut för barnets bästa. En utomstående kan vara till stor hjälp när det gäller att lösa en konflikt. Den personen kan bidra med nya, mer objektiva perspektiv och förslag på lösningar.

Socialnämnden bör se till att föräldrar som söker den hjälpen ska få den inom två veckor. Tyvärr är det ibland väntetid till samarbetssamtalen. Fråga gärna socialnämnden om du vill veta mer om samarbetssamtal.

Annan samtalshjälp

Ett alternativ till samarbetssamtal är att vända sig till en familjeenhet inom Råd och stöd. Där erbjuds familjer samtal som stöd och hjälp i att lösa olika problem och konflikter inom familjen.

Samtalen anpassas utifrån era önskemål. De kan till exempel öka samarbetet mellan föräldrarna och lyfta fram barnets behov. Om en förälder inte vill vara delaktig i samtalen kan Familjeenheten hjälpa till för att ordna ett samtal. Kontakta gärna Familjeenheten för att få veta mer.

Vårdnadstvist i tingsrätten

Om ni som föräldrar tagit hjälp av utomstående och ändå inte kan komma överens om vårdnad, boende och umgänge, kan ni vända er till en domstol. Detta bör vara den allra sista utvägen.

Så går det till

En vårdnadstvist börjar med att minst en förälder ansöker om stämning genom att lämna in en stämningsansökan till tingsrätten. Innan föräldern gör det bör föräldern ha anlitat ett juridiskt ombud.

Efter att den andra föräldern svarat på stämningen hålls ett möte. Det kallas för muntlig förberedelse. Där deltar föräldrarna, deras ombud och en representant från domstolen. Mötet hålls för att gå igenom målet och försöka få föräldrarna att hitta en överenskommelse eller hitta en lösning. Om inte det går fortsätter processen i domstol.

Det tillfälle när domstolen fattar beslut i de frågor där föräldrarna inte kan komma överens kallas för huvudförhandling. Innan huvudförhandlingen kan domstolen ge socialtjänsten i uppdrag att göra en vårdnadsutredning. Den utredningen kan pågå i flera månader. Meningen är att den ska ge domstolen all information om familjen och barnet som kan tänkas behövas för ett bra beslut. Ofta beskriver också socialtjänsten vilken lösning de tycker är bäst för barnet.

Om föräldrarna samtycker kan tingsrätten ge familjerätten i uppdrag att tillsätta en medlare eller genomföra samarbetssamtal med föräldrarna. Familjerätten finns hos socialnämnden och är inte en egen domstol.

Domstolens beslut

Efter huvudförhandlingen tas ett domstolsbeslut. I det beslutet beskrivs hur vårdnad, umgänge och boende ska fördelas mellan föräldrarna.

Beslutet grundar sig på den utredning som socialtjänsten eventuellt har gjort samt de skäl och den information som föräldrarna fört fram i huvudförhandlingen. Alla beslut utgår från vad som är bäst för barnet.

Barnets vilja är viktig

Barnets vilja är en av de viktigaste delarna att ta hänsyn till i bedömningen av vad som är bäst för barnet. Det är viktigt att föräldrarna gör allt vad de kan för att barnets verkliga vilja ska komma fram. Föräldrarna ska inte påverka barnet med vad de själva vill eller har för intressen.

Genom så kallade barnsamtal kan barnets åsikt få komma fram. Barnsamtal ordnas av socialtjänsten. Då kan barnet i lugn och ro få prata med någon utomstående som lyssnar på dem. Föräldrarna är inte med i det samtalet.

Barn är väldigt medvetna om konflikter och påverkas av det som pågår mellan föräldrarna. Ett samtal med en utomstående kan vara mycket värdefullt. Det minskar risken för att barnet ska känna press, stress och skuld. Det blir också mindre risk för att barnet känner sig tvingat att leva upp till föräldrarnas förväntningar eller att välja sida.

Ett barnsamtal kan gynna både er som föräldrar och ert barn på lång sikt.

Underhåll till barn

Föräldrar är skyldiga att betala för barnets försörjning.

När barnet bor lika mycket hos sina föräldrar behöver ingen betala underhåll. Då bestämmer föräldrarna själva hur de delar på barnets utgifter.

Om barnet däremot bor hos en förälder ska den andra betala underhåll för barnet till dess att barnet fyller 18 år. I vårdnadstvister kan tingsrätten besluta om förälders skyldighet att betala underhåll. Hur stort underhållet ska vara bestäms utifrån barnets behov och föräldrarnas sammanlagda inkomst. Försäkringskassan betalar ut underhållstöd till föräldrar som inte har tillräckligt god ekonomi för att kunna betala underhåll.

Kostnader för vårdnadstvist i domstol

Som regel är det du själv som förälder som betalar för dina rättegångskostnader i samband med en vårdnadstvist.

Rättegångskostnader är ett samlingsnamn för alla de kostnader som uppstår i samband med att en domstol involveras. Där ingår till exempel kostnader för ett juridiskt ombud eller en advokat. Det innebär bland annat kostnader för förberedelser inför rättegången, exempelvis samtal med anhöriga och arbetet med att ta fram annan bevisning.

Den som startat en vårdnadstvist i domstol kan ibland, men det händer sällan, bli skyldig att betala också för den andras rättegångskostnader. Det kan till exempel hända om rättegången bedöms ha startats i onödan eller om en förälder som inte har vårdnaden gång på gång ansöker om vårdnad utan att få rätt.

Av ekonomiska skäl kan det därför vara bra att tänka på att inte starta en process i onödan.

Rättshjälp

Om en förälder inte har råd att betala de kostnader som kan uppstå vid en vårdnadstvist i domstol kan det finnas hjälp att få. Det kallas för rättshjälp. Staten går då in och betalar delar av rättegångskostnaderna.

Rättshjälp utbetalas bara om det finns väldigt speciella skäl. Staten tar i samband med det alltid ut en rättshjälpsavgift. Den beräknas med utgångspunkt i den sökandes inkomst och eventuella förmögenhet. Om någon har fått rättshjälp utan att egentligen ha rätt till det blir den föräldern återbetalningsskyldig. Den som har en försäkring med så kallat rättsskydd (beskrivs längre ned) kan inte få rättshjälp.

Hur du söker rättshjälp

Boka tid för rådgivning hos en advokatbyrå. Då kan du berätta om din situation, vad som hänt och få rådgivning kring hur du ska gå vidare. Innan du kan söka rättshjälp ska det juridiska ombudet eller advokaten ge dig minst en timme och högst två timmars rådgivning mot en bestämd avgift.

Rättsskydd

Ett annat sätt att få hjälp med att betala sina rättegångskostnader är att använda sig av sitt försäkringsskydd. En hem-, villa eller fritidshusförsäkring innehåller oftast ett försäkringsskydd som kallas rättsskydd. Rättskyddet ger den som har försäkringen rätt till att få delar av rättegångskostnaderna betalda av försäkringsbolaget.

Beroende på vilket försäkringsbolag och vilken försäkring du har kan rättsskyddet se olika ut. Kontakta därför alltid ditt försäkringsbolag innan du inleder en domstolsprocess.

Om du tänker använda din försäkring innebär det att du kommer att få betala en självrisk. Det kan vara värdefullt att be ett juridiskt ombud om stöd och hjälp med hur du ska göra för att använda rättsskyddet och hur det fungerar.

Att bestämma vid skilsmässa

Föräldrar som ska separera behöver ta beslut om bland annat tre viktiga områden som rör barn: vårdnad, umgänge och boende.

Skilsmässa och vårdnad

Föräldrar som ska separera behöver ta beslut om bland annat tre viktiga områden som rör barn: vårdnad, umgänge och boende.

Läs mer om skilsmässa

Många av de saker som måste bestämmas vid en skilsmässa rör barn.

Vårdnad

Vårdnad handlar om förälderns ansvar, bestämmanderätt och skyldighet i förhållande till barnet. Där ingår omvårdnad, tillsyn, rätt till information och beslutanderätt. Beslutanderätten kan till exempel handla om vilken skola barnet ska gå i eller om barnet ska åka utomlands.

Om gemensam vårdnad gäller behöver föräldrarna vara överens och ta gemensamma beslut. Om en förälder har ensam vårdnad är det den föräldern som bestämmer.

Utgångspunkten är att gemensam vårdnad ska gälla, så länge det är det bästa för barnet. Föräldrar bör därför försöka få den gemensamma vårdnaden att fungera. Det innebär bland annat att se till att barnet har en nära och god relation till sina föräldrar även efter en separation.

Utgångspunkten gemensam vårdnad gäller inte:

  • om föräldrarna absolut inte kan samarbeta
  • om barnet själv vill något annat
  • om det finns risk för övergrepp eller att barnet far illa på annat sätt

När föräldrarna själva beslutar om vårdnaden förutsätts att de utgår från och gör det som är bäst för barnet.

Boende

Var barnet ska bo bör alltid avgöras utifrån vad som är bäst för barnet. Följande ska en ta hänsyn till när det ska avgöras var barnet ska bo:

  • Vad vill barnet?
  • Hur ser föräldrarnas boenden ut?
  • Var går barnet i skolan?
  • Hur ser barnets sociala liv ut?

Hänsyn ska tas till barnets behov av kontinuitet och trygghet. Var barnet ska bo ska inte styras av föräldrarnas behov och intressen.

Umgänge

Umgänge handlar om barnets rätt att ha kontakt med sina föräldrar. Även om en förälder har ensam vårdnad har barnet rätt att träffa den andra/de andra föräldrarna.

Barnets föräldrar ansvarar tillsammans för att barnet får den föräldrakontakt som det behöver. Barnets bästa och behov av en nära och god kontakt med sina föräldrar ska styra alla beslut om umgänge.

Det här händer efter en orosanmälan

Vad lagen säger

Socialtjänstlagen, 14 kap.

Anmälan om och avhjälpande av missförhållanden m.m.

Olika yrkesgruppers anmälningsplikt regleras i socialtjänstlagen.

1 § Följande myndigheter och yrkesverksamma är skyldiga att genast anmäla till socialnämnden om de i sin verksamhet får kännedom om eller misstänker att ett barn far illa:

  1. myndigheter vars verksamhet berör barn och ungdom,
  2. andra myndigheter inom hälso- och sjukvården, annan rättspsykiatrisk undersökningsverksamhet, socialtjänsten och kriminalvården,
  3. anställda hos sådana myndigheter som avses i 1 och 2, och
  4. de som är verksamma inom yrkesmässigt bedriven enskild verksamhet och fullgör uppgifter som berör barn och unga eller inom annan sådan verksamhet inom hälso- och sjukvården eller på socialtjänstens område.

De som är verksamma inom familjerådgivning är skyldiga att genast anmäla till socialnämnden om de i sin verksamhet får kännedom om att ett barn utnyttjas sexuellt eller utsätts för fysisk eller psykisk misshandel i hemmet.

Myndigheter, befattningshavare och yrkesverksamma som anges i första stycket är skyldiga att lämna socialnämnden alla uppgifter som kan vara av betydelse för utredning av ett barns behov av stöd och skydd.

Barnombudets roll

Vad vi kan göra i rådgivning

Vi kan endast hjälpa till inom Uppsala kommun och när det handlar om vård eller andra frågor inom Region Uppsala.

Vårt perspektiv är barnets och barnets rättigheter. Vi vill gärna prata direkt med berörda barn om det är lämpligt/möjligt. Läs mer om vår rådgivning.

Utanför Uppsala? Läs mer här.

Barnombudet

Ett lokalt, fristående barnombud

Barnombudet är en ideell förening. Vi arbetar lokalt, regionalt och nationellt, alltid nära barn. Vårt kontor ligger i Uppsala.

Vi har idéburet offentligt partnerskap med Uppsala kommun och Region Uppsala.

Vi är helt fristående från kommun, region och stat. Det ger oss stora möjligheter att agera för barns och ungas rättigheter.

Kontakt

Sociala medier

FacebookInstagramLinkedin

Efter att socialtjänsten tagit emot en anmälan om att ett barn misstänks fara illa följer vissa bestämda steg.

Om orosanmälan

Om du misstänker att ett barn far illa är det viktigt att du anmäler din oro till socialtjänsten. Den som arbetar med barn och unga har anmälningsplikt. Alla andra bör enligt lagen anmäla.

Läs om orosanmälan

Det här har du rätt att få veta

  • Som anmälare med anmälningsplikt har du rätt att veta socialtjänsten vad som hänt med din anmälan. Det som socialtjänsten kan berätta är om utredning är inledd, ej inledd eller redan pågår. Du har inte rätt att få veta några detaljer.
  • Du som inte har anmälningsplikt har ingen rätt att få veta vad som händer i ärendet. Det gäller oavsett vilken relation du har till barnet.

Inom 24 timmar: skyddsbedömning

När socialtjänsten tar emot en anmälan gör de en skyddsbedömning inom 24 timmar.

Om socialtjänsten bedömer att barnet inte behöver omedelbar hjälp och skydd får barnet bo kvar hemma. Det görs då en förhandsbedömning.

Om det bedöms att barnet behöver omedelbart skydd sker ett ”omedelbart omhändertagande.” Detta beslut tas av socialnämnden. Då flyttas barnet genast till ett jourhem eller familjehem.

Ett omedelbart omhändertagande är förhållandevis ovanligt och följs alltid av en ansökan från socialnämnden till förvaltningsrätten om att barnet ska få vård med stöd av LVU (Lag med särskilda bestämmelser om vård av unga). Det är sedan förvaltningsrätten som beslutar om LVU. När det inte längre finns skäl att barnet ska vara omhändertaget får barnet flytta hem igen.

Inom 14 dagar: förhandsbedömning

Om det inte finns omedelbart skyddsbehov ska det göras en förhandsbedömning inom fjorton dagar. Det kan ta längre tid om det finns särskilda skäl att det inte går inom den tiden, t ex förundersökningssekretess.

En förhandsbedömning innehåller möte med barnet, den vårdnadshavare som inte är orsak till oron, samt anmälaren om den som anmält har anmälningsplikt. Syftet med att bjuda in anmälare är att socialtjänsten ska ta till vara den kännedom och engagemang som anmälaren har.

  • Om anmälan innehåller misstänkt brott mot barnet görs en bedömning hur ärendet skall hanteras innan någon i familjen kontaktas.
  • Om en anmälan innehåller oro för barnet som beror på den ena föräldern kallas barnet tillsammans med den vårdnadshavare som inte är orsak till oron.
  • Om anmälan innehåller våld mellan föräldrarna kallas föräldrarna oftast var för sig.

Efter förhandsbedömningen avgörs om en utredning behöver öppnas för att ta reda på barnets behov, eller om det inte behövs.

Utredning

I de fall det blir en utredning har socialtjänsten fyra månader på sig att utreda och besluta om eventuellt stöd.

Ibland lyckas inte socialtjänsten motivera familjen att ta emot stöd direkt, men mötena där kan ändå ha satt igång en process inom familjen.

Lösningar utanför socialtjänsten

Ibland kan familjen och barnet få hjälp genom öppenvården utan myndighetsbeslut. I Uppsala kommun finns t ex Råd och stöd som är ett tillgängligt stöd för familjer. Även eget nätverk eller skolkurator, habilitering, BUP, psykolog eller familjerådgivning eller behandling kan vara lösningar till problemet som inte involverar socialtjänsten.

Frågor om umgänge, boende och vårdnad hanteras hos familjerätten och/eller tingsrätten. Socialtjänstens uppdrag är i första hand att stödja föräldrar och barn att klara av det som familjerätten kommit fram till i avtal, eller som tingsrätten har beslutat.

Barnahus är en samverkansform för utredningar när barn misstänks ha utsatts för misshandel av en närstående eller sexuella övergrepp. Barnahus finns i alla län i Sverige. Här träffas poliser, åklagare, socialsekreterare, rättsmedicinare, barnläkare och barnpsykologer/barnpsykiatriker för att diskutera aktuella fall och planera och genomföra utredningar och undersökningar. Genom att samla alla kompetenser kring barnet görs allt snabbare och med ett tydligt fokus på barnets bästa.

Gör orosanmälan om du misstänker det här

Vad lagen säger

Socialtjänstlagen, 14 kap.

Anmälan om och avhjälpande av missförhållanden m.m.

Olika yrkesgruppers anmälningsplikt regleras i socialtjänstlagen.

1 § Följande myndigheter och yrkesverksamma är skyldiga att genast anmäla till socialnämnden om de i sin verksamhet får kännedom om eller misstänker att ett barn far illa:

  1. myndigheter vars verksamhet berör barn och ungdom,
  2. andra myndigheter inom hälso- och sjukvården, annan rättspsykiatrisk undersökningsverksamhet, socialtjänsten och kriminalvården,
  3. anställda hos sådana myndigheter som avses i 1 och 2, och
  4. de som är verksamma inom yrkesmässigt bedriven enskild verksamhet och fullgör uppgifter som berör barn och unga eller inom annan sådan verksamhet inom hälso- och sjukvården eller på socialtjänstens område.

De som är verksamma inom familjerådgivning är skyldiga att genast anmäla till socialnämnden om de i sin verksamhet får kännedom om att ett barn utnyttjas sexuellt eller utsätts för fysisk eller psykisk misshandel i hemmet.

Myndigheter, befattningshavare och yrkesverksamma som anges i första stycket är skyldiga att lämna socialnämnden alla uppgifter som kan vara av betydelse för utredning av ett barns behov av stöd och skydd.

Barnombudets roll

Vad vi kan göra i rådgivning

Vi kan endast hjälpa till inom Uppsala kommun och när det handlar om vård eller andra frågor inom Region Uppsala.

Vårt perspektiv är barnets och barnets rättigheter. Vi vill gärna prata direkt med berörda barn om det är lämpligt/möjligt. Läs mer om vår rådgivning.

Utanför Uppsala? Läs mer här.

Barnombudet

Ett lokalt, fristående barnombud

Barnombudet är en ideell förening. Vi arbetar lokalt, regionalt och nationellt, alltid nära barn. Vårt kontor ligger i Uppsala.

Vi har idéburet offentligt partnerskap med Uppsala kommun och Region Uppsala.

Vi är helt fristående från kommun, region och stat. Det ger oss stora möjligheter att agera för barns och ungas rättigheter.

Kontakt

Sociala medier

FacebookInstagramLinkedin

Känner du oro för att ett barn far illa? Det är skäl nog att göra en orosanmälan. Det är sedan socialtjänstens sak att bedöma om barnet eller familjen behöver insatser.

Om orosanmälan

Om du misstänker att ett barn far illa är det viktigt att du anmäler din oro till socialtjänsten. Den som arbetar med barn och unga har anmälningsplikt. Alla andra bör enligt lagen anmäla.

Läs om orosanmälan

Här nedan följer några exempel där det kan vara skäl att göra anmälan. Att något saknas i listan behöver inte betyda att det inte finns skäl för anmälan.

  • Fysisk misshandel.
  • Sexuella övergrepp.
  • Psykisk misshandel: systematiska kränkningar, nedvärdering och hot.
  • Otillbörligt utnyttjande: Sexuellt utnyttjande, ansträngande kroppsarbete, barnet har för stort självständigt ansvar i förhållande till ålder.
  • Brister i fysisk omsorg: vanvård, misskötsel i fråga om hygien och kläder, barnet får ej lämplig hälso- och sjukvård eller tandvård, barnet lämnas utan tillsyn eller nödvändigt skydd.
  • Brister i känslomässig omsorg: eftersatt trygghet och stimulans på grund av missbruk, psykisk ohälsa eller sjukdom hos föräldrar. Konflikter mellan föräldrarna som har negativ inverkan – barnet får ”sitta emellan.”
  • Andra förhållanden i hemmet: missförhållanden som i första hand ej beror på vårdnadshavare/förälder utan på sambo eller annan, familjevåld, bristande anknytning eller sjukligt symbiotiskt förhållande mellan barn och föräldrar.
  • Missbruk eller misstanke om missbruk av droger eller alkohol hos ett barn eller en ungdom.
  • Brott: kännedom om att ett barn eller ungdom begår brott eller på annat sätt – t ex genom kraftfullt utagerande beteende – visar tecken på att utvecklas ogynnsamt.
  • Fall där vårdnadshavare inte vill delta i utredningar om barnets situation i skolan, med målsättningen att finna en alternativ skolgång. Exempel på detta kan vara placering i särskild undervisningsgrupp eller annan alternativ insats inom skolans ansvarsområde.